Annons

Ett spel med det heliga

I det sena 1990-talet utövar New age en stark lockelse på många människor. Men de andliga upplevelserna erbjuder ingen helhet, skriver religionspsykologen Owe Wikström.

Hos människor finns behov av en livshållning där frågor av typen lidande, ondska, öde, mening och död tas på stort allvar. Religionen har ett språk för detta. Förr var de stora religionernas bilder och berättelser, psalmer och böner införlivade i samhället. Men den organiserade religionen har fått allt mindre betydelse. Andligheten har förts till individen och har sin tyngdpunkt på inre förvandling. New age är ett av dessa individualistiska uttryck för andlighet. Religionens myter, symboler och dramaturgi är anpassade till att både väcka och bearbeta existentiella frågor. Det andliga behovet fylldes tidigare genom att man tillhörde ett tolkningskollektiv - en kristen kyrka, en muslimsk eller judisk församling. De senaste decenniernas växande misstro mot kyrkor och samfund har lett till förlust av de andliga världar som tidigare gav orienteringspunkter: "Var Abraham ett berg eller en flod?" frågar mig en student och då avsågs patriarken.

Kanske leder denna förlust av det religiösa arvet till ett slags livsåskådningsmässig törst? Tillvarons grundfrågor framstår i relief när ingen religion längre har självklarhetens styrka.

Den enhetliga andlighetenEn gång var andligheten skulpterad i givna former. I högkulturer fanns ritualiserade sätt att uttrycka vördnad inför livsgränserna: födelse, vuxenblivande, parbildning, åldrande och död. Men också för att uttrycka sitt beroende av något eller någon som upprätthöll livets eller samhällets okränkbarhet och sin tacksamhet gentemot livsvillkoren. Man gjorde detta regelbundet och tillsammans inför symboler för en annan verklighet, ett altare eller ett tempel. Upplevelsen av helighet är central i alla religioner.

Det heliga rummet och den heliga riten gjorde det möjligt för människan att komma i kontakt med en yttersta realitet. Därigenom kittades samhället samman kring en gemensam värdegrund. Den andliga törsten släcktes vid kulturellt givna källor. Människan återfann sitt vara inför en osynlig annan. Hon grundande sin självförståelse i en kosmisk ordning, ett gudomligt centrum.

Riter skapade och vidmakthöll en övergripande känsla av att vissa värden var okränkbara. Samtidigt gav de form åt en fascination inför tillvarons centrum. Kyrkoåret och sabbatsfirandet erbjöd människan att med regelbundenhet närma sig det Heliga. Uttrycken för det Heliga tog sig synbara uttryck i byggnader, konstverk och rituella ceremonier. Västerländsk kultur är impregnerad av kristet tankegods.

Bryggor till en annan världAktörer och institutioner med uppgift att förvalta heligheten ingick i samhället. De fungerade som påminnelser om en helig okränkbarhet: Gud. Själen sågs som en gåva. Människovärdet grundade sig inte blott på ett samhälleligt kontrakt utan på tanken att livet var givet av en gud. I närheten av det heliga återfanns verkligheten. Talet om den helige, Jahve, Allah eller Kristus, upplevdes därför av den troende som något annat än en bild för social sammanhållning.

Symboler för denna andra värld finns fortfarande kvar. Det må vara bönhuset i den lilla norrländska byn, ikonen i studentrummet, minareten utanför moskén eller den majestätiska katedralens spiror i Chartres. Symbolerna bildar bryggor till en annan värld.

Religion som smörgåsbordMen i det sena 1990-talssamhället har de gamla religionerna fått konkurrens. Andra aktörer uppträder på den andliga arenan. Nu tror fler på reinkarnation än på Gud. New age-anhängarnas tal om kristaller och aurahealing blir alltmer rumsrent. Tarotkortens utläsare och de UFO-troende ökar i inflytande. Ockultismen är på väg att bli vedertagen. Tidigare epokers andliga likriktning ersätts av en tillåtande mångfald.

