Annons

Vad händer när skolan flyttar hem?

Covid-pandemin har tvingat miljontals barn runt om i världen att stanna hemma från skolan. Forskare har undersökt vad det betytt för både lärande och mående. Och återigen har frågan om hemundervisning blivit aktuell. Hur viktigt är det att precis alla barn går till en fysisk skola?

Annons

Publicerad:

2021-01-09

Sverige har länge haft en restriktiv inställning till det som kallas hemundervisning, alltså när föräldrarna tar över ansvaret för undervisningen, vilken då i stället oftast sker i hemmet. Och för tio år sedan ändrades skollagen på ett sätt som i praktiken innebar ett förbud. Med tillägget ”synnerliga skäl” i skollagen försvann möjligheten för kommunerna att tillåta hemundervisning. Undantag kan göras om barnet är allvarligt sjukt.

Lagändringen föregicks av en debatt som bland annat lyfte fram skräckexempel, som till exempel den frireligiösa rörelsen Maranata, där flera medlemmar hemundervisade sina barn med inslag av aga och med ett öppet motstånd mot evolutionsteorin.

Föräldrar som trotsar förbudet kan förutom böter även få en orosanmälan mot sig för att barnen inte går i skolan. Det mest kända fallet är en familj på Öland som efter lagändringen fick nej från kommunen när de på nytt ansökte om hemundervisning. Ärendet drevs till Högsta förvaltningsdomstolen som inte beviljade prövningstillstånd och därmed fastställde vitet på 100 000 kronor.

Ditte Storck Christensen, doktorand vid Institutionen för pedagogik och specialpedagogik vid Göteborgs universitet, arbetar med en avhandling om hemundervisning. Arbetet fokuserar på följderna av den svenska lagstiftningen för hemundervisande familjer.

Flyttar till Åland för att få hemundervisa

Hittills har hon intervjuat ett 20-tal hemundervisande familjer. Även om debatten ofta handlar om religiösa motiv så har många familjer som vill ha hemundervisning en pedagogisk idé till grund för beslutet.

– Man kanske tycker att barnen ska ha en större grad av självbestämmande eller ett mer intressestyrt lärande. Det finns många olika termer, säger hon.

Vad händer då med de familjer som trots ”förbudet” vill hemundervisa?

– En del flyttar utomlands för att kunna göra det under lagliga former, säger Ditte Storck Christensen.

Hemundervisande familjers flykt från Sverige syns i statistiken – på Åland. Där har antalet hemundervisade barn ökat markant. Höstterminen 2019 fick 67 barn hemundervisning på Åland, en ökning med 59 barn sedan 2012. De flesta barnen är födda i Sverige.

Och de svenska barnen på Åland lär bli fler.

– När jag började forska 2018 var det några om året som kom till Åland, och nu är det några i månaden. Folk vet att det finns ett community och då är det lättare att åka dit. Vi kommer nog att se en markant ökning när småbarnen blir skolpliktiga och omfattas av statistiken, säger Ditte Storck Christensen.

På Åland råder, liksom i övriga Finland, inte skolplikt, utan läroplikt. Det innebär i praktiken att det är föräldrarnas ansvar att se till att barnen lär sig det de ska och det kan ske genom att barnen sätts i skolan eller får undervisning hemma. Något tillstånd behövs inte, utan det räcker med ett meddelande till skolan eller skoladministrationen. Kommunen är skyldig att kontrollera att hemundervisade barn får de kunskaper som de har rätt till. Bakgrunden till att Finland lägger ansvaret på föräldrarna går tillbaka till 1686 års kyrkolag där läroplikten slogs fast. När Sverige införde skolplikt i den första skollagen 1842 fanns krafter i Finland som ville införa skolplikt även där, men motståndet var för stort. En orsak var att man såg Estland som ett avskräckande exempel: När skolplikt infördes tyckte man sig se tendenser till en förryskning av den estniska läroplanen.

Kräver engagerade föräldrar

Att vara beredd att lämna landet för att få undervisa sina barn i hemmet visar på starkt engagemang. Men även hemundervisningen i sig kräver en hel del av familjen där en förälder ofta går ner i arbetstid eller inte arbetar alls.

– Man måste vara väldigt engagerad för att det här ska gå vägen, säger Ditte Storck Christensen.

Vad säger då forskningen om hur hemundervisade barn klarar sig? Det finns gott om studier som visar att de klarar sig bra, såväl kunskapsmässigt som socialt. Men frågan är hur stor betydelse själva hemundervisningen har.

Martin Karlberg, lektor i pedagogik vid Uppsala universitet, är i grunden tveksam till hemundervisning.

– Jag är inte för någon form av reform i skolan som inte har en stabil forskningsgrund. Den här kan i bästa fall beskrivas som skakig. Nästa skäl är att en del grupper av barn skulle kunna fara illa. Det som talar för är att samhället vill erbjuda föräldrar och barn ganska mycket frihet och att göra saker tillsammans, och hemundervisning kan vara ett sätt att uppnå det, men det kan också vara en plåga om du inte vill vara hemma, säger Martin Karlberg.

