Årets Nobelkvinnor och jämlikheten

Om inte den nya influensan eller andra åkommor sätter hinder i vägen Nobelprisbelönas 12 personer i Stockholms konserthus den 10 december. Av dessa är 7 män och 5 kvinnor, ett rekord i antal kvinnor men inte i jämlikhet på de bekväma pristagarstolarna. Full jämlikhet har dock uppnåtts en gång under prisets historia, vilket förklaras av nedanstående regelverk.

Nobelstiftelsens grundstadgar, paragraf 5, tillåter de prisutdelande institutionerna att reservera sina prisbelopp ett år men inte längre . Den första institution att använda sig av denna möjlighet var den Norska Nobelkommittén. Den beslöt 1912 att inte dela ut något pris utan i stället reservera pengarna till året efter. Då hade man två hela prisbelopp, vilka tillföll amerikanen Elihu Root respektive belgaren Henri La Fontaine. Root blev därmed den förste att inneha ett visst års Nobelpris utdelat året efter (”1912 års Nobelpris utdelat 1913”). I samband med första världskriget reserverades på liknande sätt alla 1914 års pris utom fysikpriset, vilket tilldelades tysken Max von Laue. Året efter delades kemi- och medicinprisen ut, men litteraturprisbeloppet tillfördes en speciell fond som Svenska Akademien hade tillgång till.

Vad har nu allt detta med jämlikheten på pristagarstolarna att göra? Jo, eftersom kvinnor har varit i minoritet under (nästan) hela Nobelhistorien blir det ju så att ett år med många reserverade pris borde antalet prisbelönade män minska mest! Och mycket riktigt, år 1938 reserverades både kemi- och medicinprisen samtidigt som litteraturpriset gick till en kvinna, amerikanskan Pearl Buck. Eftersom fysikerna det året nöjde sig med en pristagare, italienaren Enrico Fermi, var könsfördelningen helt jämn på pristagarstolarna det året: En kvinna och en man. På fotografier från prisutdelningen ser det ganska tomt ut på podiet. I talarstolen står Nobelstiftelsens ordförande Hjalmar Hammarskjöld och bakom honom sitter bara Buck och Fermi.

Nu kan man ju också räkna på ett annat och mer positivt sätt för kvinnorna i år: Vart går pengarna? Det pris som har flest kvinnor på sin lista är litteraturpriset. Eftersom de flesta litteraturpristagare får hela prisbeloppet odelat, borde kvinnor ta hem mer pengar de år just detta pris tilldelas en kvinna. Så var det förstås 1938, men hur är det i år? Herta Müller (1), Elinor Ostrom (1/2), Carol Greider (1/3), Elizabeth Blackburn (1/3) och Ada Yonath (1/3) erhåller faktiskt precis hälften av de svenska prispengarna!

Slutligen visade det sig att en av årets fysikpristagare, Charles Kao, inte kunde hålla sin Nobelföreläsning utan överlät uppdraget på sin hustru (som f.ö. höll en strålande föreläsning ). Alltså rådde, precis som 1938, full jämlikhet, det var i år 6 kvinnor och 6 män som föreläste i Stockholm!