Personlighet, kvaliteten på relationer och ålder har betydelse för hur bra man mår, visar en ny studie från Lunds universitet. Demografiska och psykologiska faktorer som påverkar välmående är sedan tidigare kända, till exempel ålder eller personlighetsdrag. Men det har inte undersökts i den svenska befolkningen med ett stort och representativt dataunderlag. Nu har forskare vid Lunds universitet universitet analyserat svar från 34 000 svenskar om deras mående.

Ålder har inte varit en stark faktor tidigare, men sedan 2020 har det förändrats då äldre mår betydligt bättre än yngre, enligt studien. Forskarna jämförde välmåendet hos yngsta gruppen (18–23 år) och äldsta gruppen (75–80 år).

August Nilsson är doktorand vid Oslo metropolitan university i Norge, men han forskade vid Lunds universitet när studien gjordes.

”Det är anmärkningsvärt att svenskar i 20-årsåldern upplever större ensamhet än personer som är 80 år eller äldre. En möjlig förklaring kan vara att många unga under pandemin tappade viktiga, sociala sammanhang under formande år och att det påverkat relationer senare i livet”, säger han i ett pressmeddelande.

Forskarna såg också att kvaliteten på sociala relationer och personlighetsdraget neuroticism har stor betydelse för en persons välmående. Svenskar med en hög grad av neuroticism (emotionell instabilitet och oro) hade ett lägre välmående.