Annons

Historikern Marie Eriksson har i sin forskning funnit att kvinnors våld under 1800-talet kunde vara både aggressivt och grovt. 

Bild: 
Linnéuniversitetet

Kvinnors våld var ofta grovt

6 frågor till Marie Eriksson som forskat om kvinnors våld under 1800-talet.

Annons

Publicerad:

2021-02-20

Att 1800-talets kvinnor endast var offer för mäns våld stämmer inte. I själva verket utövade många kvinnor både grovt och genomtänkt våld mot såväl vuxna som barn, och sig själva. Det konstaterar historikerna Marie Eriksson och Roddy Nilsson i en ny bok.

1 | Ni har djupdykt i domstolshandlingar och obduktionsprotokoll. Varför ville ni skriva boken?

– Det råder brist på historisk forskning om just kvinnors våldsutövning, särskilt i Sverige och i synnerhet under 1800- talet. Många historiker som har tittat på kvinnors våld har konstaterat att det sker i väldigt liten utsträckning, men sedan stannat där – inte frågat sig hur våldet faktiskt sett ut.

2 | Vad beror det på?

– Det finns en tendens att tänka i kontraster och motsatser, att det som män gör, det gör inte kvinnor och tvärt om. Det finns till exempel föreställningar om att kvinnor tog till okvädningsord medan män använde knytnävarna, och att kvinnor som brukade våld främst gjorde det när män utsatt dem för detsamma.

3 | Vad förvånade er mest när ni djupdök i materialet?

– Vi tittade bland annat på misshandel, som tidigare forskning hävdat främst riktat sig mot andra kvinnor. Men i förvånansvärt många fall fann vi kvinnor som misshandlat män – inte sina makar, utan män i grannskapet, på arbetsplatsen, eller på marknaden. Historiker har även menat att kvinnors våld var mer passivt, exempelvis genom att använda gift. Men i många fall fann vi att våldet varit lika aggressivt och grovt som männens.

4 | Ett kapitel handlar om barnamord, i många fall med fruktansvärda detaljer. En kvinna stryper till exempel sitt barn med navelsträngen. Vad tänker du när du jobbar med ett sådant material?

– Det gör någonting med en, att läsa den typen av beskrivningar. Att ställas inför det som på något sätt är obegripligt. Samtidigt har vi velat begripliggöra dessa handlingar och sätta in dem i sin kontext, då förklaringen inte kan reduceras till att kvinnor var ondare eller mindre mänskliga än de är i dag. Men vi vill också visa att kvinnorna trots allt gjorde de här sakerna, vilket en del tidigare forskning inte har tagit upp. Trots de försvårande omständigheterna hade kvinnorna ändå ett val, och alla som fick ett utomäktenskapligt barn hade inte ihjäl det.

5 | Räknar man in domar för barnamord i slutet av 1800-talet utövade kvinnor mer dödligt våld än män under den perioden. Ändå har barnamorden ofta ”räknats bort”. Varför?

– Dels betraktades barnamorden under lång tid som ett "eget" brott under särskild lagstiftning, det så kallade barnamordsplakatet. Sedan har många forskare intresserat sig just för den specifika våldskategorin barnamord, med all rätt. Men följden blir att fenomenet främst studerats för sig, utan att sättas in i relation till andra former av våld.

6 | Vad vill ni att boken ska leda till?

– Vi hoppas att kunskapen om det förgångna kan hjälpa oss att förstå vår egen tid, då exempelvis kvinnors rätt till abort är hotad, i bland annat USA och Polen. Ett kapitel i boken handlar om självmord, som i många fall visat sig vara misslyckade aborter, med fosforförgiftning. Dessa berättelser från 1800-talet väcker många frågor och rädslor kring tiden vi nu lever i. Om rätten till abort inskränks, vilka blir då konsekvenserna?

Litteraturhänvisningar

Ilska, desperation och lömska försåt. Våldsamma kvinnor i 1800-talets Sverige

Roddy Nilsson & Marie Eriksson
Nordic Academic Press

Forskning & Framsteg berättar om fackgranskade forskningsresultat och om pågående forskning. Våra texter ska vara balanserade och trovärdiga, och sätta forskningsresultaten i sitt sammanhang för att göra dem begripliga. Forskning & Framsteg har rapporterat om vetenskap sedan 1966.