Annons
En båt på land i staden Tacloban på Filippinerna

Staden Tacloban på Filippinerna förstördes i november 2013 av tyfonen Haiyan med över 1 000 döda.

Bild: 
iStock

Vi står inför folkvandringarnas århundrade

Den globala uppvärmningen kommer att leda till nya konflikter i världen och ge upphov till flyktingströmmar, kanske de största i vår historia.

Författare: 

Publicerad:

2014-03-31

Den nya delrapporten från FNs klimatpanel IPCC konstaterar att många av de fruktade effekterna av varmare klimat redan är här. Jordklotet har blivit 0,85 grader Celsius varmare sedan 1880. Havsnivån är 19 centimeter högre jämfört med 1901. Halten koldioxid och andra växthusgaser i atmosfären är högst under de senaste 800 000 åren.

Haven försuras, isarna smälter, ekosystemens utbredning ändras, och extrema väderfenomen har blivit ännu mer extrema.

– I Australien fick man hitta på en ny färg för sina väderkartor när hettan kom. I höstas blåste orkanvindarna på Filippinerna som aldrig förr och orsakade mycket större skador än tidigare, säger forskaren Richard Klein från Stockholm Environment Institute. Han har författat ett av kapitlen i rapporten som handlar om anpassning till de förutspådda riskerna.

Varför görs det så lite, när vi redan nu vet så mycket, kan man undra.

– En av stötestenarna är att det handlar om många olika tidsperspektiv; är du en bonde har du ett års perspektiv – från sådd till skörd. Men om du är skogsägare handlar det kanske om att anpassa sig till vad som händer 50 år fram i tiden.

För de nordiska länderna delvis kan uppvärmningen te sig som fördelaktig: när det blir varmare utökas växtzonerna, skogen växer snabbare.

– Men om du ser på den sammanlagda effekten så blir den negativ, med till exempel nya växtsjukdomar som kan slå rot här. I stora delar av världen är effekterna negativa, i vissa områden rent av katastrofala.

Klimatförändringar har redan påverkat matförsörjningen i världen, inverkat på människors hälsa och tillgången till dricksvatten, och har också fått både djur och växter att flytta på sig när ekosystemen förändrats.

Det är de fattigaste nationerna som kommer att betala högsta pris för den globala uppvärmningen. Värmeböljor, torka, översvämningar, häftiga oväder, havsnivåhöjningar, ändrad tillgång till dricksvatten – allt detta kommer att få människor att flytta, med högre risk för krig och konflikter i världen till följd. Hur ska detta förhindras får världens makthavare bestämma, när de i december 2015 samlas i Paris med hela IPCC-rapporten som grund till besluten.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
10 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Lägg till kommentar