Ekologisk odling gynnar varken miljön eller konsumenterna

Det finns en djupt rotad föreställning om att det naturenliga är det eftersträvansvärda.

Det finns en djupt rotad föreställning om att det naturenliga är det eftersträvansvärda. Det gäller inte minst vår modernäring jordbruket. Odling utan handelsgödsel och bekämpningsmedel, som i ekologisk odling, skulle vara ett sätt att nå detta mål. Den påstås vara skonsammare mot miljön och tära mindre på jordens resurser än vanligt jordbruk. Handelsgödsel får heta konstgödsel och bekämpningsmedlen kallas gifter. Av det naturenliga följer att organiskt avfall - det vill säga gödsel från djur och komposterade växtdelar - skulle kunna användas utan miljöproblem.

Svensk odlingsmark hade före industrialismen överlag låga halter av växtillgänglig fosfor och på vissa håll även av kalium, magnesium och mikronäringsämnen. Det årliga tillskottet av kväve genom biologisk fixering via ärtväxter var låg, kanske 50 kilo per hektar. Ett stort behov av kalkning fanns nästan överallt. Skördarna var högst en femtedel av dagens.

Först med industriframställd handelsgödsel kunde odlingsmarkens innehåll av nödvändiga växtnäringsämnen gradvis höjas. Tack vare denna gödsel finns i dag en hög bördighet uppbyggd i åkermarken nästan överallt i Sverige. Ekologisk odling bedrivs nästan uteslutande på sådan uppgödslad mark, och praktiskt taget alla fältförsök som jämfört ekologisk och vanlig odling har utförts på sådan mark. Jämförelserna säger alltså ingenting om den långsiktiga skördenivån.

Vid sitt hundraårsjubileum utsåg Nobelstiftelsen de fem viktigaste prestationerna som prisbelönats under årens lopp. En av dem var metoden att framställa handelsgödselkväve ur luften, och motiveringen var att denna uppfinning betytt mer än något annat för världens livsmedelsförsörjning. Ofta framhålls att tillverkningen kräver mycket energi, en liter olja per kilo kväve, men utbytet av handelsgödselkvävet är faktiskt tio gånger större än insatsen. Dessutom är oljan på väg ut och kommer att ersättas av förnybar energi.

När man skördar en åker tar man bort växtnäring. Bara en mindre del kan återcirkuleras genom organiskt avfall. Den naturliga mineralvittringen i åkermarken ger ett mindre årligt tillskott, men det tas ur ett ändligt förråd. Svavel är faktiskt ett ämne som tar slut i marken före fosfor och mikronäringsämnen, i synnerhet som svavelnedfallet från luften numera har minskat drastiskt. De naturliga förråden av svavel i marken beräknas ta slut inom hundra år. Markens bördighet behöver därför vidmakthållas med gödsling och kalkning för att skördenivån ska bli bra.

Jordbruket sätter in och för ut material i flöden som till en del är linjära (det vill säga utan återföring) och till en annan del cirkulära (med återföring). Motsvarande sker överallt i dagens samhälle när producenter och konsumenter köper, säljer och fraktar material och varor i långväga handel. Det avfall som bildas - allt från tomma franska vinflaskor till skrotfärdiga japanska bilar - skickas oftast inte tillbaka till ursprunget. Med tanke på transporterna skulle det inte alls vara miljövänligt.

Långsiktig hållbarhet bygger sålunda inte enbart på avgränsade kretslopp, vare sig i samhället i stort eller inom jordbruket. Det avgörande är vad man får ut i relation till vad man har satt in. Lättlöslig handelsgödsel ger högre utbyte än organisk gödsel. Skälet är att handelsgödseln kan ges vid rätt tidpunkt och mer anpassat till växternas behov. Organisk gödsel är svår att sprida i väl avvägda mängder, och den avger ofta sin näring vid tidpunkter när grödans behov är litet eller när det rentav inte finns någon gröda alls på åkern. Härigenom blir förlusterna stora, i form av utlakning till vattendrag och avdunstning till luften. Stallgödsel och gröngödsel ger således större läckage till naturen av kväve och fosfor än handelsgödsel.

Ekologisk odling har en rad regler som sätter stallgödsel och annan organisk gödsel främst och som tillåter oorganiska gödselmedel endast i svårlöslig form. Det är också tillåtet att använda organiska gödselmedel som hämtas utifrån, dock inte rötslam från reningsverk och annat kommunalt organiskt avfall.

Växtnäringsbudgeten går emellertid inte ihop för de ekologiska odlarna, utan det blir ett minus av alla behövliga ämnen med undantag av kväve vid intensiv baljväxtodling, där i stället ett svårkontrollerat överskott uppstår. Eftersom den organiska gödseln inte räcker, kompletterar de ekologiska odlarna med hönsgödsel, benmjöl, köttmjöl och avfall från livsmedelsindustrier. Förutom de hygieniska problemen med detta, är det besvärande för de ekologiska odlarna att dessa produkter oftast härstammar från gårdar som använder handelsgödsel.

