Annons

Kosmos

En tysk-amerikansk forskargrupp har utvecklat ett sätt att undersöka vad som händer inuti solsystemets yttersta jätteplaneter – Uranus och Neptunus. De består av en fast kärna som till stor del omges av vatten, ammoniak och kolväten som metan. Det skiljer dem från gasjättarna Jupiter och Saturnus, som främst är uppbyggda av väte. För att efterlikna samma höga tryck och temperatur som råder tio kilometer ned i Uranus och Neptunus har forskarna skickat chockvågor genom ett material uppbyggt av kolväten. De såg då att kolatomerna skiljs från vätet och bildar små mikroskopiska diamanter. Den här...
1. Okänd partikel som knappt finns Vid radioaktivt sönderfall omvandlas en del av massan i en atomkärna till strålning. Men vissa typer av sönderfall tycks leda till att energi försvinner spårlöst. Wolfgang Pauli (1900–1958) presenterade idén om en partikel utan massa och elektrisk laddning, som tar med sig en del av energin: en neutrino – en partikel som kan tyckas gjord för att inte bli upptäckt. Wolfgang Pauli. Bild: CERN / Emilio Serge Visual Archives / American Institute of Physics / Spl 2. Orimligt tjock fälla Fysiker räknade ut att en neutrino borde kunna absorberas i en process som...
Flera av solsystemets största himlakroppar finns i det yttre asteroidbältet, Kuiperbältet. Just nu pågår sökandet efter en okänd ”Planet nio” , som troligen kretsar ännu längre ut och är stor nog att hamna på plats fem.
Den 15 september dök rymdfarkosten Cassini in i Saturnus atmosfär och brann upp, helt enligt planen. Det svenska instrumentet för att mäta elektriska fält och partiklar var ett av dem som skickade mätvärden in i det sista. Cassini har utforskat Saturnus och dess ringar och månar sedan 2004. De mest spektakulära upptäckterna är att det finns sjöar av metan på månen Titan och att månen Enceladus kastar ut en plym av vatten. Dessa världar skulle eventuellt kunna hysa liv. Det var därför Cassini kraschades mot Saturnus, som antas sakna förutsättningar för liv.
Rymdens vakuum är inte helt tomt. Mellan stjärnorna driver partiklar som slitits loss från sina ursprungliga stjärnsystem, eller kanske rent av från hela sin galax. De här partiklarna kallas för kosmisk strålning och en del av dem träffar jorden. Forskare har studerat kosmisk strålning i över hundra år, och förundras över att vissa partiklar har så ofantligt hög energi. De mest extrema partiklarna som har uppfångats brukar jämföras med en tennisboll efter en riktigt hård serve. Hur en enda atomkärna kan få så mycket energi är svårt att förstå. Det är en miljon gånger mer än vad som kan...
Årets Nobelpris i fysik går till upptäckten av gravitationsvågor från svarta hål som kolliderar. (Läs mer om gravitationsvågor i Här kan forskarna se hur rumtiden skälver F&F 7/2017.) Nu har gravitationsvågor också för första gången fångats upp från två kolliderande neutronstjärnor. Med hjälp av gravitationsvågorna kunde flera teleskop lokalisera händelsen och studera ljuset från källan. Det i sin tur ger viktig information som bidrar till att lösa ett par av astronomins långlivade gåtor. Neutronstjärnor är de extremt kompakta resterna av döda stjärnor. Stephan Rosswog på Stockholms...