Patentstrejk!
I en ledare på en av de stora internetportalerna för elektronikforskning och utveckling ([EE Times](http://www.eetimes.com/rss/showArticle.jhtml?articleID=216600083)) skrev Rick Merritt i våras ett upprop för en ”patentstrejk” bland elektronikingenjörer. Nu har IEEE i sitt senaste nyhetsbrev frågat sina medlemmar om de skulle ställa upp på en sådan strejk.
Strejken skulle innefatta tre viktiga områden:
1. Sluta skriva patent.
2. Vägra skriva under anställningskontrakt där arbetsgivaren får alla rättigheterna.
3. Vägra medverka som expert när företags patentportföljer ska utvärderas.
Det är ingen nådig begränsning och väldigt svår att genomföra om inte alla ingenjörer verkligen gör uppror tillsammans. Anställningskontrakt är redan påskrivna och nya jobb svåra att få, belöningssystem för patent är ofta ganska välutvecklade på stora företag, och själva grunden för startup-företag, och vem vägrar egentligen att bli inbjuden som expert? Det om något är ju ett erkännande av ens ingenjörskunnande.
Rick kallar problemet för Mad Patent Disease, dvs Galna Patentsjukan . Idén med patent har helt förfelats, menar han. Ursprungligen var tanken att patent skulle leda till att nyttiga uppfinningar snabbt blev kända så att andra ingenjörer lika snabbt skulle kunna bygga vidare på dem. Som kompensation för att uppfinnaren delar detaljerna kring sin uppfinning med omvärlden, får hon eller han ensamrätt till att tjäna pengar på uppfinningen under en begränsad tid. Därför ansågs det viktigt att patent skrevs på ett tydligt och fackmannamässigt sätt så att andra ingenjörer lätt kunde ta till sig innehållet och sedan bygga vidare på det. Lite tillspetsat är det idag inte längre ingenjören som är fackmannen, utan juristen har tagit över den rollen. Språket passar därför juristen men inte längre den uppfinnande ingenjören. Att läsa och skriva patent är idag därför mer eller mindre plågsamt för oss forskare och ingenjörer.
Rick Merritt skriver för en amerikansk publik och för ett specifikt teknikområde. Idag betyder patent väldigt olika saker för olika individer, företag, organisationer, länder och marknader. Många ropar efter helt olika sorters reformer och andra tycker egentligen att systemet fungerar rimligt bra. I Sverige är detta mest en icke-fråga. Det är egentligen bara Piratpartiet som drivit.
Men det skulle vara intressant om patentfrågan genomlystes kritiskt även i Sverige. Många är som Rick negativa till hur systemet fungerar idag, men ska ingenjörerna egentligen beklaga sig? Ska vi inte bara acceptera att patent idag faktiskt fungerar på ett annat sätt än det var tänkt? Är det verkligen ett problem att patent gått från att vara ingenjörsdrivna till affärsdrivna? Alla kanske inte heller upplever att den förskjutningen skett inom just deras teknikområde?
För er som kanske undrar vad detta har med Forskning & Framsteg att göra så knyts idag alltmer svenska forskningsmedel till ansökningar som utvärderas efter sin potential att generera patent och tillväxtföretag. En patentreform skulle direkt påverka modellen för hur startup-företag kan försvara sina idéer. Skulle detta i sin tur göra den akademiska och industriella forskningen bättre eller sämre?
