Annons

Öknar är en av de få orörda miljöerna som finns kvar. 

Bild: 
Istockphoto

Vårt ekologiska fotavtryck växer långsammare

Jordens befolkning har ökat med 23 procent sedan 1990-talet medan belastningen på miljön har ökat med nio procent under samma period. Det kunde alltså vara värre.

Publicerad:

2016-09-15

Det globala ekologiska fotavtrycket är ett mått på den totala miljöbelastningen från jordens befolkning. Beräkningarna baseras på åtta variabler, bland annat andelen av landytan som omvandlats till jordbruks- och betesmark samt bebyggelsens och vägnätens utbredning. Även befolkningstätheten ingår i beräkningarna.

Ett internationellt forskarteam har beräknat det globala ekologiska fotavtryckets förändring under perioden 1993-2009. Enligt forskarnas beräkningar har det ökat med nio procent. Samtidigt har jordens befolkning vuxit med 23 procent och världsekonomin med 153 procent.

Det ekologiska fotavtrycket har ökat mest i länder med låga eller medelhöga inkomster. Ökningen har saktat in i rikare länder och i de allra mest välbärgade regionerna så minskar det ekologiska fotavtrycket. Det skulle kunna tolkas som att god ekonomi och hållbarhet går hand i hand. Men det kan också spegla att de rikaste nationerna utnyttjar resurser i fattigare länderna och därför får ett relativt litet ekologiskt fotavtryck på hemmaplan, menar forskarna bakom den nya studien som publicerades i Nature.

Hela 75 procent av all landyta är utsatt för mätbar påverkan från oss. De naturtyper som är hårdast drabbade är lövskogar i Västeuropa, USA och Kina – samt regnskogar i delar av Sydamerika och Asien. Minst påverkade är öknar, tundra och vissa nordliga barrskogar. 

Forskning & Framsteg berättar om fackgranskade forskningsresultat och om pågående forskning. Våra texter ska vara balanserade och trovärdiga, och sätta forskningsresultaten i sitt sammanhang för att göra dem begripliga. Forskning & Framsteg har rapporterat om vetenskap sedan 1966.