Spanska sjukan satte udda spår i Sverige
Svåra epidemier brukar medföra brist på arbetskraft, vilket innebär ökade löner och högre levnadsstandard. Men det mönstret bröts när den spanska sjukan drabbade Sverige, enligt en ny studie.
Bild: National Museum of Health and Medicine, AFIP (Washington, D.C.)
År 1918 drabbades världen av den spanska sjukan. Hundratals miljoner människor smittades, och under åren 1918–20 beräknas omkring 4 procent av världens befolkning ha dött i denna influensaepidemi.
Nu har ett par nationalekonomiska forskare, bland andra Martin Karlsson, professor vid University of Duisburg–Essen, undersökt den spanska sjukans konsekvenser för Sveriges ekonomi. Här finns bra befolkningsdata, och eftersom Sverige stod utanför första världskriget kan man tydligare urskilja de ekonomiska effekterna av epidemin här.
Omkring en procent av Sveriges befolkning dog i spanska sjukan, men den geografiska variationen var stor – värst drabbades mellersta och södra Norrland och Dalarna. Därför har forskarna analyserat ekonomin länsvis under åren 1912–30, för att studera epidemins effekter över tid. Det visar sig att inkomsterna sjönk kraftigt i de län som drabbades hårdast av epidemin. Samtidigt ökade fattigdomen och levnadsstandarden försämrades.
Resultaten går stick i stäv med tidigare forskning och befintliga teorier: att svåra epidemier brukar ge ökad levnadsstandard och högre löner för dem som överlever. Forskarna efterlyser nu fler och mer detaljerade studier av detta fenomen från andra länder, för att se om dessa resultat är unika för Sverige eller inte.
Analysen har publicerats i Ekonomisk debatt.