– Det hade varit betryggande att hitta forskning som tydligt talar emot, men det finns det inte. Likadant är det med forskningen som anses tyda på motsatsen, säger Martin Karlberg.

Problemet är att de grupper som jämförs inte är likvärdiga.

– De som får hemundervisning har oftare drivande föräldrar som engagerar sig och tillhör familjer som ofta har det ganska gott ställt. När man studerar vilka faktorer som påverkar elevernas utveckling är det engagerade föräldrar, välutbildade föräldrar och föräldrar med god ekonomi, säger han och fortsätter.

– Slutsatsen man kan dra är att det inte verkar vara skadligt för de elever som fått ta del av hemundervisning, men det kan bero på att de tillhör en privilegierad grupp. Då finns det skäl att vara försiktig med att implementera hemundervisning på bred front, säger han.

Pedagogiska vinster med hemundervisning

Men han påpekar att det också kan finnas pedagogiska vinster för de barn som undervisas hemma.

– Säg att du sitter med ditt barn i högstadiet som ska lära sig konjugatregeln i matte. Ni tittar på en videofilm och går igenom den tillsammans. Det är ju en formidabel lärandesituation, en som många lärare efterfrågar, att ha tillräckligt med tid att sitta med ett barn och verkligen förstå hur de tänker och hur man kan hjälpa dem att lära sig, säger han och saknar en studie genomförd i Sverige, Norge, Danmark eller något annat land jämförbart med Sverige. Att någon sådan inte finns har flera orsaker, berättar han.

– Hemundervisning är inte så spritt så det finns inget intresse att forska på det. Det andra är att de flesta forskare inom pedagogik och skolforskare inte behärskar statistik och kvantitativ forskning. Då blir det intervjuer, man pratar med föräldrar till barn som får hemundervisning och kontaktar någon riksorganisation där alla är positiva och intervjuar 12–15 föräldrar som alla är positiva. Om hemundervisningen inte fungerar tror jag inte att föräldrar ställer upp på intervju. Det är samma sak i andra länder också, säger Martin Karlberg.

Mycket av den forskning som faktiskt finns är gjord i USA där 2,4 miljoner barn får någon form av hemundervisning. Och där finns trots allt en växande mängd studier som kvantitativt jämför hemskolade barn med de som går i skolan. När Brian D. Ray, grundare av National Home Education Research Institute, för tre år sedan gick igenom forskningen hittade han 14 peer-review-granskade studier som jämförde barnens akademiska prestationer. I elva av studierna presterade hemundervisade barn bättre, medan en studie visade att de presterade sämre än barn som går i skolan. Ett par år tidigare publicerade Peabody Journal of Education ett temanummer om hemundervisning. En av artiklarna var en kritisk granskning av de studier som sägs visa att hemundervisade barn lyckas bättre akademiskt, och hur de studierna används av intresseorganisationer. Författarna identiferade ett grundproblem hos all forskning, publicerad såväl som kommande: Urvalet av familjer kan aldrig bli representativt eftersom föräldrar som hemskolar sina barn kan antas ha högre engagemang och motivation, och deras barn skulle troligen klara sig bättre än genomsnittet, också i en vanlig skola.

Svenskt förbud mot hemundervisning

Sverige är ett av få länder som i praktiken infört ett förbud mot hemundervisning. Det svenska förbudet föregicks av en omfattande utredning av skolan, den så kallade Skollagsberedningen. Där motiverades lagskärpningen med att rätten till en likvärdig utbildning är en av grundstenarna i det svenska utbildningssystemet. Utredarna slog fast att en bedömning om huruvida synnerliga skäl för hemundervisning ska föreligga, ska utgå ifrån elevens intressen.

Skolans förmåga att skapa likvärdighet i utbildningen, och att utbilda över huvud taget, sattes på prov när pandemin slog till och många skolor stängde. Förutom att vara en så kallad icke-medicinsk åtgärd blev skolstängningarna därmed också ett gigantiskt pedagogiskt experiment. Det här var något som forskare vid Karolinska institutet tog fasta på. Tillsammans med forskare i andra länder tog de snabbt fram ett frågeformulär och sökte etiska tillstånd. Nätverket består i dag av forskare från tio länder, varav sju i Europa.

En första studie, med 6 700 europeiska familjer, har skickats till en tidskrift men är ännu inte publicerad. Lisa Thorell, lektor vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska institutet, är projektledare.

– Vi har studerat skillnader mellan olika länder och även hur distansundervisningen har påverkat barn med någon form av psykisk ohälsa, säger Lisa Thorell och fortsätter:

– Vad gäller resultatet ser vi ganska mycket negativa effekter generellt. Många rapporterar att det är helt omöjligt att få det att fungera och att skolan inte stödjer dem.