Ekologisk odling blir också förr eller senare beroende av svårlösliga mineral som råfosfat och stenmjöl. Det går inte att med sakskäl förklara varför man inte får använda den lättlösliga formen av samma växtnäringsämnen - så som de föreligger i handelsgödsel. Näringen tas nämligen upp som oorganiska joner oberoende av om den ges i organisk eller oorganisk form.

Inte heller från miljösynpunkt är det en fördel att ämnena är svårlösta. Skälet till det är att en lägre andel av näringsämnena då tas upp av grödan. Det som lösts upp utanför växtsäsongen löper i stället risken att rinna rakt ner i grundvattnet. Rätt doserade lättlösliga gödselmedel tas å andra sidan upp effektivt av åkerns gröda och mikroorganismer.

Livsmedlens kvalitet försämras inte heller av handelsgödsel. Möjligheten att tillföra just den växtnäring som varje växtslag behöver vid precis rätt tidpunkt och i rätt mängd har tvärtom möjliggjort många förbättringar i grödornas kvalitet.

Stallgödsel och organiskt avfall uppstår i stora mängder i både ekologisk och vanlig odling. Allra störst är problemen vid gårdar med många djur, men även i tätorterna är det organiska avfallet ett bekymmer. Det behövs ny teknik som långt bättre än i dag tar vara på den växtnäring som finns i det organiska avfallet. Dels handlar det om biologisk nedbrytning och rötning, som gör att vi kan utnyttja energin som biogas. Dels gäller det att på kemisk väg ta till vara växtnäring ur rötrester för att framställa lättlösliga gödselmedel, av samma typ som vanlig handelsgödsel. Restmaterialet kan användas som jordförbättringsmedel eller brännas, och askan kan användas till kalkning. En stor del av de användbara produkterna är koncentrerade, lagringsdugliga och lätta att transportera. Giftiga beståndsdelar, som tungmetaller, skiljs ut och slutförvaras.

Det är alltså inte sant att ekologisk odling skulle innebära bättre hushållning med resurser eller vara bättre för miljön än odling med handelsgödsel. "Ekologiskt jordbruk" är en bra marknadsföringsslogan som fångar upp människors önskan att naturen brukas på ett uthålligt sätt. Men ekologiskt jordbruk står inte på säker vetenskaplig grund.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

8

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
11 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Kommentarer

Mycket intresasnt genomgång, till innnehållet känner jag igen mycket från tidigare artiklar eller debattinlägg någonstans. Särskilt detta om att den ekologiska odlingen så att säga snyltar på näringsämnen som tillförts med handelsgödsel under tidigare skeden.Ett lite skrivfel har väl ändå insmugit sig (i papperstidningen). Det står:"Eftersom den organiska gödseln inte räcker, kompletterar de ekologiska odlarna med hönsgödsel, benmjöl. köttmjöl och avfall från livsmedelsindustrier." Men dessa medel är ju också organiska. Troligen aser författrna att skriva att den EGNA organiska gödseln inte räcker.

Det stämmer att ekologisk odling ger lägre avkastning - på kort sikt.Men själva syftet med ekologi är ju inte att få maximal avkastning på kort sikt utan att möjliggöra försörjningskapacitet på åkrarna (och alla kringliggande ekosystem) för så många generationer framåt som möjligt.Att se till att även de människor som ännu inte är födda - men som oundvikligen kommer att födas - en gång också ska ha giftfri mat, dvs tillgång till giftfri och producerande åkermark.Handelsgödsel/Konstgödsel innebär ett förslösande av resurser i och med att det är mer energikrävande i framställning och transport.Ekologi handlar också om att hushålla med resurser. Just petrokemiska bränslen (bergolja) är ju en begränsad resurs, och är fortfarande det huvudsakliga bränslet i all samhällelig aktivitet (som transporter och framställning av konstgödsel och besprutning).Besprutning är gift. Det dödar insekter, det dödar ogräs, och det är definitivt inte nyttigt att förtära för varken djur eller människor - vilket också leder till problem särskilt i de känsliga akvatiska systemen (vattendrag och sjöar, hav). Hur mycket farligare behöver det bli för att kallas gift?Därför är det ett tankefel att jämföra skörderesultat. Ekologisk odling ger inte maximal avkastning på kort sikt och är heller inte menat att göra det. Ekologisk odling har ännu stora landvinningar att göra, t.ex. är vanlig kompostering av gödsel ett slöseri med kväve (ett av de grundläggande gödningsämnena) som utan tillsats av fosforsyra i komposteringsprocessen avgår till atmosfären i betydande omfattning.Bättre då är rötning som innebär en anaerob process i motsats till den aeroba i vanlig kompostering. En intressant biprodukt blir då biogas. Det färdiga gödslet är en mer stabil gödsel som inte förlorar kväve till atmosfären och som är färdigt att användas direkt på odlingsmarken.Syftet med det ekologiska förfarandet är att inte rycka undan den intrikata väv av organismer som genom årmiljoner utvecklats till att utföra just det vi gör med våra maskiner, men med solen som energikälla. Något vi aldrig kommer att kunna överträffa .Det moderna (numera föråldrade) jordbruket med konstgödsel och besprutning leder till just sådan artfattigdom som är orsaken till att fler och fler av de naturliga processer som annars sköts av "sig självt" med diverse organismers hjälp, numera måste göras av oss människor på mekanisk/kemisk väg, för att vi har trängt undan de viktiga organismerna.Utmaningen ligger i att bemästra den oändliga variation av mikroorganismer och ekologiska system som jorden dukat fram åt oss för att katalyserande bidra till de processer mänskligheten bygger sitt samhälle kring.Inte att roffa så mycket som möjligt på så kort tid som möjligt.

