Vinnare av Tidskriftspriset: Årets rörligt 2024!

Två hundralappar fick fler att vaccinera sig

Med en belöning på 200 kronor var fler benägna att vaccinera sig mot covid-19. Det visar svensk forskning.

Text Oskar Alex
Publicerad
En fördel med belöningar vid vaccination är att pengarna staten spenderar inte ”försvinner”, menar forskarna bakom studien. I stället hamnar de i människors fickor och kan användas för konsumtion.
Bild: Getty images

Andelen svenskar som är fullvaccinerade mot covid-19 låg i början av oktober 2021 på drygt 79 procent, enligt Folkhälsomyndigheten. I andra delar av världen är andelen betydligt mindre än så.

I en del länder finns exempel på att personer erbjuds pengar för att vaccinera sig. Storleken på summan varierar, från drygt 40 kronor i Vancouver i Kanada till 1 500 kronor i Grekland.

Det råder dock brist på gedigen forskning om belöningar verkligen leder till att fler tar sprutan. Många av studierna saknar exempelvis en kontrollgrupp att jämföra med. Nu visar svensk forskning att belöningar kan ha effekt – åtminstone till viss del.

Studerade över 8 000 svenskar

Drygt 8 000 svenskar deltog i studien, som löpte mellan maj och juli 2021. Deltagarna var mellan 18 och 49 år gamla och slumpades till olika grupper. En grupp erbjöds 200 kronor om de vaccinerade sig inom en månad efter att deras åldersgrupp hade blivit aktuell för vaccin.

Erik Wengström
Bild: Apelöga

Efter 30 dagar var andelen vaccinerade drygt fyra procentenheter högre i belöningsgruppen än i kontrollgruppen som bara fått påminnelser. Vaccindata hämtades från Folkhälsomyndighetens nationella register.

Belöningen på 200 kronor fungerade lika bra oavsett deltagarnas kön, ålder och socioekonomiska bakgrund, vilket förvånade forskarna.

– Vi var faktiskt förvånade över att vi såg en effekt över huvud taget, med ett belopp som många uppfattar som väldigt lågt, säger Erik Wengström, professor i nationalekonomi vid Lunds universitet som författat studien tillsammans med forskare från Danmark, Schweiz och USA.

I andra grupper utsattes deltagarna för olika ”nudges”, det vill säga små puffar som ska påverka beteenden i en viss riktning. En puff var till exempel att skriva ned vilka som kunde gynnas av att man själv vaccinerade sig. Puffarna fick dock inte fler att ta sprutan jämfört med kontrollgruppen.

F&F i din mejlbox!

Håll dig uppdaterad med F&F:s nyhetsbrev!

Beställ nyhetsbrev

Huruvida en pengabelöning är mer kostnadseffektiv än de insatser staten ägnar sig åt i dag, exempelvis informationskampanjer, avhandlas inte på djupet i artikeln.

– Vi kan dock konstatera att belöningspengar inte ”försvinner”. I stället hamnar de i människors fickor och kan användas för konsumtion och på så sätt stimulera ekonomin.

Bidrar med viktig evidens

Angus Thomson, adjungerad professor vid institutionen för kommunikationsstudier, Indiana University School of Liberal Arts, USA, forskar om orsakerna till att en del inte vaccinerar sig. Den svenska studien håller mycket hög kvalitet, säger han.

– Bland annat utgår författarna från registerdata över vaccinationerna, vilket är den heliga graalen när man mäter hur väl en vaccininsats fungerar.

Registerdata är mer pålitlig än att bara mäta intentionen att vaccinera sig.

– Det är denna typ av välgjorda studier som behövs i dag. De hjälper oss att förstå vad som fungerar och vad som inte fungerar, i en tid där mycket som görs för att fler ska vaccinera sig bygger på antaganden.

Nyckeln till vaccination är skräddarsydda insatser som passar enskilda grupper, snarare än att förlita sig på att en lösning ska passa alla, menar Angus Thomson. Då gäller det även att förstå varför en insats fungerar på vissa, men inte på andra.

De som inte nappade på belöningen med 200 kronor kan exempelvis ha varit mer uttalat skeptiska mot vaccin, och behövt helt andra insatser än belöningar för att övertygas, vilket författarna inte kan svara på i dag.

De kan heller inte dra slutsatser om huruvida större summor hade ökat vaccinviljan ännu mer. De studier som hittills har gjorts tyder dock på att belöningen i sig tycks vara det centrala, och att storleken på summan är mindre viktig, säger Angus Thomson.

Planerar uppföljning vid årsskiftet

Pengar som belöning är delvis kontroversiellt. Kritiska röster menar att det kan skicka signaler om att vaccinering är farligt, eller leda till att personer blir mindre benägna att vaccinera sig i framtiden – om de inte får betalt då också.

– Det är en jätteintressant fråga som vi vill undersöka genom att följa upp deltagarna vid årsskiftet. Om det finns en långsiktig negativ effekt skulle belöningen kunna påverka hur många som gick och tog sin andra dos, säger Erik Wengström.

Studien om vaccination och belöning är publicerad i tidskriften Science.

Text Oskar Alex
Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor