Bild: Getty images

Så får du hjärtat att må bra

Vårt hjärta pumpar uppåt och neråt som en cykelpump. Det gillar inte när vi sitter för länge i tv-soffan eller äter transfetter. Hjärtforskaren Katarina Steding-Ehrenborg berättar för Forskning & Framsteg om vår livsviktiga pump.

Det här är en artikel från 2020.

Lagom av allt. Det är en sanning också när det gäller hjärtat och hälsan, säger Katarina Steding-Ehrenborg, docent i experimentell klinisk fysiologi och lektor vid Lunds universitet.

Att sitta stilla må vara skönt, men knappast för våra kroppar. Människan är skapad för ett liv i rörelse, likt det vi levde som samlare och jägare. I dag sitter många långa stunder framför datorn, på möten eller i bilen. Få tänker på att stillasittande belastar våra hjärtan.

– Timslånga kvällar framför tv:n är mer slitsamt för hjärtat än att vistas som astronaut i rymden, säger Katarina Steding-Ehrenborg.

Astronauter tränar två till tre timmar varje dag för att klara påfrestningarna i rymden. På så vis försöker de undvika de risker stillasittande innebär. En soffpotatis belastar däremot inte musklerna alls framför tv:n.

Det händer med hjärtat när vi tränar

Katarina Steding-Ehrenborg forskar på vad som händer med hjärtat när vi tränar, oavsett om vi är astronauter, idrottare, friska eller sjuka.

– Det är jätteviktigt att vi rör på oss. Muskelsammandragningarna frigör viktiga signalämnen, myokiner, som är nödvändiga för att kärlen ska må bra.

Myokinerna forslas runt med blodet där de motverkar låggradig inflammation i kroppen. Den orsakas av att immunförsvaret blivit överaktivt och aldrig stängs av helt, inte ens när det inte finns sjukdomsalstrande bakterier eller virus att bekämpa. I stället angriper immunförsvaret våra kärl och orsakar inflammationer som stör deras funktion.

– Avsaknaden av muskelsammandragningar leder till att kroppen blir sämre på att dämpa inflammationer. Fysisk aktivitet är helt enkelt inflammationsdämpande.

Låggradig inflammation är ett av de hetaste områdena inom hjärtforskningen. Katarina Steding-Ehrenborg vet: Hon har gått igenom fler än 200 vetenskapliga studier om sambandet mellan hjärthälsa, kost, motion, nikotin, gener och stress. Det som förvånat henne mest är att industriellt tillverkade transfetter kan påverka våra gener på ett sätt som gör att kroppen börjar tillverka mer av det onda kolesterolet.

Transfetter gäller det alltså att undvika.

– Annars kan det mesta vi äter vara både bra och dåligt för hjärtat och kroppen. Choklad till exempel, framför allt mörk, skyddar kärlen. Men äter vi för mycket kan vi gå upp i vikt och det motverkar de positiva effekterna.

Själv äter hon lite av varje och varnar för extrema dieter.

Vill ge svar på frågan: Varför träna?

I sin nyutkomna bok Hjärtsmart (Mondial 2019) förklarar hon allt som är bra att veta för att hålla hjärtat i trim: Hur det påverkas av stress, vad vi äter och varför det är så farligt att dricka stora mängder alkohol vid enstaka tillfällen etcetera. Hon delar också med sig av tips på hur vi alla kan bli mer hjärtsmarta (se faktaruta).

– Alla vet att det är bra att träna, alla har hört att man ska äta grönsaker, frukt och fisk, men inte varför. Det förklarar jag i boken.

Enligt dagens hälsotrender gäller det att träna mycket.

– Men när jag tittar på forskningen så ser jag att det inte behövs särskilt mycket. För att få bättre hälsa och förebygga sjukdomar räcker det med fysisk aktivitet, på en måttligt intensiv nivå, 150 minuter i veckan. Däremot innebär större träningsdos också större positiva effekter.

En idrottares hjärta i vila. Att hjärtat pumpar som en cykelpump väcker ofta förvåning även hos hjärtläkare, oftast har de bara sett hjärtan pumpa när bröstkorgen är öppen.
Bild: Hjärt-MR Gruppen, Lund, Lunds universitet och Skånes Universitetssjukhus

Hur tiden delas upp spelar inte någon roll så länge träningen pågår minst tio minuter per gång och minst tre gånger i veckan. Det kan vara en rask promenad, cykla så att man blir lite andfådd eller gå ett varv med dammsugaren. Det viktiga är att komma upp till 150 minuter i veckan.

