Annons

Doktoranderna drabbas värst

Fysikerna hoppades på att protoner skulle börja krocka genast i LHC, men efter en heliumläcka står det omskrivna projektet stilla till nästa vår.

Kerstin Jon-And är professor i elementarpartikelfysik vid Stockholms universitet och ordförande för Atlas, en av de fyra detektorerna vid världens största accelerator, LHC-ringen vid Cern i Genève. Den nionde dagen efter en lyckad start drabbades konstruktionen av ett missöde.

1. Vad händer nu på Cern?

Efter den spektakulära starten den 10 september då protonerna för första gången var i omlopp åt båda håll samtidigt i den 27 kilometer långa ringen kom ett nedslående besked. Mitt på dagen fredagen den 19 september upptäckte teknikerna en läcka: heliumgas, som kyler de supraledande magneterna i ringen, läckte ut i tunneln och satte stopp för fortsatta försök. Nu ska acceleratorn stå stilla åtminstone till den 1 april 2009, men vi måste sätta igång med det arbete som vi skulle ha börjat med i december i alla fall.

2. Vad tänkte ni göra då?

Vi skulle ändå bara köra till mitten av december. Acceleratorerna på Cern är alltid stängda för vintern för att spara energi. Cern använder ungefär lika mycket el som en medelstor stad, så det blir för dyrt att köra experimenten under vintermånaderna. Då utnyttjas tiden till att trimma mätapparaterna, och vi öppnar Atlasdetektorn och gör smärre reparationer. Vi kan också utnyttja kosmiska myoner. Dessa elementarpartiklar bildas i jordatmosfären när kosmisk strålning kommer in från rymden. Det blir ju inte som på riktigt med protonkollisionerna, men vi kan använda dem till att testa detektorn. Tråkigast är det nog för de unga doktoranderna som hade hoppats på data från LHC till sina avhandlingar.

3. När fysikerna lovat att skapa svarta hål i acceleratorn är det då konstigt att människor blir skrämda?

Medierna har piskat upp stämningen, och några, som kvällstidningen Expressen, har till och med talat om världens undergång. Det ledde till att jag blev uppringd av personer som fått ångest och undrade vad vi höll på med: en söndagsmorgon till och med väcktes jag av någon som var rädd.

Men sanningen är att medan det skapas oerhört hög täthet av energi i krocken precis i den punkt där protonerna möts, så är den totala energin i större skala väldigt liten, ungefär av den storlek som en fladdrande mygga kan åstadkomma. Så det är lugnt.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
11 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Lägg till kommentar