Forskarkommentar

Forskaren Paul Kalliokoski vill att mödravården rutinmässigt börjar testa riskpatienter.

Det finns fortfarande oroväckande formuleringar i programmet Tidö 2.0.

Timbros Adam Danieli svarar på David Brax debattartikel om akademisk frihet.

Kommunerna bära en orimligt stor del av risken när staten driver på den gröna omställningen.

Trump vill tämja universiteten i USA och samma tongångar hörs nu i Sverige. Vi måste värna den akademiska friheten – även när det har ett pris.

Förvanska inte våra argument till att vi vill behandla ”alla med halsont” med antibiotika, skriver Magnus Gisslén och hans kollegor.

Passagerarplan med bara en pilot gynnar varken ekonomi eller säkerhet, menar Carl Westin, pilot och forskare.

Stramas ordförande Thomas Tängdén skriver att det saknas vetenskapligt stöd för en mer frikostig behandling.

Vårdorganisationen Strama har hamnat snett i frågan om halsfluss. Det anser Magnus Gisslén, tidigare statsepidemiolog, och flera andra experter.

Sveriges nya kulturkanon innehåller inget ätbart – men det gör folkets kanon. Mathistorikern Richard Tellström presenterar sin lista på vad som bör ingå i en gastronomisk kulturkanon.

Göran Arnqvist bemöter två inlägg i debatten om det växande antalet kommunikatörer vid svenska lärosäten.

Vi måste säkerställa att medborgarskapsproven utformas med högsta möjliga kvalitet och träffsäkerhet.

Kommunikatörer kan skapa en bättre dialog mellan forskning och det omgivande samhället, skriver Ulrika Björkstén, generalsekreterare för Vetenskap & Allmänhet.

I debatten om det växande antalet kommunikatörer vid universitet och högskolor vill Caroline Thunved bredda perspektivet på vad kommunikation är.