Trötthet påverkar hur du uppfattar andra

Att kunna avläsa ansiktsuttryck är viktigt för att korrekt bedöma andra människors sinnesstämning.

– Det är den viktigaste icke-verbala koden och ger ledtrådar till hur vi ska agera socialt, säger Christian Benedict, docent på institutionen för neurovetenskap vid Uppsala universitet.

Tidigare forskning har visat att trötthet påverkar hur andra uppfattar oss. I en studie publicerad i Royal Society Open Science 2017 visade svenska forskare att en trött person bedöms som mindre attraktiv och hälsosam, jämfört med när samma person var utvilad.

– Men frågan är hur den trötte uppfattar andra människor? Det ville vi ta reda på, säger Christian Benedict.

Via annonser rekryterades 45 män och kvinnor till studien. En natt fick de chans att sova åtta timmar, en annan natt vakade de. Morgonen efter de båda tillfällena fick de titta på fotografier av ansikten med fyra olika ansiktsuttryck – glada, neutrala, ängsliga och arga. Dessa graderades på en 100-gradig skala med avseende på hur attraktiva, trovärdiga och friska personerna var.

Medan deltagarna utförde testet avbildades deras ögonrörelser i realtid, för att objektivt mäta hur de fäste blicken på ansiktena. Efter den sömnlösa natten hade de svårare att fixera blicken vilket är i linje med tidigare studier.

– Men vi trodde att de skulle vara bättre på att fixera blicken mot känslomässiga ansikten än mot neutrala, men det var ingen skillnad, säger Christian Benedict.

Vid sömnbrist ansågs generellt arga ansikten vara både mindre trovärdiga och attraktiva, medan ängsliga och neutrala ansikten bara uppfattades som mindre attraktiva. För glada ansikten var skillnaden försumbar oavsett graden av trötthet.

Hur kan detta tolkas? Christian Benedict kan tänka sig en evolutionär förklaring.

– Nu spekulerar jag, men som trött och trög kan det vara en fördel att undvika hotfulla situationer – och arga människor kan vara farliga. Även ängslan kan tyda på att personen vet eller ser något som gör den ängslig, som jag själv inte har uppfattat. Men en glad person utgör inget hot, säger han.

Samtliga deltagare i studien var unga vuxna under 30 år. Det går därför inte att säga att mönstret ser likadant ut för barn eller för äldre.

En svaghet i studien, som publiceras i Nature and Science of Sleep, var att deltagarna tittade på fotografier – en onaturlig, tvådimensionell värld enligt Christian Benedict.

– Möjligen skulle resultatet bli annorlunda med film eller med skådespelare som härmade olika uttryck. Det vore intressant att göra en sådan studie, säger han.

Just nu arbetar Christian Benedicts grupp med en annan, mer udda analys vid extrem sömnbrist. Det gällande världsrekordet för längsta föredrag är 148 timmar, lite drygt sex dygn. Det försökte en man slå under förra året och i samband med detta kontaktade mannen sömnforskarna.

– Det går ju inte att sova och prata samtidigt, så han behövde hålla sig vaken extremt länge för att slå rekordet. Vid rekordförsöket tilläts bara tre korta tupplurar, säger Christian Benedict och fortsätter:

– Var tolfte timme tog han selfies och nu har en grupp pigga personer och en grupp trötta bedömt dessa unika bilder av en gradvis allt tröttare person. De resultaten håller vi precis på att skriva ihop.