Föräldrarna mer negativa än eleverna

Det är föräldrarna som har svarat på frågorna, som har handlat om både hur de själva upplevt situationen och hur de anser att deras barn har påverkats. Föräldrarna är i regel mer missnöjda än barnen. I Sverige är siffrorna inte lika alarmerande, vilket kan bero på att det huvudsakligen är äldre barn som tvingats studera på distans. Länderna skiljer sig också åt i hur distansundervisningen är organiserad. I Sverige och Italien har skolorna erbjudit undervisning online, i andra länder har föräldrarna fått klara sig själva.

– Skolan har mejlat föräldrarna buntar med material som de har förväntats skriva ut. Och många barn har inte fått mer än en till två timmars undervisning per dag, säger Lisa Thorell.

En slutsats som Lisa Thorell drar är att länder bör vara försiktiga med att stänga skolor då så många föräldrar och barn upplever negativa effekter.

– Jag tror att det kan få ganska stora, långsiktiga konsekvenser för relationen mellan barn och föräldrar när föräldrarna ska vara lärare också. Många barn kommer att halka efter i skolan och där finns stora socioekonomiska skillnader, säger hon.

Nästa steg blir att analysera de rekordmånga fritextsvar som lämnats in.

– De har fått svara mer i detalj och om det finns några pedagogiska saker i distansundervisningen som har fungerat bra. Utifrån de svaren hoppas vi kunna ge Skolverket tips om vad som har fungerat.

Samma erfarenhet, att många lämnade in långa fritextsvar, gjorde forskare vid Lunds universitet efter att ha samlat in svar från 860 svenska gymnasieelever. Den digitala enkäten riktades till elever vid studieförberedande program från skolor i Lund, Malmö och Stockholm. Över hälften uppgav att de var såväl mer (eller mycket mer) oroade som mer (eller mycket mer) stressade än tidigare.

Av de nästan 600 elever som svarade på fritextfrågorna beskrev 90 procent stress, oro eller ett sämre mående. En majoritet av eleverna uttryckte även ett behov av mer stöd i skolarbetet, bland annat för att strukturera och följa upp skolarbetet.

– Nu arbetar vi med en statistisk analys där vi tittar på olika grupper av ungdomar och hur de påverkas, säger Eva Hoff, forskare i psykologi vid Lunds universitet.

Oro för pandemins följder

Också hos lärarna finns i huvudsak negativa erfarenheter av distansundervisning under pandemin. Detta enligt Lärarförbundet som i maj genomförde en enkät bland sina medlemmar. Lärarna fick bland annat bedöma om det har varit svårare att lära eleverna det de ska under pandemin. Av lärarna i gymnasiet svarade 86 procent att det har blivit svårare (alternativen var Svårare, Oförändrat, Lättare). På vuxenutbildningen var andelen som tyckte det blivit svårare ännu högre, 90 procent.

Enkätsvaren visade också på en oro hos lärarna över att undervisningen även efter pandemin kommer att bli mer digital och i högre utsträckning ske på distans, något som lärarna befarade skulle göra yrket mindre givande. Nästan nio av tio lärare i grundskolan och gymnasiet trodde att en ökad digitalisering kommer att göra det svårare att uppnå skolans sociala mål.

Även om regeringen inte har några planer på att lätta på restriktionerna för hemundervisning, så öppnar man nu upp för mer undervisning på distans. Den 1 augusti ändrades skollagen för att göra det lättare att erbjuda såväl fjärrundervisning som distansundervisning. Fjärrundervisning ska få användas av skolor som har svårt att hitta behöriga lärare eller där elevunderlaget är för litet. Fjärrundervisning är undervisning som sker digitalt i realtid.

I grundskolan ska det bli lättare att få distansundervisning på grund av medicinsk, psykisk eller social problematik. Elever på gymnasiet kan även få distansundervisning på grund av särskilda skäl. Förändringarna ska tillämpas på utbildningar som påbörjas efter den 30 juni 2021.

Undervisning i olika former

Hemundervisning De flesta länder tillåter någon form av hemundervisning där föräldrarna har ansvaret för barnets utbildning. Det varierar i vilken utsträckning föräldrarna behöver ansöka om hemundervisning, liksom vilken kontroll som sker av att barnet har lärt sig det som krävs. En del av undervisningen kan ske i andra lokaler än hemmet och ledas av pedagoger. I Sverige är hemundervisning i praktiken förbjudet.

Distansundervisning är den undervisningsform som har använts i stora delar av världen under den pågående pandemin. Formerna och stödet från skolan kan variera, men principen är att eleven tar del av undervisningen på en annan plats än i skolan.

Fjärrundervisning beskriver en situation när läraren befinner sig på en annan plats än eleverna. Det kan användas när det inte finns behöriga lärare inom skolans upptagningsområde.

Forskning & Framsteg berättar om fackgranskade forskningsresultat och om pågående forskning. Våra texter ska vara balanserade och trovärdiga, och sätta forskningsresultaten i sitt sammanhang för att göra dem begripliga. Forskning & Framsteg har rapporterat om vetenskap sedan 1966.

Lägg till kommentar