Cern

Forskning & Framstegs Anna Davour och partikelfysikprofessor Sara Strandberg tog med läsarna till det europeiska partikelfysiklaboratoriet.

Nyfikenheten på världens innersta beståndsdelar ledde Sara Strandberg till världens centrum för forskning om partikelfysik: Cern i Schweiz.

Nya rön från Cern kan vara de första spåren efter en än så länge okänd elementarpartikel.

Mikroskopiska svarta hål visar vägen till parallella universum. Enligt ett nytt förslag ska ett test genomföras vid Cern i Génève, där minihålen kan dyka upp i världens starkaste partikelaccelerator.

En ny svensk modell för materiens minsta beståndsdelar ska nu testas vid Cern-laboratoriet i Genève.

Upptäckten av den numera världsberömda Higgspartikeln vid Cern följdes snabbt av 2013 års Nobelpris, till partikelns upphovsmän: Peter Higgs och François Englert. Men nu hävdar…

– Jag kom till universitetet i Edinburgh från London där jag faktiskt hade känt mig rätt misslyckad och lite deppig över att inte ha kommit någon vart med teorierna om gravitation som jag då jobbade m

Kerstin Jon-And är professor i elementarpartikelfysik vid Stockholms universitet och ordförande för Atlas, en av de fyra detektorerna vid världens största accelerator, LHC-ringen vid Cern i Genève.

För att citera den ryske raketforskaren Konstantin Tsiolkovskij: "Jorden är mänsklighetens vagga, men människan kan inte leva i vaggan för alltid." Det var Tsiolkovskij (

Den nya väteisotopen kallas H7. Alla lättare former är redan kända: förutom H1 som är den vanligaste formen, finns även deuterium (H2), tritium (H3) och så de namnlösa H4, H5 och H6.

Det ryktas bland bloggande fysiker att den gäckande Higgspartikeln kan ha visat sig bland miljoner andra spår.

Den osynliga materien upptäcktes av den schweiziske astronomen FritzZwicky, som på 1930-talet studerade galaxhopen Coma.

De kompakta objekt i rymden som traditionellt erkänns inom astrofysiken är vita dvärgar, neutronstjärnor och svarta hål.