– Själv hinner jag inte träna, men jag är fysiskt aktiv. Jag cyklar till jobbet och jag cyklar fort. Sedan tar jag i lite extra i uppförsbacken.

Piller med samma effekt som träning

All fysisk aktivitet är bättre än ingen alls. Det har bland annat hennes egen forskning visat. Katarina Steding-Ehrenborg undersöker varför personer med hjärtsvikt uppger att de mår bra av att träna. Genom att studera patienter som ligger och cyklar på en specialkonstruerad träningscykel inuti en magnetkamera hoppas hon och hennes kollegor kunna förklara varför.

– Om vi hittar mekanismen skulle det bli lättare för patienter med hjärtsvikt att få recept på olika doser av träning, på samma sätt som de får i dag för sina läkemedel.

Dessutom skulle forskarna kunna börja jobba med att utveckla ett piller som har samma effekt som träning. Ett sådant läkemedel är tänkt för personer som av olika anledningar inte kan träna. Dit hör många äldre och personer med allvarliga hjärtproblem eller kraftig övervikt.

F&F i din mejlbox!

Håll dig uppdaterad med F&F:s nyhetsbrev!

Beställ nyhetsbrev

Katarina Steding-Ehrenborg och hennes kollegor har även skapat filmer som visar hur hjärtat arbetar inne i kroppen. De sätts samman av bilder på hjärtat hos idrottare som cyklar med hög belastning inuti en magnetkamera. Filmerna visar att hjärtats pumprörelse liknar den hos en cykelpump. Ytterkanterna är i stort sett stilla, bara klaffarna rör sig uppåt och nedåt. Rörelserna är desamma även hos otränade personer och hjärtpatienter.

Filmerna väcker alltid förundran på hjärtkonferenser när publiken inser att hjärtat faktiskt inte pumpar med en kramande rörelse. Efteråt delar kardiologer och thoraxkirurger ofta med sig av sin aha-upplevelse.

– De har bara sett hur ett hjärta slår när du öppnar bröstkorgen. Då har tryckförhållandena ändrats.

Fakta om hjärtat

  • Dubbelt så stort När man talar om att hjärtat är stort som en knuten näve menar man egentligen bara vänster kammare, som pumpar ut blodet i kroppen. Men hjärtat består även av två förmak samt höger kammare som pumpar blodet till lungorna. Så ditt hjärta är dubbelt så stort.
  • Miljoner slag per år Hjärtat slår vanligen 60 till 70 slag i minuten. Det blir drygt 30 miljoner slag per år. För den som lever i 75 år har hjärtat slagit runt 2,5 miljarder gånger.
  • Hjärtat växer Hjärtat är en muskel som växer till och blir större av regelbunden träning. Om vi slutar träna krymper hjärtat igen.
  • Volymen skiljer sig åt Volymen på ett hjärta hos en vältränad kvinna är 800 till 1 000 ml, hos en otränad kvinna ungefär 600 ml. Hjärtvolymen hos en vältränad man är 1 000 ml, för en otränad man 800 ml.
  • Graviditet ger starkare hjärta De flesta kvinnor har ett starkare hjärta efter en graviditet. Det beror på att det pumpat blod för två under lång tid.
  • Pumpar som en cykelpump Hjärtat rör sig som en cykelpump, uppåt och nedåt, medan det är väldigt stilla åt sidorna. Det visar filmer som skapats av bilder tagna med en magnetkamera. Uppfattningen att hjärtat rör sig åt sidorna härrör från att det gör så när bröstkorgen är öppnad (se fof.se/hjarta).
  • Brustet hjärta finns på riktigt Det medicinska namnet är takotsubo kardiomyopati. Vänster kammare har förlorat sin form och därmed sin pumpförmåga. Brustet hjärta är kopplat till akut sorg, trauma och stress. Med rätt behandling återhämtar det sig.
  • Pumpkraft I vila pumpar hjärtat runt cirka 5 liter blod per minut i kroppen. Ju större hjärta desto bättre pumpförmåga och kondition. Elitidrottare kan pumpa upp till 80 liter blod per minut under ansträngning.
  • Kommunicerar med njuren Hjärtat signalerar till njurarna när blodvolymen är för stor. För att minska belastningen ser njuren till att kroppen gör sig av med vätska genom urinen.

