Rovfiskar och tång ger friskare miljö i Östersjön

Stora delar av Östersjön lider i dag av en övergödning, som ger grumligare vatten och bottnar där växtligheten domineras av fintrådiga alger. Samtidigt finns det fortfarande kustområden där vattnet är klarare och botten täcks av blåstång, ålnate eller annan större bottenvegetation.

Nu visar ett nytt forskningsprojekt att just bottenvegetationen har en viktig betydelse för vattenkvaliteten i grunda kustområden. Forskningen visar även att ett starkt rovfiskbestånd ger förutsättningar för utbredd bottenvegetation.

Biträdande lektor Johan Eklöf har lett forskningsprojektet Plantfish, som genomfört provtagningar i 32 vikar från Forsmark till Valdemarsvik.

– I studien ser vi ett starkt samband mellan rovfisk, bottenväxter och vattenkvalitet. Detta pekar på att de effekter vi tidigare konstaterat i små laboratorieexperiment också har en betydelse i faktiska ekosystem, säger Johan Eklöf.

Forskarna tror att dessa samband och effekter innebär att det kan skapas två olika jämviktslägen i de grunda vikarna. I det ena jämviktsläget sker en positiv förstärkning mellan rovfisk och bottenvegetation. I det andra skapas en negativ spiral – till exempel om rovfisken minskar till följd av fiske, säl eller skarv – vilket ger fler fintrådiga alger, färre bottenväxter, sämre vattenkvalitet och ännu färre rovfiskar.

– Vi tror att denna hypotes kan bidra till att förklara att ekosystemens status varierar så mycket mellan olika vikar, där den ena viken inte är den andra lik, säger Johan Eklöf.

Johan Eklöf tycker att resultaten ger anledning att uppmärksamma både bottenväxter och rovfiskar i förvaltningen av Östersjön.

– Längs delar av Östersjökusten har rovfiskbestånden minskat. Det är viktigt att ta reda på vilken miljöåtgärd som bäst främjar rovfiskbestånden på sikt.

Denna fråga har Havs- och vattenmyndigheten och länsstyrelserna nu fått i uppdrag att undersöka. Bland annat pågår en utredning om huruvida reglerna för sportfiske måste ändras, och om fiskefredade områden kan vara en åtgärd för bättre miljö i Östersjön.

Så fungerar den positiva spiralen

1. Ett starkt bestånd av rovfiskar som gädda och abborre håller nere mängden småfisk som äter djurplankton och betande småkryp, exempelvis tångmärlor och snäckor.

2. Det leder till ökad mängd djurplankton, som i sin tur äter växtplankton och fintrådiga alger.

3. När mängden växtplankton och fintrådiga alger minskar skapas förutsättningar för livskraftiga och täta bestånd av bottenväxter, som blåstång och ålnate, samtidigt som vattnet blir klarare.

4. Bottenväxterna gynnas av ett klarare vatten, men bidrar även själva till förbättrad vattenkvalitet, genom att ta upp närsalter och därigenom konkurrera med växtplankton. Med hjälp av sina rötter stabiliserar bottenväxterna dessutom mjuka bottnar och förhindrar att partiklar virvlar upp, vilket ger ännu klarare vatten.

5. En tät bottenvegetation skapar bättre skydd för rovfiskyngel, vilket i sin tur ger förutsättningar för ett ännu starkare rovfiskbestånd, som håller nere mängden småfisk – och så vidare.

Av Johan Lundberg