Skarven – en trädgårdsmästare

Skarvar äter bara fisk, men kan trots det sprida växter till nya miljöer. Det beror på att vissa av bytesfiskarna har frön i magen.

Publicerad
Sveriges kanske mest hatade fågel, mellanskarven, verkar göra nytta som fröspridare. 
Bild: istock

Fåglar som lever av andra djur gör sig av med osmältbara delar som ben, fjädrar och insektsvingar via gapet i form av tätt packade klumpar – så kallade spybollar.

Ett internationellt forskarteam har undersökt innehållet i spybollar från skarvar, som har samlats in i Sverige, Danmark och Nederländerna.

Skarvar äter framför allt fisk, så spybollarna bestod främst av fiskrester. Men en tredjedel av de undersökta spybollarna innehöll också frön från växter, som ursprungligen låg i magen på de fiskar som skarvarna hade ätit. Forskarna fann frön från ett tjugotal växtarter, både land- och vattenväxter.

En femtedel av spybollarna innehöll levande ryggradslösa djur, som också kom från fiskarnas måltider. Det var svamp- och mossdjur samt vattenloppor – som alla har ett skyddande vilostadium. På så sätt kan de överleva i den frätande magmiljön.

Forskarna planterade frön från spybollarna och flera av dem grodde, bland annat frön från vägmålla, blåmålla och blåsäv – arter som trivs i strandnära miljöer. Forskarna lyckades också få liv i mossdjur som låg i spybollarna. Fiskätande fåglar kan alltså bidra till att sprida växter och smådjur.

En skarv producerar en spyboll per dygn och kan flyga flera mil när den letar fisk – och en skarvkoloni kan innehålla flera tusen individer.

– Det innebär att en skarvkoloni sannolikt sprider en stor mängd växter och ryggradslösa djur inom närområdet under häckningen, säger Maria Ovegård, miljöanalytiker och forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, och en av forskarna bakom den nya studien.

Utanför häckningssäsongen rör sig skarvarna över stora ytor och skulle då kunna sprida arter till helt nya platser och miljöer.

– Men det är något vi bara kan spekulera om i dagsläget.

Arter med en begränsad spridningsförmåga har ofta bestånd som är uppdelade i mindre grupper, som har liten kontakt med varandra. Djur som skarvar kan gynna sådana arter genom att flytta individer mellan bestånden och till nya platser, vilket förbättrar arternas överlevnadschanser över tiden.

Forskarna bakom studien, som har publicerats i Biology Letters, påpekar att Darwin antog att fiskätande fåglar kan sprida frön och småkryp på det här viset – men att det hittills har saknats vetenskapligt stöd för den teorin. 

Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor