Tungmetallerna i naturen ökar igen
I 45 år minskade halterna av de flesta tungmetaller stadigt i Sverige. Nu har trenden vänt.
Eftersom mossa saknar rötter och får all sin näring från luft och nederbörd fungerar den som en fälla för tungmetaller.
Bild: Getty images
Vart femte år vänder forskarna ut och in på den svenska mossan. Eftersom mossa saknar rötter och får all sin näring från luft och nederbörd fungerar mattbildande mossa som en fälla för tungmetaller.
Ända sedan 1975 har Naturvårdsverket låtit studera metallinnehållet i mossan som en del i den nationella miljöövervakningen. Under lång tid har mätningarna utförts av IVL Svenska miljöinstitutet och metallhalterna har stadigt sjunkit med åren.
– Mängden bly har till exempel minskat med över 90 procent, så det är verkligen en framgångssaga. Vi ser samma mönster för många andra metaller, och utsläppen från trafik och industri har blivit allt renare med åren, säger Helena Danielsson, projektledare på IVL.
Metallerna ökar igen
I 2020 års mätning noterades dock ett trendbrott. Halterna av arsenik, järn, krom, kvicksilver, nickel, vanadin, zink, aluminium och kobolt har ökat något sedan 2015. Exakt vad det beror på vet man inte.
IVL hade en tidig teori om att de kraftiga skogsbränderna 2018 kunde ha spelat in, men det stämde inte eftersom ökningen är generell över hela landet och inte koncentrerad till brandområdena.
– Kanske rör det sig om en mellanårsvariation, det får vi se vid nästa mätning 2025. Trots ökningen är vi fortfarande bland de bästa i Europa. Metallinnehållet i våra mossprover är i många fall lägst av alla. Särskilt i östra och sydöstra Europa är problemen fortfarande stora, och också i Centralasien, säger Helena Danielsson.
Regionala skillnader
Mossundersökningen visar att metallinnehållet generellt är som högst i södra Sverige, vilket hänger ihop med utsläppen som transporteras in från kontinenten. Allra lägst halter finns i fjälltrakterna och i norra Sveriges inland. Lokala industrier påverkar dock resultaten. I Malmfälten i Norrbotten noteras förhöjda halter av järn.
Luftföroreningar är ett globalt problem som gör människor sjuka, och bidrar dessutom till försurning och klimatförändringar. De svenska resultaten rapporteras till FN:s luftvårdskonvention (CLRTAP), ett internationellt samarbete som syftar till att förbättra luftkvaliteten.
Prenumerera på Forskning & Framsteg!
10 tidningsnummer om året och dagliga nyheter på fof.se med kunskap baserad på vetenskap.