Man hör ibland att handelsgödsel visserligen ger ökade skördar i början, men att grödans respons på handelsgödslet minskar så att allt större givor krävs. Är detta sant, och vad är i så fall förklaringen till det? Kan man ge något användbart mått på hur mycket grödans respons minskar? Finns det en risk att odlingen på ett fält måste läggas ner, för att det blir för dyrt med de allt större mängder av gödsel som krävs?

Hej Måns,

Jag läser min sista termin på lantbruksuniversitetet i Uppsala nu och har aldrig hört om någonting liknande det du beskriver. Industriellt kvävefixering är en reaktion mellan metan (från naturgas eller organisk rötning) och luftens kväve vid hög temperatur (som kan åstadkommas med fönyelsebar energi). Processen använder mindre energi per kg fixerat kväve än den naturliga fixeringen som kommer av baljväxtodling. Mer problematiskt är att fosfor (som också finns i handelsGÖDSEL är fossilt mineral. Det pågår försök med att återvinna fosfor ur slam från reningsverk.

Med vänliga hälsningar
David Hedin

Tyvärr, trots stundvis sak-kunnighet och gott uppsåt, känns detta som ett väldigt oinformerat försök att välta den ekologiska pansarvagnen med bara händerna... För er som vill fördjupa er i ekologisk mat och dess påverkan av kroppen rekommenderar jag:

"Latest in Clinical Nutrition" 2007, 2008 och 2009 av Dr Greger.

Där har ni pinfärska vetenskapliga fakta presenterade på ett förståeligt sätt. 5000 färska forskningsrapporter från institut om i världen sammanfattade på 1½-3h, årligen. Ge dig möjligheten att förstå vad ekologiska grönsaker gör för dig och din kropp. Både i specifika fall, och generella.

Ekologiska grönsaker står sig som den bästa maten för folk som vill leva länge, utan att bli sjuka, utan att bli feta, ha maximal energi och maximal sinnesskärpa. LCHF som är en trend nu har en dold tickande bomb. Det är gifter som smyger sig in i fetter i naturen. Det finns även i ekologisk mat nu för tiden men i mycket lägre halter. Ät långt ner i näringspyramiden, och ät ekologiskt så står du dig mot vårt århundrades välståndssjukdomar, som en sol mot mörkret. Finns många rädslor och missuppfattningar om exakt hur näringsrikt det är att äta ekologiskt. Ät ekologiskt ett år, och jämför sedan smaken på en ekologisk morot och en vanlig.

Dock skall inte detta blandas ihop med många företags försök att tjäna pengar på ekomedvetenhet. Informera dig om vilka livsmedel som är relevanta för dig, och skapa nya positivare vanor som ersätter dina gamla. Som gammal giftätare så vet jag precis hur svårt det verkar, men det är verkligen lätt.

Latest in Clinical Nutrition var ordet :]

Googla, det. Läs kritiken, läs lovorden. Se, omforma ditt beteende, ha så roligt och fixa den bästa hälsan du haft i ditt liv!

Kan dessutom tilläggas att jag skulle se det som positivt om man slutade odla på jord så mycket och istället började odla mera hydroponiskt eller aeroponiskt. Varför använda jord? Det är så ineffektivt. Bättre att fixa näringslösningar som är optimala, och odla allt i våningsodlingar, så varje kvadratmeter blir som 20 istället. Bara en tanke... Ekologiskt är bara bättre för att det är mer giftfritt idag. Näringsmässigt kan man alltid optimera miljön för respektive växt i hydroponik mycket lättare än i en stor jord.

Trodde ett av de största problem med handelsgödsel var ändlig resurs av fosfor och att de begränsade källor som finns kvar innehåller mer och mer tungmetaller som kadmium? Att sedan rötslam inte används är väl just att kommunala avfallshanteringen inte kan garantera tungmetaller då avfall kommer från alla medborgare. Typ en glödlampa eller annat elskrot med bly bland matavfallet kan förstöra en hel sats.

Skulle inte vara lämpligt att vara konservativ i denna fråga! Kunskapen om den kausala påverkning på miljön är fortfarande begränsad. Besviken på att den här artiklen inte stressar fram andra lösningar. I likhet med hur den bristande oljetillgången tvingar fram nya lösningar. Mot nya framsteg tack!

Lägg till kommentar