Vikingagravar i Göteborg överraskar arkeologerna

Göteborgstrakten har länge varit porten mot väst. Fram till mitten av 1600-talet var det Sveriges enda landremsa ut mot havet på Västkusten och fynd från stenåldern visar på att området där Göta älv rinner ut i havet var viktigt redan då.

Det som i dag är centrala Göteborg har man däremot trott beboddes först på medeltiden, då Gullbergs fäste byggdes längre uppströms vid Säveåns mynning.

Arkeologer överraskades därför när de hittade två gravar i Burgårdsparken nära idrottsarenan Ullevi. Kremerade ben från gravarna har kol 14-daterats till vikingatid, det vill säga någon gång mellan år 750 och 1050.

– Det är inte osannolikt att det kan finnas fler gravar här, säger Ulf Ragnesten, arkeolog vid Göteborgs stadsmuseum, som lett undersökningen.

Arkeologerna kallades in för att leta efter fornlämningar på platsen då Göteborgs Stad har planer på att exploatera mark i anslutning till parken.

På vikingatiden var det ett sankt område intill Mölndalsåns fåra och dagens centrala Göteborg bestod av mycket långlänta partier.

– Den här parken ligger lite högre, men vi hade ändå inte väntat oss att hitta något, säger Ulf Ragnesten.

Några tydliga tecken på lämningar syntes inte, bara ett par ganska flacka upphöjningar i marken. De visade sig innehålla stensättningar med en diameter på tre–fem meter, och under dem låg de kremerade benen.

Hittills har man trott att Göta älvs huvudfåra, som var betydligt bredare på järnåldern, inte var så viktig på vikingatiden då inga fynd från tiden gjorts där. Det finns heller inga runstenar som vittnar om att området varit betydelsefullt.

Huvudbygden låg i stället längs Nordre älv, norr om ön Hisingen. Att Nordre älv var en betydelsefull led vet man av bland annat en vikingatida pålspärr som skulle hindra ovälkomna besök utifrån havet.

– Nu vet vi att det bodde folk här också. Kanske inte lika mycket som efter Nordre älv, men det kan i alla fall ha funnits en plats för handel och skeppsfart, resonerar Ulf Ragnesten.

Fler vikingatida fynd har tidigare gjorts i regionen. Många gravfält finns norrut i Sävebygden, Angered och kring Kungälv med Kongahälla och Ragnhildsholmen. Äldre fynd, från stenålder och bronsålder, har också gjorts en bit ut. En stor boplats har grävts ut i Sandarna, söder om Majorna och även i Frölunda finns äldre lämningar.

Någon utgrävning planeras inte kring gravarna, men skulle Länsstyrelsen – som ger tillstånd för utgrävningar – tycka att fynden är tillräckligt viktiga kan det ändå bli av. Eller så lämnas platsen orörd om den ses som kulturhistoriskt värdefull.