Annons

Kosmos

1) Prisma väckte nyfikenhet När Isaac Newton (1642–1727) fick ett prisma av glas upptäckte han att det var något mycket mer än bara en kuriositet eller leksak. 2) Sorterade färgerna Han gjorde ett litet hål i fönsterluckan och lät en smal stråle solljus träffa prismat. Prismats regnbåge fick falla på en skärm med ännu ett litet hål, som kunde släppa igenom en utvald färg från den uppdelade regnbågen. På andra sidan hålet placerade han ytterligare ett prisma. 3) Enfärgat ljus gick inte att dela När det enfärgade ljuset föll genom det andra prismat böjdes det av igen, men det förändrades inte...
Gravitationen böjer rumtiden, vilket leder till att ljusstrålar får böjda banor. En ansamling av massa, till exempel en galax, kan på så vis fungera som en teleskoplins som böjer och fokuserar det ljus som passerar förbi. Nu har en grupp astronomer vid bland annat Stockholms universitet upptäckt en supernova, vars ljus förstärktes nästan 50 gånger av en sådan gravitationslins. Linsen förvrängde samtidigt ljuset, så att fyra bilder av supernovan nådde jorden, ett så kallat Einsteinkors. Supernovan var av en typ som astronomin förstår sig på mycket väl, och som därför används som ett slags...
De två Ligo-instrumenten i USA har fångat upp gravitionsvågor ännu en gång. Vågorna i rumtiden uppstod när två svarta hål kretsade i en spiral allt närmare varandra och till slut bildade ett enda svart hål, ungefär 49 gånger så tungt som vår sol. Gravitationsvågorna ger information om svarta hål som inte hade kunnat upptäckas på andra sätt.
Universum tycks vara fullt av en okänd substans, som med sin tyngdkraft håller stjärnor och galaxer i sina banor. Den brukar kallas för mörk materia , därför att den varken sänder ut eller absorberar ljus. Om den mörka materian består av partiklar borde de kunna fångas upp i laboratoriet när de strömmar genom jorden. – Vi har letat efter mörk materia länge, men det är först de senaste två-tre åren som instrumenten egentligen har blivit tillräckligt känsliga, säger professor Jan Conrad. Jan Conrads forskargrupp på Stockholms universitet bidrar till det rekordstora instrumentet Xenon ...
Här finns en katalog över olika sätt att engagera sig i utforskningen av rymden. Vissa är tillgängliga för alla intresserade, som projektet att transkribera och dokumentera tidiga rymdfärder. Andra är utmaningar som riktar sig till studenter eller professionella inom olika områden.
I korta tecknade filmer förklaras olika begrepp och fenomen inom fysiken. Det är tydligt och underhållande, även om berättaren talar lite väl snabbt ibland. Filmerna är mellan en minut och en kvart långa.