I samtiden upplever många att de gamla religiösa symbolerna har blivit stumma. Gudstjänsterna har förlorat sitt innehåll för det stora flertalet. I varje fall tycks det led saknas som binder samman människans existentiella törst med de källor som religionen själv hänvisar till. Krucifix, radband och psalmböcker lever nu ofta som kulturella artefakter med föga annat än nostalgiskt intresse. Den avmystifiering som stora delar av den protestantiska kyrkan har ägnat sig åt och som urholkat symbolerna håller på att mystifieras på nytt. Midnattsmässorna ökar, och CD-skivor med gregorianska munkar blir storsäljare.

I kommunikationssamhället möter vi alternativa andliga verkligheter: det religiösa smörgåsbordet. Man kan välja livsåskådning på samma sätt som man väljer mat eller kläder. Men vad händer när utbudet av livshållningar ökar, inte minst via Internet, och inget längre har självklarhetens styrka? "Västerländsk kristendom plus indiansk kultur. Olika beståndsdelar. Jag plockar det bästa ur det mesta", är ett typiskt svar ur en sociologisk undersökning. Relevanskravet blir tydligare. Om man inte förstår varför man ska tro på en komponent i ett religiöst system så tackar man nej till just den. Man MBL-förhandlar med vår Herre.

Idéströmning och nätverkSådana alternativa livshållningar tycks inte ha med social grupptillhörighet att göra. De är inte förknippade med något samhällsengagemang eller är ideologiskt genomtänkta som existentialismen, humanismen eller andra -ismer. De verkar vara programmatiskt föränderliga - likt havsguden Proteus som undkom genom att ständigt ändra gestalt. Därför är det bara i en viss mening som man kan kalla dem religiösa.

En sådan privatiserad livshållning är new age. Orden refererar till en idéströmning med religiösa övertoner. Men också till ett nätverk av personer som är intresserade av andlighet och hälsa samt en oöverskådlig mängd tekniker som syftar till att man ska utvecklas som människa. Tyngdpunkten läggs ofta på människans förmåga att omforma sitt inre liv i enlighet med en dold metafysisk realitet. New age inkluderar således en mängd, delvis helt motsägande, filosofier, mytologier, psykiska och kroppsliga meditations- eller massagemetoder men även yttre magiska ting med föregivna andliga energier.

New age-anhängare har ofta vetenskapliga anspråk, med andra ord försöker de legitimera sina trossatser med tal om holism, kaosteori och kvantfysik. Samtidigt är idéerna parade med en romantiserad och stark civilisationskritik. I den mån det finns en idémässig kärna är den tillåtande och blandar ogenerat skilda religioner samt är inriktad på att hela.

Strävan är att påtagligt förändra livet, att ta kontroll över sina dolda andliga energier eller att förankra det egna självet i en gudomlig sfär. Tankens makt över livet är ett genomgående drag. Allt strävar uppåt och framåt. Den nästan dogmatiska tilltron till reinkarnationen, återfödelsen, är ett exempel på detta, fjärran från indiskt reinkarnationstänkande.

Ur vetenskapssociologisk synvinkel är det intressant att denna rörelse växer sig stark samtidigt som kognitiva, kunskapsorienterade teorier vinner anklang och vetenskapligt evolutionstänkande är populärt i psykologiska laboratorier. New age betonar på samma sätt tankens kraft och uppfattningen att tillvaron ständigt utvecklas mot ett högre tillstånd.

Gud finns överalltPanteismen är framträdande, dvs att Gud, eller snarare ett kosmiskt Guds- eller Kristusmedvetande, bor i allt. Moder Jord liksom träden, stenarna, löven och djuren är heliga. Det finns en ande i människans inre. I kroppen eller själens inre rum finns länkar till kosmiska energier eller vibrationer. De olika religionernas gudar eller andar är uttryck för en bakomliggande verklighet.

