Annons

Eldorado med etiska frågetecken

Svenska forskare lockas av att kunna göra studier på så många patienter att den mest ovanliga sjukdom blir vanlig med svenska mått mätt. Men den etiska diskussionen är lågmäld.

I slutet av 1970-talet klev Wu Yintang på tåget vid Stockholms centralstation med ett stort kylskåp i bagaget. Framför sig hade han en flera dagar lång och skakig färd genom bland annat Sibirien innan han skulle komma hem till Guangzhou (tidigare Kanton) i Kina. Kvar på perrongen stod en grupp forskare från Karolinska Institutet och vinkade.

Wu Yintang hade kommit till Sverige två år tidigare, direkt efter kulturrevolutionen. Han blev därmed en av de allra första kinesiska gästforskarna i Karolinska Institutets historia och arbetade i den framstående cancerforskaren Georg Kleins grupp, i sällskap med dåvarande doktoranden Ingemar Ernberg.

- Det var inte så lätt att kommunicera, för han pratade dålig engelska. Så vi såg det nog ganska mycket som ett slags biståndsprojekt. Men han fick igenom några publikationer under de där två åren. Och när han skulle åka hem önskade han sig ett kylskåp som avskedsgåva, för det var något mycket ovanligt i Kina på den tiden, minns Ingemar Ernberg, numera professor i tumörbiologi.

Institutionen ordnade en insamling och köpte ett fint kylskåp med frys, drygt två meter högt. Många år senare träffades de två forskarna på en konferens i Nebraska, USA. Då fick Ingemar Enberg höra att hemresan från Sverige hade fått ett snöpligt slut. När Wu Yintang till sist nådde sitt hemland hade gränsvakterna utan vidare diskussion lagt beslag på kylskåpet.

Avgörande nätverk

I dag ser forskningssamarbetet annorlunda ut. För några år sedan förklarade Ingemar Ernbergs kinesiska kolleger att pengar inte längre var något problem. Däremot ville de fortfarande ta del av hans kunskap och erfarenhet som forskare. Med hjälp av kinesiska anslag fick Ingemar Ernberg och några av hans kolleger vid Karolinska Institutet i Solna bygga ett eget laboratorium i en del av det 23 våningar höga och välutrustade cancercentret vid Sun Yat-sen-universitetet i Guangzhou.

I Kina krävs nästan alltid kontakter och sociala nätverk för att sätta fart på sådana projekt. I det här fallet löpte en röd tråd hela vägen tillbaka till Wu Yintang och kylskåpet. Under en period hade han nämligen varit chef för det gamla cancercentret vid Sun Yat-sen-universitetet. När det svenska laboratoriebygget planerades hade Wu Yintang i och för sig gått i pension, men hans namn väckte fortfarande respekt.

- Man värderar sina åldermän i Kina. Så den här tidiga kontakten hjälpte oss att få en bra relation till chefen för det nya cancercentret, vilket i sin tur har lett till vänskapliga kontakter med både vetenskapsministern och sjukvårdsministern. Det här har spelat en enormt viktig roll för möjligheterna att bygga upp vår verksamhet, säger Ingemar Ernberg.

Betalar med intellektuellt kapital

Ett annat projekt som tydligt illustrerar den nya formen av forskningssamarbete håller just nu på att växa fram i en saltöken knappt 15 mil sydost om Beijing. Där, i ett nyinstiftat frihandelsområde, som kallas för Binhai, utanför den gamla hamnstaden Tianjin (tidigare Tientsin), ska en större och modernare kopia av det svenska CMM (Centrum för Molekylär Medicin) stå klar för inflyttning år 2010.

CMM bildades i Sverige 1997 som en självständig forskningsenhet i gränslandet mellan den akademiska och den kliniska världen, i en egen byggnad på Karolinska sjukhusets område i Solna. Där, på lite drygt 7 000 kvadratmeter laboratorieyta, letar ungefär 400 forskare efter orsaker till och nya behandlingsmöjligheter för våra stora folksjukdomar: cancer, hjärt-kärlsjukdomar, infektion och inflammation, diabetes samt olika psykiatriska tillstånd.

