Annons

ekologi

1. Inga arter genomför två olika häckningar vid sina vistelser på norra respektive södra halvklotet under ett år – troligen för att årets 365 dagar inte räcker till. Det måste finnas tid under årscykeln för flyttningsperioder, häckning och ruggning – alltså att byta till nya fjädrar. Ytterligare en lång och mödosam häckningsperiod skulle bli för mycket. 2. Jo, det finns arter som häckar på södra halvklotet och ”övervintrar” under vår sommar på norra halvklotet. Det är främst havsfåglar som är långflyttare från södra halvklotet. Miljoner grå liror, som häckar på Nya Zeeland, och kortstjärtade...
En tall i Grekland beräknas vara 1 075 år gammal. Det är Europarekord. Tallen upptäcktes av en grupp klimatforskare i Pindosbergen i Grekland. Forskarna ska nu detaljstudera trädets årsringar och på så sätt få en uppfattning om klimatvariationerna under de senaste 1 000 åren. Träd kan föröka sig genom kloning. Skott från rötter eller grenar gror och bildar nya stammar, vilket innebär att rotsystemet kan vara äldre än själva trädet. Det finns exempelvis en gran på Fulufjället i Dalarna vars rotsystem är drygt 9 500 år gammalt, medan trädet bara har ett hundratal år på nacken. Men den grekiska...
Okläckta fågelungar kan höra sina föräldrar genom äggskalet. En studie av zebrafinkar i Australien visar att om det är varmare än 26 grader ute så använder finken ett speciellt ruvningsrop. Ungarna i äggen hör ruvningsropen och detta påverkar deras utveckling efter kläckningen. Ruvningsropen får ungarna att anpassa sin vikt efter temperaturen: ju varmare väder under uppväxten, desto mindre väger de när de blir självständiga. Ungar som inte hört ruvningsropen satsar i stället på att bli så stora och feta som möjligt, oavsett temperatur. De små värmeanpassade finkarna får fler ungar än större...
Det finns drygt nio miljoner träd längs vägarna och boulevarderna i Kaliforniens städer. Kostnaden för att sköta om alléträden motsvarar ungefär 1,4 miljarder kronor per år, vilket är 45 kronor per stadsbo. Alléträden tar upp 900 000 ton koldioxid ur atmosfären årligen. Det ger samma effekt som att ta bort 120 000 bilar från vägarna. Dessutom minskar alléträden halterna av farliga svavel- och kväveföreningar, förhindrar översvämningar, ger svalka samt höjer värdet på fastigheter. Det totala värdet av dessa ekosystemtjänster är drygt åtta miljarder kronor per år, nästan sex gånger mer än...
Haven är fulla av mikroskopiska plastpartiklar ( se FoF 9/2014 ) som kommer från plastindustrin och från sönderfallande plastföremål. Halterna av mikroplast är ofta högst i de kustnära vattnen, som utgör hem för yngel från många fiskarter. Forskare från Uppsala universitet har nu undersökt hur nyfödda abborrar – abborrlarver – påverkas av de koncentrationer av mikroplast som förekommer i Östersjöns kustvatten. Abborrlarverna fick växa upp i akvarier med filtrerat östersjövatten som innehöll olika halter av mikroplast i form av mikroskopiska polystyrenkulor. Akvarierna innehöll även rikligt...
Havsanemoner lever i symbios med alger som via sin fotosyntes förser anemonerna med energi. Algerna är känsliga för miljöförändringar och kan dö vid exempelvis snabba temperaturökningar. Om algerna dör blir korallen blek och svag och kan också dö. Det utgör ett hot mot clownfiskarna som lever i symbios med anemonerna. Anemoner har nässelceller och kan alltså ”brännas” på samma sätt som maneter. Clownfiskarnas skinn utsöndrar ett slem som gör dem immuna mot anemonernas gift. Därför kan de leva i skydd av anemonernas tentakler. Det finns 28 arter av clownfiskar och dessa använder endast 10...