Men därav följer inte tron på en enda gud. I den mån man talar om gudar så tror man snarare på många, motsägelsefulla och helt skilda andar eller gudomar. Gud beskrivs ofta i new age-sammanhang som opersonlig och mystisk. Sällan talar man om en aktiv Gud och därför inte heller om tro eller om att överlämna sig, snarare om att få en påtaglig kunskap - att identifiera och ta kommando över sina energier, att få tillgång till en andlig kraft. Man gör detta i syfte att mer eller mindre kunna påverka sin hälsa eller personlighet. Detta kan i sin tur ske genom olika slags spådomssystem - man lägger exempelvis ut tarotkort för att se sitt öde, man lär sig spåsystemet "I Ching" eller läser horoskop grundade på astrologiskt "vetande".

Spådomssystemen är ofta kvasivetenskapliga i den meningen att de framstår som exakta och logiska genom att vara matematiskt uppbyggda. Det talas om olika astralplan eller om hur konstellationer i stjärnornas ställning på ett mycket exakt och matematiskt förutsägbart sätt påverkar människans personlighet och öde.

Utvidgat medvetandeNew age erbjuder personlig växt eller medvetandeutvidgning genom meditation, kanalisering, massage och olika regressionsterapier. Eftersom makrokosmos och mikrokosmos hör samman, sägs det ofta att man kan få meddelanden från avlidna personer och fjärran civilisationer. En mängd av de mest lästa böckerna är nedskrivna genom automatisk skrift, där författaren sägs ha fått direkt hjälp från sin osynlige hjälpande eller från en dold kunskapsbank. Så har exempelvis två böcker av teosofins grundare, Madame Blavatskij, kommit till. Rörelsen går tillbaka på förra sekelskiftets ockulta, spiritistiska och teosofiska traditioner, men är starkt uppblandad med amerikanskt positivt tänkande och med humanistisk och transpersonell psykologi.

Vilka blir anhängare?När det gäller enskilda individers förhållande till new age har man i undersökningar nyligen kunnat urskilja åtminstone fyra typer. Först har vi sökaren som upplever sig vara på väg mot en inre andlig förvandling genom olika möten, riter, meditationsmetoder eller helgseminarier. En annan grupp är konsumenterna av häftiga upplevelser, t ex schamanska resor eller kreativ visualisering, ett slags andlighetens motsvarighet till äventyrslystna resenärer. En snarlik grupp är främst ute efter underhållning. Att spå i handen eller att lägga tarotkort är som ett slags andlig sällskapslek - men den förpliktigar sällan och påverkar inte det egna livet.

Men så finns också de som är troende. De upplever t ex att de har fått en rikare livshållning genom Shirley MacLaines böcker eller genom att regelbundet följa det svenska mediet Sture Johanssons andlige kontakt Ambres. De som i denna mening är troende är sannolikt ganska få i förhållande till dem som är tillfälliga besökare i new age-världen. Snarast tycks new age vara mest intressant för personer i livskriser, för ensamma och maktlösa och som en del i sökandet efter mening och mål.

I jämförelse med de gamla religionerna är new age-idéerna i det sena 1990-talet extremt flexibla. Idéinnehållet är mångdimensionellt och massmedialt förmedlat, tanken på en personlig Gud har till stora delar ersatts av talet om vibrationer som man med rätt teknik ska kunna lära sig att hantera. Ondskan är snarast ett icke-fenomen, dvs man talar inte om den. De moraliska och socialt politiska dimensionerna är nedtonade till förmån för individens välbefinnande. De ekologiska och feministiska tankeströmmarna är däremot framträdande, t ex betonar man ofta den kvinnliga principen, anima, och hyllar Moder Jord.

Mening, tillhörighet och trygghetReligionspsykologer försöker förstå hur en religiös verklighetsuppfattning uppkommer hos en individ, hur den upprätthålls och förändras och vilken funktion den fyller. Studiet är inriktat på människans andliga erfarenheter, såsom hon själv uppfattar dem och som de träder fram i hennes berättelser eller i beteenden. Hittills har forskarna främst studerat människor inom de gamla religionerna men även sekter och nya religiösa rörelser. Den psykologiska new age-forskningen ligger däremot i sin linda.