Den nya anläggningen i Kina kommer enligt planerna att bli betydligt större, med en golvyta på 20 000 kvadratmeter, toppmodern laboratorieutrustning och arbetsplatser för 800 forskare. Det fantastiska är att anläggningen kommer att ägas till 70 procent av den svenska stiftelsen Centrum för Molekylär Medicin - trots att Kina betalar hela kalaset. I kontraktet står det nämligen att merparten av Sveriges 70 procent ska bestå av intellektuellt kapital. Kinas 30 procent utgörs i stället uteslutande av pengar.

Kina betalar och Sverige bestämmer - Lars Terenius, professor i klinisk neurovetenskap och vd för Stiftelsen Centrum för Molekylär Medicin, är märkbart nöjd med arrangemanget:

- Den här satsningen i Kina kommer att ge vår forskning en rejäl skjuts framåt. Här i Sverige är vi alltid underfinansierade när det gäller forskning, men nu får vi plötsligt större muskler!

Han förklarar entusiastiskt att den nya anläggningen kommer att ligga i ett område där det bor 65 miljoner människor. Dessutom finns det sju olika akademiska sjukhus och ett framstående universitet att samarbeta med. Plötsligt kommer de svenska forskarna alltså att kunna studera en befolkning som motsvarar hela Frankrike - plus halva Belgien. En av forskningens smalaste flaskhalsar, tillgången på patienter, vidgas med andra ord rejält.

- På det diabetessjukhus som vi kommer att samarbeta med har man till exempel 900 besök varje dag. I Sverige tar det ett helt år innan vi kan hitta så många patienter. Likadant är det med de andra sjukdomarna som vi studerar. Så nu kommer vi att kunna hålla ett helt annat tempo, säger Lars Terenius.

Vanlig cancer sällsynt i Sverige

Möjligheten att hitta tillräckligt många patienter blir extra påtaglig när det gäller den sjukdom som Ingemar Ernberg och hans kolleger studerar - nasofarynxcancer. Den har sitt säte i halsregionen och orsakas av ett i normala fall ganska oskyldigt virus, som kallas EBV (Epstein-Barrvirus) och tillhör de allra vanligaste cancerformerna i södra Kina, där deras laboratorium ligger. Men i Sverige är sjukdomen mycket sällsynt.

Än så länge vet forskarna inte vad den här skillnaden beror på. Men bara det faktum att skillnaden finns gör det möjligt att ställa upp en mängd intressanta hypoteser om vilka faktorer som orsakar tumörutvecklingen.

- Vi tittar på miljö, matvanor, arvsanlag och hur ofta patienten haft virusinfektioner. Vi har också sett vissa intressanta förändringar i immunsystemet som ser ut att vara kopplade till antalet tumörer och deras storlek, säger Maria Masucci, professor vid Institutionen för cell- och molekylärbiologi, Karolinska Institutet i Solna, och chef för det svenska laboratoriet vid Sun Yat-sen-universitetet.

- En annan orsak till att nasofarynxcancer är intressant att studera, förklarar Maria Masucci, är att sjukdomen orsakas av ett virus där forskarna känner till många av de proteiner som aktiverar kroppens immunförsvar vid infektioner som inte leder till tumörbildning.

- Det innebär att vi kan undersöka vissa viktiga steg när friska celler omvandlas till tumörceller. Dessutom vet vi var vi ska leta efter orsaken till att kroppens immunförsvar inte klarar av att bekämpa viruset när cellerna har blivit cancerceller. Det här ger oss en möjlighet att förstå åtminstone denna typ av cancer i detalj, vilket kommer att ge viktig kunskap även om andra cancersjukdomar, säger Maria Masucci.

Sjukförsäkring åt alla 2020

Men vad förväntar sig egentligen Kina att få tillbaka för alla pengar som landet investerar i utländsk forskning? Vilka krav har kineserna till exempel ställt på Lars Terenius framtida CMM-anläggning?

- I kontraktet står att vi ska leverera akademisk forskning och att vi ska vara ekonomiskt självförsörjande om fem år. Men vi har inget vinstkrav på oss, säger Lars Terenius.

