Kosmos

Eris, eller 2003UB313 som den formellt heter, blev vid upptäckten i januari 2005 känd under det preliminära namnet Xena.

Tro aldrig på dina mätningar om du inte har en bra teori för att förklara dem, brukade den brittiske astrofysikern Arthur Eddington säga.

Under 250 år har vädermätningar utförts på exakt samma plats i Stockholm, vilket gör serien till ett unikt dokument att studera klimatväxlingar med.

Det var hennes upptäckt för 84 år sedan, att cepheidstjärnor kan användas som måttstock för avstånd i rymden, som fick världsalltet att plötsligt växa.

Men hur uppstår de och hur hänger det ihop? Här är boken som på nästan varje uppslag binder samman text, kartor, vackra bilder med grafik som förklarar sammanhangen.

Om du befinner dig på en riktigt mörk plats en klar vinternatt kan du se ett diffust ljusband som en molnstrimma över himlen.

De mätte fossila spår av den stora smällen, så långt tillbaka i tiden som det alls går att se.

Astronomer har hittat åtta nya slags molekyler i rymdens molekylmoln. Molnen fyller rymden mellan stjärnorna och består av kall och mycket tunn gas.

Den svenskbyggda minifarkosten SMART-1:s lyckliga hädangång firades runt om i Europa. Men dess största bragd var att alls nå sin destination.

Från början verkade den bekant och okomplicerad - en neutronstjärna, en rest av ett supernovautbrott för 2 000 år sedan. Den ligger inbäddad i ett gasmoln som följer supernovornas alla regler.

I september öppnade en utställning om Tycho Brahe på Nationalmuseet i Köpenhamn.

Ryssen Grigorij Perelman är sinnebilden för ett säreget geni. Och mycket riktigt dök han inte heller upp vid prisutdelningsceremonin som i år ägde rum i Madrid.

År 1953 klargjordes DNA-molekylens spiralvridna struktur - ett stort genombrott för biologin. Men frågan om hur strukturen kunde ge upphov till proteiner kvarstod.

Frågan har utretts tidigare men nu har Aant Elzinga, professor i vetenskapsteori vid Göteborgs universitet, gjort en djupdykning i arkiven.