Annons

ekologi

Sedan början av sommaren har en fem meter lång, obemannad forskningsbåt guppat runt i Gotlands västra kustvatten. Uppdraget är att kartlägga de fiskstim som utgör mat åt de stora fågelkolonierna på Karlsöarna. – Vi har studerat fågelkolonierna i över 20 år och vet det mesta om dem, men vi vet nästan ingenting om vad som händer under ytan, säger Olof Olsson, biträdande föreståndare för Stockholm resilience center och ledare för havsfågelprojektet på Stora Karlsö. Han och hans kolleger är framför allt intresserade av sillgrisslornas och tordmularnas matvanor. Det finns ungefär 80000 fiskätande...
I genomsnitt dör 10–15 fladdermöss per år i olyckor med vindkraftverk, enligt en ny rapport från Naturvårdsverket. Siffrorna i rapporten kommer från undersökningar i framför allt Nordamerika och Europa – och är avsevärt högre än vad tidigare studier visat. – Kunskapsläget har förbättrats under de senare åren eftersom undersökningarna har blivit mer strukturerade. Det har visat sig att fler fladdermöss dör per vindkraftverk än vad man tidigare trott, säger Stefan Petterson, som är miljökonsult specialiserad på fladdermöss, och en av författarna till den nya rapporten. Forskarna vet inte exakt...
Bekämpningsmedlet DDT är effektivt för att bekämpa malaria, men kan också skada människor och djur. Tidigare användes DDT i stor skala som bekämpningsmedel på åkrarna. Numera används det framför allt mot malariamyggor inomhus. Både malariamyggor och bananflugor kan dock utveckla resistens mot DDT. Forskare från Storbritannien har nu upptäckt att DDT-resistens medför oväntade nackdelar hos hannar av bananflugor. Det är känt sedan tidigare att DDT-resistenta bananflugehannar är mindre är vanliga hannar. De brittiska forskarna har nu visat att de resistenta hannarna dessutom är mindre aggressiva...
Somliga grupplevande djur har gemensam vårdnad om gruppens ungar. Vanligtvis får bara några få dominanta individer skaffa ungar. De övriga gruppmedlemmarna fungerar som hjälpare. De sköter om de dominantas ungar, men får inte själva para sig. Man kan undra vad hjälparna får ut av det här arrangemanget. En teori är att deras till synes självuppoffrande beteende kan ge evolutionära fördelar, under förutsättning att individerna i gruppen är nära släkt med varandra. Hjälpare som förbättrar ungarnas överlevnadschanser kan då föra vissa av sina egna anlag vidare, det vill säga anlag som de delar...
Dna är en genial molekyl – som en oerhört lång spiraltrappa uppbyggd av fyra olika trappstegshalvor (kvävebaser) som parvis passar ihop och bildar trappstegen. Denna konstruktion är en förutsättning för effektiv kopiering vid celldelning. Effektiv informationslagring är en annan viktig egenskap och här fungerar dna enligt samma principer som en dator – informationen lagras genom att sekvensen av fyra enkla molekyler varieras (hos datorn varierar sekvensen av nollor och ettor). Det vore inte konstigt om en liknande molekyl, men uppbyggd av andra byggstenar, till exempel andra kvävebaser,...
År 1588 konstaterade den portugisiske missionären João dos Santos att en av de flitigaste besökarna i den kyrka han drev i Moçambique var en liten fågel som ville picka på vaxljusen. Hos lokalbefolkningen var fågeln känd för ett ännu märkligare beteende – den lockade med sig bybor till skogen där den guidade dem till bisamhällen. Byborna tog hand om honungen, fågeln fick kalasa på vaxkakorna. João dos Santos berättelse är ingen skröna. Faktum är att yao-folket i Moçambique än i dag samlar honung på detta sätt. Fågeln kallas svartstrupig honungsvisare, och brittiska forskare har detaljstuderat...