I dag saknar ungefär hälften av alla kineser sjukförsäkring. Om de kommer till sjukvården med en allvarlig sjukdom som läkarna kan diagnostisera är behandlingen ofta så dyr att deras enda alternativ är att åka hem igen, utan bot.

Sjukvårdsministern Chen Zhu har deklarerat att alla kineser ska omfattas av en allmän sjukförsäkring senast år 2020. Och även om det kan tyckas långsökt att i det läget satsa på avancerad spjutspetsforskning, som i fallet med CMM, så menar Lars Terenius att kopplingen faktiskt finns. Bland annat, förklarar han, har Kina vissa unika hälsoproblem som inte kan lösas genom att importera färdiga lösningar, utan kräver forskning på plats - till exempel många infektionssjukdomar.

- Dessutom finns ett stort behov av all möjlig kunskap. På mycket kort tid ska kineserna ta till sig saker som vi har kämpat med i femtio år, så det finns ett enormt utbildningsbehov. Jag tror det är i den processen som man också ska förstå satsningen på till exempel CMM, säger Lars Terenius.

Ett område som inte lyfts fram när de svenska forskarna entusiastiskt beskriver sina samarbetsprojekt inom medicinsk forskning med Kina är synen på etiska frågor. Den skiljer sig i vissa fall markant mellan de bägge länderna. Ett exempel är de uppmärksammande fall av organhandel som har förekommit på kinesiska sjukhus, där organ från avrättade personer har sålts till patienter, ofta från västerlandet, i samband med transplantation. Förra året införde den kinesiska regeringen en lag som förbjuder kinesiska sjukhus att utföra transplantationer på utländska patienter, vilket resulterade i en halvering av antalet transplantationer. Men enligt Carl-Gustav Groth, professor i transplantationskirurgi och medlem i WHO:s expertpanel i transplantationsfrågor, så efterlevs lagen inte helt och hållet ännu. Och vid de lagliga transplantationer som utförs tas organen fortfarande huvudsakligen från dödsdömda personer.

- Ja, merparten av de organ som transplanteras i Kina kommer från avrättade personer, det är helt klarlagt. Vice hälsominister Huang Jiefu berättade det öppet när vi ställde en rak fråga för en tid sedan. Det här är inget som Kina försöker dölja, men det är inte heller något som de går ut med helt öppet, säger Carl-Gustav Groth.

Han tillägger att det än så länge är själva handeln med organ som WHO fördömer, inte det faktum att organ som transplanteras tas från avrättade personer. Men Carl-Gustav Groth förstår att även det kan tyckas stå i strid med den svenska synen på god läkaretik och frågan diskuteras just nu inom WHO.

Lars Terenius och CMM kommer bland annat att samarbeta med ett stort hjärtsjukhus i Tianjin, som varje år utför ett betydande antal transplantationer. Han tycker att frågan om varifrån organen kommer är problematisk, men hänvisar till Karolinska Institutets än så länge inte helt färdigställda etiska riktlinjer. Där framgår att institutets samarbetspartners inte får ägna sig åt organhandel.

- Det här är ett dilemma i Kina i dag. Men vi får vara envisa på den här punkten och lita på att de dokument som vi skriver på verkligen gäller, säger Lars Terenius.

Dessutom finns den mer övergripande frågan - hur man som forskare ställer sig till att arbeta i en diktatur som brister i respekten för det vi anser vara grundläggande mänskliga rättigheter. Kan man gå på grillfest hos en granne som man vet plågar och förtrycker sin familj, för att parafrasera DN-journalisten Nathan Shachar?

- Samarbete är enda sättet att få diktaturen att på sikt avvecklas. Dessutom hjälper vi det kinesiska folket, inte makthavarna. Vi forskar ju på en av de vanligaste cancerformerna i den här delen av Kina, säger Ingemar Ernberg.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

1

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
11 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Kommentarer

VARFÖR sökes det inte efter vad som fattas i kroppen????????
IONOSIL och LIGNISUL.!
Silverglänsande och svavelosande kritik.

Lägg till kommentar