I det mångkulturella samhället finns det fortfarande många människor som tolkar grundläggande existentiella frågor i kristna banor: Gud finns, Gud har en avsikt med människan, Bibeln är sann, människans liv fullföljs bäst i Kristi efterföljd. Den enskilda människans andlighet kan tolkas utifrån behov av mening, social tillhörighet och känslomässig trygghet (se rutan till vänster). Men även en alternativ, privatiserad andlighet och new age-anhängarnas upplevelsevärldar kan tolkas på detta sätt. Den stora skillnaden är att new age-anhängarna får legitimitet inom ganska begränsade grupper. Upplevelserna är ännu inte införlivade i samhället.

Genom exempelvis en spådomsteknik, att lyssna på sitt kreativa själv eller genom att få en förklaring till sin egen personlighet och sitt öde genom astrologisk filosofi får man mening, man får trygghet och man fogas in i ett tolkningskollektiv. Syftet tycks inte, som i de stora religionerna, främst vara inriktat på de eviga frågorna utan snarare mer kortsiktigt på välbefinnande eller hälsa. Detta gör att överlåtelsen åt en annan makt - i termer av en Gud - är mindre. Däremot kan man säga att de rituella, magiska dragen är klarare. Omedvetet ger magin skydd från osäkerhet.

Ger känslan av att ha kontrollDet är svårt att avgöra om intresset för new age är så spritt som det görs gällande. Det behövs större studier för att avgöra om massmediebilden verkligen stämmer med det faktiska antalet individer som lever av dessa idéer. Men varför dessa strömningar i det sena 1990-talet? Låt mig peka på några faktorer.

Snabba sociala förändringar, teknikens framsteg, uppbrott från givna värden och strukturer följs av känslor av främlingsskap och förlust - samt av arbetslöshet. Det finns tecken som tyder på att människor med små inkomster, ensamstående och övergivna mer än andra dras till dessa rörelser. De får en känsla av att de är unika, delaktiga i kosmos, men framför allt att de kan påverka sin situation - om än inte på det faktiska planet så i astralvärlden.

I risksamhället med den allt större rörligheten, där människor allt oftare tar avsked från varandra, ger amuletter och änglar skydd. Tarotkortens till synes exakta svar ger trygghet. Olika spåtekniker ger en känsla av att ha kontroll över livet, ödet och lidandet. Den krisdrabbade människans oförmåga att se verkligheten i vitögat kan ses som ett steg tillbaka till det lilla barnets magiska tänkande. Hon nöjer sig med upplevelsen av att ha kontroll över det farofyllda.

Det starka intresset för individen i vår kultur och för att utveckla den egna personligheten stämmer väl med många new age-tekniker. Individualismen får här andlig legitimitet, och personer med djup oförmåga att fästa sig vid någon eller något får utlopp för sin kluvenhet.

Den postmoderna filosofin uppfattas rättfärdiga tanken att alla perspektiv har lika stor förklaringskraft. Men när gamla sanningar vittrar uppstår en stark känsla av nyromantisk nostalgi för det absoluta. Samtidigt försvagas kunskapen om den etablerade kristendomens innebörd. Dess traditioner tycks i allt mindre utsträckning förmedlas av personer som märkbart och offentligt har påverkats av dess innehåll och alltmer av en avkönad, officiell retorik där erfarenheten har tonats ner.

Psykologin som vetenskap har blivit teknisk, och därför har livsåskådningsfrågor och filosofiska problem placerats utanför psykologens område. Utan att det var avsikten förminskas människan till summan av social påverkan och inre processer. I livsfrågornas ställe har det uppstått ett vakuum inom såväl beteende- som socialvetenskaperna. Sökande människor blir vilsna när de inte får någon vägledning. New ages dragningskraft har nog mycket att göra med detta.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

1

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
11 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Kommentarer

några andra utav hennes anhängare var ju hitler o himmler. var väl genom henne eller guido von lisztsom dom fick sin ide med den ariska rasen ?

Lägg till kommentar