Kontroll över maten var vikingarnas vapen

Nyckeln till vikingarnas erövringar var inte skräckvälde eller överlägsen krigföring, utan byggandet av vinterläger stora som städer och kontroll över försörjningen av livsmedel. Det visar fynd från Brittiska öarna.

Publicerad
vikingabåtar i solnedgång

Vikingarna är omtalade för sina plötsliga angrepp, men de hade inte lyckats lika väl utan kontroll över logistiken. Bilden är en konstnärlig gestaltning.
Bild: Getty images

Bilden av att vikingarna kom plötsligt, spred skräck och plundrade för att sedan dra vidare till nästa plats är inte hela förklaringen till deras framgång. Att de under 800-talet kunde lägga halva dagens England under sig byggde på en taktik som tidigare inte skådats i Europa.

Vikingarna erövrade landfästen, gav sig upp för floderna och hotade med skövling. Anglosaxiska kungar, liksom frankiska, valde att betala tribut och lät inkräktarna behålla sina områden. Fynd som gjorts av både arkeologer och amatörer med metalldetektorer under 2000-talet visar att nyckeln till framgång var att vikingarna säkrade tillgången på mat åt sina styrkor.

Vikingarna vann på strategi

När anglosaxer och franker drog tillbaka sina härar över vintern för att komma tillbaka och kriga under vår och sommar, byggde vikingarna vinterläger som bas. Det hade ingen gjort tidigare, enligt Gareth Williams, mynt- och vikingaforskare vid British Museum som nyligen besökte Sverige.

Gareth Williams, mynt- och vikingaforskare vid British Museum.
Bild: Mats Karlsson

– Det är struntprat att vikingarna var överlägsna krigare. De hade en mer komplex strategi än någon annan och det intressanta är deras kontroll över logistiken, säger han.

Kanske lärde vikingarna sig taktiken i österled – liknande läger har hittats i Azerbajdzjan. De lägren är nära 100 år yngre, men kan ha funnits även tidigare, resonerar Gareth Williams.

Några av vikingarnas vinterläger växte till städer som Jorvik (dagens York) och Dyfflin (dagens Dublin). Tre andra vinterläger har utforskats i mindre skala: Torksey nära Lincoln och Repton utanför Derby samt Aldwark nordväst om York.

Det största av lägren, Torksey, hade en yta på 55 hektar. Det är större än 800-talets nordiska centralplatser Birka i Sverige, Hedeby i Danmark och Kaupang i Norge tillsammans.

Fraktade maten längs floderna

Att vikingarna slog till mot kloster – som vid Lindisfarne år 793 – eller kungliga borgar var för att de hade en storskalig försörjning av livsmedel. Med sina grundgående skepp fraktade de förnödenheter upp längs floderna och tog kontroll över större områden.

– De slog till när skörden hade bärgats, fraktade den uppströms till ett vinterläger där de sådde mer säd. Det visar bland annat fynd av plogar och spadar. Till nästa vinter kom de med egen skörd, slog till mot nästa plats och säkrade dubbla skördar, säger Gareth Williams.

Han samarbetar med projektet Vikingafenomenet vid Uppsala universitet, som nyligen gett ut Viking Camps, en antologi med de senaste rönen om vikingarnas läger.

Att vikingarna blev stadsgrundare är anmärkningsvärt eftersom det knappt fanns städer i Norden eller ens på Brittiska öarna, där romarnas maktcentra förfallit. Men någon stark centralmakt etablerade aldrig vikingarna. Det område de kontrollerade brukar kallas Danelagen, men Gareth Williams vill undvika ordet.

Den ”stora hedniska här” som i slutet av 800-talet landsattes på kusterna var ganska splittrad, och småkungar styrde över olika områden.

– Bilden av den starka kontrollen överdrevs av dem som senare skrev krönikor och den anglosaxiske kungen Alfreds biografi. Syftet var att visa hur han lyckades besegra en stor övermakt och lägga grunden till dagens England. I själva verket ingick han allians med vikingarna för att manövrera ut en rivaliserande kung innan han senare stegvis kunde köra ut nordborna, säger Gareth Williams.

F&F i din mejlbox!

Håll dig uppdaterad med F&F:s nyhetsbrev!

Beställ nyhetsbrev

Prenumerera på Forskning & Framsteg!

10 nummer om året och dagliga nyheter på webben med vetenskapligt grundad kunskap.

Beställ idag
Publicerad

Samhälle & kultur

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor