Annons
Annons

Bild: 
Getty images

Så får du hjärtat att må bra

Vårt hjärta pumpar uppåt och neråt som en cykelpump. Det gillar inte när vi sitter för länge i tv-soffan eller äter transfetter. Hjärtforskaren Katarina Steding-Ehrenborg berättar för Forskning & Framsteg om vår livsviktiga pump.

Publicerad:

2020-02-13

Lagom av allt. Det är en sanning också när det gäller hjärtat och hälsan, säger Katarina Steding-Ehrenborg, docent i experimentell klinisk fysiologi och lektor vid Lunds universitet.

Att sitta stilla må vara skönt, men knappast för våra kroppar. Människan är skapad för ett liv i rörelse, likt det vi levde som samlare och jägare. I dag sitter många långa stunder framför datorn, på möten eller i bilen. Få tänker på att stillasittande belastar våra hjärtan.

– Timslånga kvällar framför tv:n är mer slitsamt för hjärtat än att vistas som astronaut i rymden, säger Katarina Steding-Ehrenborg.

Astronauter tränar två till tre timmar varje dag för att klara påfrestningarna i rymden. På så vis försöker de undvika de risker stillasittande innebär. En soffpotatis belastar däremot inte musklerna alls framför tv:n.

Det händer med hjärtat när vi tränar

Katarina Steding-Ehrenborg forskar på vad som händer med hjärtat när vi tränar, oavsett om vi är astronauter, idrottare, friska eller sjuka.

– Det är jätteviktigt att vi rör på oss. Muskelsammandragningarna frigör viktiga signalämnen, myokiner, som är nödvändiga för att kärlen ska må bra.

Myokinerna forslas runt med blodet där de motverkar låggradig inflammation i kroppen. Den orsakas av att immunförsvaret blivit överaktivt och aldrig stängs av helt, inte ens när det inte finns sjukdomsalstrande bakterier eller virus att bekämpa. I stället angriper immunförsvaret våra kärl och orsakar inflammationer som stör deras funktion.

– Avsaknaden av muskelsammandragningar leder till att kroppen blir sämre på att dämpa inflammationer. Fysisk aktivitet är helt enkelt inflammationsdämpande.

Låggradig inflammation är ett av de hetaste områdena inom hjärtforskningen. Katarina Steding-Ehrenborg vet: Hon har gått igenom fler än 200 vetenskapliga studier om sambandet mellan hjärthälsa, kost, motion, nikotin, gener och stress. Det som förvånat henne mest är att industriellt tillverkade transfetter kan påverka våra gener på ett sätt som gör att kroppen börjar tillverka mer av det onda kolesterolet.

Transfetter gäller det alltså att undvika.

– Annars kan det mesta vi äter vara både bra och dåligt för hjärtat och kroppen. Choklad till exempel, framför allt mörk, skyddar kärlen. Men äter vi för mycket kan vi gå upp i vikt och det motverkar de positiva effekterna.

Själv äter hon lite av varje och varnar för extrema dieter.

Vill ge svar på frågan: Varför träna?

I sin nyutkomna bok Hjärtsmart (Mondial 2019) förklarar hon allt som är bra att veta för att hålla hjärtat i trim: Hur det påverkas av stress, vad vi äter och varför det är så farligt att dricka stora mängder alkohol vid enstaka tillfällen etcetera. Hon delar också med sig av tips på hur vi alla kan bli mer hjärtsmarta (se faktaruta).

– Alla vet att det är bra att träna, alla har hört att man ska äta grönsaker, frukt och fisk, men inte varför. Det förklarar jag i boken.

Enligt dagens hälsotrender gäller det att träna mycket.

– Men när jag tittar på forskningen så ser jag att det inte behövs särskilt mycket. För att få bättre hälsa och förebygga sjukdomar räcker det med fysisk aktivitet, på en måttligt intensiv nivå, 150 minuter i veckan. Däremot innebär större träningsdos också större positiva effekter.

Hur tiden delas upp spelar inte någon roll så länge träningen pågår minst tio minuter per gång och minst tre gånger i veckan. Det kan vara en rask promenad, cykla så att man blir lite andfådd eller gå ett varv med dammsugaren. Det viktiga är att komma upp till 150 minuter i veckan.

– Själv hinner jag inte träna, men jag är fysiskt aktiv. Jag cyklar till jobbet och jag cyklar fort. Sedan tar jag i lite extra i uppförsbacken.

Piller med samma effekt som träning

All fysisk aktivitet är bättre än ingen alls. Det har bland annat hennes egen forskning visat. Katarina Steding-Ehrenborg undersöker varför personer med hjärtsvikt uppger att de mår bra av att träna. Genom att studera patienter som ligger och cyklar på en specialkonstruerad träningscykel inuti en magnetkamera hoppas hon och hennes kollegor kunna förklara varför.

– Om vi hittar mekanismen skulle det bli lättare för patienter med hjärtsvikt att få recept på olika doser av träning, på samma sätt som de får i dag för sina läkemedel.

Dessutom skulle forskarna kunna börja jobba med att utveckla ett piller som har samma effekt som träning. Ett sådant läkemedel är tänkt för personer som av olika anledningar inte kan träna. Dit hör många äldre och personer med allvarliga hjärtproblem eller kraftig övervikt.

En idrottares hjärta i vila. Att hjärtat pumpar som en cykelpump väcker ofta förvåning även hos hjärtläkare, oftast har de bara sett hjärtan pumpa när bröstkorgen är öppen.

Bild: 
Hjärt-MR Gruppen, Lund, Lunds universitet och Skånes Universitetssjukhus

Katarina Steding-Ehrenborg och hennes kollegor har även skapat filmer som visar hur hjärtat arbetar inne i kroppen. De sätts samman av bilder på hjärtat hos idrottare som cyklar med hög belastning inuti en magnetkamera. Filmerna visar att hjärtats pumprörelse liknar den hos en cykelpump. Ytterkanterna är i stort sett stilla, bara klaffarna rör sig uppåt och nedåt. Rörelserna är desamma även hos otränade personer och hjärtpatienter.

Filmerna väcker alltid förundran på hjärtkonferenser när publiken inser att hjärtat faktiskt inte pumpar med en kramande rörelse. Efteråt delar kardiologer och thoraxkirurger ofta med sig av sin aha-upplevelse.

– De har bara sett hur ett hjärta slår när du öppnar bröstkorgen. Då har tryckförhållandena ändrats.

I Lund forskar Katarina Steding-Ehrenborg och hennes kollegor nu vidare för att avslöja nya rön med magnetkamerans hjälp. I projekten undersöks bland annat patienter med akut hjärtinfarkt, foster och barn med hjärtfel samt elitidrottare. De senare klarar att pumpa 80 liter per minut vid hård belastning. Det är 16 gånger mer än vad hjärtat hos en frisk vuxen person pumpar i vila.

– Vi har forskat på det i tretton år men vi vet fortfarande inte hur det är möjligt, säger Katarina Steding-Ehrenborg.

Ta reda på hur austronauters hjärtan påverkas

Hon och hennes kollegor ska också forska på astronauter. Forskarna vill ta reda på vad som händer med hjärtat när vistelsen på den internationella rymdstationen utökas från dagens sex månader till ett år.

Redan i dag måste astronauterna få en blodtransfusion så snart de landat på jorden. Deras blodvolym, hjärta och kärlfunktion är påverkad, och blodtrycket är så lågt efter tiden i tyngdlöshet att de inte klarar att stå upp. Vistelsen i rymden har också visat sig öka risken för att de senare i livet ska få förmaksflimmer.

Katarina Steding-Ehrenborg är entusiastisk och älskar sitt jobb. Men det finns en sak som gör henne frustrerad.

– Folk undrar varför det forskas så lite på kvinnors hjärtan. Orsaken är att kvinnor inte lika ofta vill delta i forskningsstudier. En annan del av förklaringen är att män ofta är i 60-årsåldern när de drabbas av hjärtinfarkt. Kvinnor är runt 80 år och skörare.

Men enligt Katarina Steding-Ehrenborg är det också svårt att få med kvinnor i kontrollgrupper med friska.

– Hur ska vi kunna diagnosticera kvinnlig hjärtinfarkt om vi inte vet hur den ser ut, eller hur det friska kvinnohjärtat ser ut? Vi behöver helt enkelt fler kvinnor som svarar ja när frågan om medverkan i forskning kommer.

Forskning & Framsteg berättar om fackgranskade forskningsresultat och om pågående forskning. Våra texter ska vara balanserade och trovärdiga, och sätta forskningsresultaten i sitt sammanhang för att göra dem begripliga. Forskning & Framsteg har rapporterat om vetenskap sedan 1966.

Anmäl dig till vårt kostnadsfria veckobrev med ett urval av de senaste nyheterna.

.