Annons

Bild: 
C Sturmark

Matematik för bättre beslut

Annons

Publicerad:

2021-01-16

Hur kan algoritmer användas för att göra samhället bättre? Budskapet i Algoritmmakaren är att rätt utformade algoritmer kan fungera som smarta beslutsstöd i frågor där det är svårt för en människa att överblicka situationen. Boken handlar till viss del om hur algoritmerna fungerar, men mycket mer om vilka olika parametrar och omständigheter den som vill implementera en algoritm måste ta hänsyn till. Hur utformar man till exempel algoritmer för att människor inte ska försöka manipulera dem, utan ange sina sanna preferenser?

Som titeln antyder har boken också en självbiografisk vinkel, om hur författaren själv har arbetat med att utarbeta algoritmerna. Läsaren får en inblick i allt nätverkande som behövs för att lyckas ge ett matematiskt verktyg praktisk tillämpning.

Den första delen av boken handlar om hur flyktingar som kommer till Sverige kan fördelas i landet för att ge alla största möjliga chans att få ett jobb. Del två redogör för hur organdonationer kan organiseras för att matcha donator och mottagare, och för hur det skandinaviska njurbytesprogrammet kom till. I den sista delen diskuterar författaren skolval, och hur man kan se till att elever så långt det går kan placeras på den skola där föräldrarna helst vill att de ska gå.

Fastän boken är ganska personligt hållen, med anekdoter från forskarens vardag, har den tydliga drag av det torra, vetenskapliga skrivandet. Det gör att den känns lite trögare att läsa än den hade behövt vara. Samtidigt lär jag mig mycket om de samhällsfrågor som diskuteras.

Litteraturhänvisningar

Algoritmmakaren

Tommy Andersson
Fri tanke

Forskning & Framsteg berättar om fackgranskade forskningsresultat och om pågående forskning. Våra texter ska vara balanserade och trovärdiga, och sätta forskningsresultaten i sitt sammanhang för att göra dem begripliga. Forskning & Framsteg har rapporterat om vetenskap sedan 1966.

1

Kommentarer

Algoritmer, rätt använda, är bra men borde förbjudas på sociala medier. Där har de en tendens att boxa in oss så vi bara får se en liten del av världen. Ofta hittar de på "intressen" åt os. Dvs reklam! Det är svårt att se/hitta något som systemet inte prackat på oss som "av intresse för mig".

Lägg till kommentar