Vårt ekologiska fotavtryck växer långsammare
Jordens befolkning har ökat med 23 procent sedan 1990-talet medan belastningen på miljön har ökat med nio procent under samma period. Det kunde alltså vara värre.
Det globala ekologiska fotavtrycket är ett mått på den totala miljöbelastningen från jordens befolkning. Beräkningarna baseras på åtta variabler, bland annat andelen av landytan som omvandlats till jordbruks- och betesmark samt bebyggelsens och vägnätens utbredning. Även befolkningstätheten ingår i beräkningarna.
Ett internationellt forskarteam har beräknat det globala ekologiska fotavtryckets förändring under perioden 1993-2009. Enligt forskarnas beräkningar har det ökat med nio procent. Samtidigt har jordens befolkning vuxit med 23 procent och världsekonomin med 153 procent.
Det ekologiska fotavtrycket har ökat mest i länder med låga eller medelhöga inkomster. Ökningen har saktat in i rikare länder och i de allra mest välbärgade regionerna så minskar det ekologiska fotavtrycket. Det skulle kunna tolkas som att god ekonomi och hållbarhet går hand i hand. Men det kan också spegla att de rikaste nationerna utnyttjar resurser i fattigare länderna och därför får ett relativt litet ekologiskt fotavtryck på hemmaplan, menar forskarna bakom den nya studien som publicerades i Nature.
Hela 75 procent av all landyta är utsatt för mätbar påverkan från oss. De naturtyper som är hårdast drabbade är lövskogar i Västeuropa, USA och Kina – samt regnskogar i delar av Sydamerika och Asien. Minst påverkade är öknar, tundra och vissa nordliga barrskogar.