I Lund forskar Katarina Steding-Ehrenborg och hennes kollegor nu vidare för att avslöja nya rön med magnetkamerans hjälp. I projekten undersöks bland annat patienter med akut hjärtinfarkt, foster och barn med hjärtfel samt elitidrottare. De senare klarar att pumpa 80 liter per minut vid hård belastning. Det är 16 gånger mer än vad hjärtat hos en frisk vuxen person pumpar i vila.

– Vi har forskat på det i tretton år men vi vet fortfarande inte hur det är möjligt, säger Katarina Steding-Ehrenborg.

Ta reda på hur austronauters hjärtan påverkas

Hon och hennes kollegor ska också forska på astronauter. Forskarna vill ta reda på vad som händer med hjärtat när vistelsen på den internationella rymdstationen utökas från dagens sex månader till ett år.

Redan i dag måste astronauterna få en blodtransfusion så snart de landat på jorden. Deras blodvolym, hjärta och kärlfunktion är påverkad, och blodtrycket är så lågt efter tiden i tyngdlöshet att de inte klarar att stå upp. Vistelsen i rymden har också visat sig öka risken för att de senare i livet ska få förmaksflimmer.

Katarina Steding-Ehrenborg är entusiastisk och älskar sitt jobb. Men det finns en sak som gör henne frustrerad.

– Folk undrar varför det forskas så lite på kvinnors hjärtan. Orsaken är att kvinnor inte lika ofta vill delta i forskningsstudier. En annan del av förklaringen är att män ofta är i 60-årsåldern när de drabbas av hjärtinfarkt. Kvinnor är runt 80 år och skörare.

Men enligt Katarina Steding-Ehrenborg är det också svårt att få med kvinnor i kontrollgrupper med friska.

– Hur ska vi kunna diagnosticera kvinnlig hjärtinfarkt om vi inte vet hur den ser ut, eller hur det friska kvinnohjärtat ser ut? Vi behöver helt enkelt fler kvinnor som svarar ja när frågan om medverkan i forskning kommer.

Hjärtforskarens tips för ett hälsosamt hjärta

Aktivitet När du cyklar eller går, ansträng dig så att du blir lätt andfådd. 10 minuter i sträck räcker för att ge positiva effekter på hjärtat. 150 minuter totalt i veckan minskar risken för hjärt/kärlsjukdom.

Stillastittande Njut av att vila men undvik att sitta stilla för långa stunder. Vår kropp behöver de antiinflammatoriska ämnen som bildas när musklerna arbetar. Om du tittar på tv, res dig i reklampausen.

Mat Ät en kost som är naturligt rik på antioxidanter, till exempel nötter, bär och frukt, men undvik att ta för mycket vitamin- eller kosttillskott. Det kan i värsta fall vara skadligt.

Omega-3 Lägg dina pengar på att köpa god fisk i stället för kapslar med fiskolja. Linfröolja och raps är vegetariska alternativ.

Salt Undvik att salta extra på maten.

Alkohol Alkohol i måttliga mängder är bra ur vissa hjärt/kärlperspektiv men inte alla.

Koffein Drick gärna kaffe för att pigga upp dig, men undvik kaffe i samband med alkohol. Det kan leda till att du dricker för mycket alkohol, vilket ökar risken för hjärtinfarkt.

Munhälsa Borsta tänderna, använd tandtråd och besök tandläkaren regelbundet. Tandlossning kan leda till att det kommer ut bakterier i blodet som i sin tur ökar risken för hjärt/kärlsjukdom.

Träning vid förkylning Det är okej vid lätt snuva men inte om du har någon typ av symptom från nacken och halsen och nedåt.

”En liten förändring är bättre än ingen” Katarina Steding-Ehrenborg forskar på vad som händer med hjärtat när vi tränar.
Bild: Åsa Hansdotter

Prenumerera på Forskning & Framsteg!

10 nummer om året och dagliga nyheter på webben med vetenskapligt grundad kunskap.

Beställ idag

Medicin & hälsa

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor