Annons

ekologi

Att ha ett skelett, leva på land och vara parasit verkar vara nyckeln till framgång i djurriket. Dessa egenskaper leder till en omfattande artbildning. Djurriket är uppdelat i ett trettiotal olika djurgrupper, fyla, som har stora skillnader i artantal. Det finns exempelvis miljoner arter av leddjur – en grupp som innefattar spindlar och insekter – medan det lilla amöbaliknande djuret Trichoplax adhaerens är den enda arten i sin grupp, Placozoa . Det är oklart hur dessa skillnader i mångfald har uppstått. Med hjälp av omfattande släktskapsanalyser har forskare från Arizona university undersökt...
Och 75 procent av arterna har minskande bestånd. Den främsta orsaken är krympande livsmiljöer till följd av ökande jordbruksarealer. Två tredjedelar av jordens primatarter finns i endast fyra länder: Brasilien, Madagaskar, Indonesien och Kongo-Kinshasa. Ett ökat skydd i dessa regioner skulle alltså göra stor nytta. Källa: Science
Hannar av halsbandsflugsnappare har en praktfull vit pannfläck. Honorna väljer vanligtvis hannar med stora pannfläckar ­– det brukar betyda god hälsa och därför förbättra oddsen för en lyckad häckning. Men för halsbandsflugsnappare på Gotland råder numera det omvända förhållandet: hannar med små pannfläckar lyckas bäst med häckningen. Forskare från Uppsala universitet har studerat häckningen hos ett bestånd gotländska halsbandflugsnappare sedan början på 1980-talet. Studierna visar att hannarnas pannfläck har blivit 10 procent mindre under perioden. Det naturliga urvalet gynnar alltså numera...
I takt med att klimatet blir varmare så ersätts de öppna fjällmarkerna med buskar och träd. Denna process bidrar i sig själv till att klimatet blir varmare. Det beror på att skog och annan högvuxen vegetation binder mer energi från solen än öppen terräng, som alltså reflekterar mer solstrålning – den har högre albedo – än mer sluten terräng. Betande djur skulle kunna påverka det här förloppet. De kan hålla markerna öppna – och ju mer de betar ner vegetationen desto högre albedo, vilket skulle bromsa den pågående uppvärmningen. Ett forskarteam med deltagare från Umeå universitet har nu...
Fladdermusen Tadarida brasiliensis är vanlig i Nord- och Centralamerika. Genom att utrusta sådana fladdermöss med små sändare, har forskare från USA och Tyskland följt dem när de jagar insekter. De såg då att fladdermusen kunde komma upp i hastigheter på omkring 160 kilometer i timmen. Geparden kan springa i 120 kilometer i timmen. Den snabbaste fågeln, tornseglaren, kan flyga i 110 kilometer i timmen. Rovfåglar som störtdyker kan nå avsevärt högre hastigheter, men då handlar det inte om muskelarbete utan om ”fritt fall”, med hjälp av gravitationen. Så fladdermössen tycks plocka alla...
Haven är fulla av plastskräp, som hamnar i magarna hos många havsfåglar. Forskare vid University of California Davis har nu hittat en förklaring till varför fåglarna får i sig plast när de letar mat. Forskarna har studerat havsfåglar inom ordningen stormfåglar – som innefattar bland annat albatrosser och liror. De har ett välutvecklat luktsinne och följer ofta speciella doftspår när de letar mat. Lukten från dimetylsulfid, DMS, är ett exempel. Den utsöndras av alger när de blir betade av djurplankton, exempelvis krill. Stormfåglar äter inte alger, men många stormfåglar äter gärna krill...