Hur började livet?
Nobelpriset har fascinerat mig extra mycket i år. Först var det priset i medicin som fick mig att fundera på åldrande. Sedan var det [kemipriset](http://nobelprize.org/nobel_prizes/chemistry/laureates/2009/index.html) om ribosomen. Va? Har du inte hört talats om ribosomen? Jag måste erkänna att jag länge varit ovetande om ribosomens storhet, men livets utveckling på jorden har alltid intresserat mig. Inne i din och min kropp, i varje cell, finns ribosomer som genom sin funktion och kemiska uppbyggnad skulle kunna ge ledtrådar till hur tidigt liv en gång kan ha fungerat.
Ribosomen är ett enzym som ser till att det händer något, över huvud taget. Utan ribosomer inget liv, så som vi känner till det. Det liv vi känner till är proteinbaserat, medan DNA förenklat bär på informationen som behövs för att göra proteiner. Ribosomen får korta meddelanden från DNA som berättar hur den ska sätta ihop en kedja av aminosyror som blir till ett protein ([se en film ](http://www.youtube.com/watch?v=Jml8CFBWcDs)). De här korta meddelandena utgörs av [RNA](http://sv.wikipedia.org/wiki/Ribonukleinsyra), en molekyl som i mångt och mycket liknar DNA utan att vara det.
Hur började egentligen livet? Många tänker sig att just RNA måste ha haft en viktig roll när livet tog sina [första stapplande steg](http://en.wikipedia.org/wiki/RNA_world_hypothesis) på jorden. Ribosomen är ett enzym och består av inte bara av protein utan har också en avgörande del som består av just RNA. Därför tycker jag att det är spännande att just gener som kodar för ribosomen användes när livets hela släktträd presenterades av [Carl Woese 1990](http://www.pnas.org/content/87/12/4576.full.pdf+html). Han hade tjugo år tidigare pekat på möjligheten att RNA, och inte DNA eller protein, under livets första stapplande steg både kunde ha burit på information och kopierat sig självt.
Under [Uppsala universitets Darwin symposium](http://www.genpat.uu.se/darwin/index.php?show=symposium) höll Gerald Joyce ett [intressant föredrag](http://media.medfarm.uu.se/flvplayer/darwinsymposium/video2). Genom att skapa enkla förutsättningar i provrör visade han hur RNA molekyler inte bara kunde kopiera varandra, utan också bli bättre på att göra detta genom en evolutionsprocess. När jag satt där och lyssnade kom jag att tänka på ribosomen igen. Gerald hade skapat en kemisk evolution i provrör helt utan proteiner. Ribosomen behövs för att göra proteiner. Därför är det inte så konstigt att [forskare](http://www.biology-direct.com/content/3/1/16) intresserar sig för ribosomens ursprung och evolution.
[Nobelpristagarna i kemi](http://nobelprize.org/nobel_prizes/chemistry/laureates/2009/info_publ_che_09_sv.pdf) har visat hur ribosomen består av både en proteindel och en RNA del. Skulle det därför kunna vara så att RNA delen i ribosomen är en rest av en enklare värld som existerade för mellan 4,2 och 3,9 miljarder (tusen miljoner!) år sedan? Kanske är svaret på en sådan fråga för alltid försvunnen i de enorma tidsrymder som förflutit sedan dess. Men vem vet, kanske kommer vetenskapen och teknikens utveckling ännu en gång att överraska oss?
