Annons

Återkoppling: Industrialiseringen av Östersjön – ett hot mot hållbarheten

Publicerad:

2009-06-09

Till skillnad från de öppna oceanerna och även oceanernas bihav, som Nordsjön, är Östersjön ett nästan avskuret brackvattenshav. Djupvattnen mellan Sverige och de östra kusterna sköljs inte av regelbundna tidvatten utan vattenbytet sker oregelbundet, efter väderleksläget.

Därför förbrukas syrgasen, och svavelväte bildas i djupen varför torsken och andra fiskar och andra levande organismer flyr. En gasledning är en stor anläggning och göms inte i bottensedimenten som en elkabel gör. Varje större permanent konstruktion på havsbottnen är därför ett steg i fel riktning, då den försämrar den fria cirkulationen och därmed ökar risken för att syrgashalten blir ännu lägre.

Men ingen vill väl för­störa världens största brackvattenshav, som Östersjön är! Alla talar om hållbarhet när det gäller att använda naturresurser och fiske. Politiskt kan man handla effektivt genom att låta bli att bygga, och därmed visa att man menar allvar! Östersjön förtjänar ett bättre öde.

Armin Lindquist, Professor, f.d. vice generaldirektör för FAO och chef för dess fiskeriavdelning

Svar:

Östersjön är förvisso ett från världshaven nästan avskuret brackvattenshav med stagnant och oftast syrefritt bottenvatten. Det lider särskilt hårt av två mänskliga ingrepp – närsaltsutsläpp som ger algblomningar och längre perioder av syrebrist i bottenvattnet – och överfiskning framför allt av rovfiskar som torsk med följder i hela näringskedjan. Effekten på vattencirkulationen i ett närmast stagnant bottenvatten av en gasledning är inte stor och måste ställas mot de alternativa miljöingrepp som en landbaserad gasledning skulle ge upphov till eller mot fortsatt eldning av kol i gamla kraftverk om inte gas finns i tillräckliga mängder för att ta över en stor del av elproduktionen.

En annan läsare har frågat om man inte kunde dra ledningen längre ut och därigenom undvika något lands ekonomiska zon. Men det går inte då Östersjön är helt uppdelad och strandstaternas zoner gränsar till varandra. Utanför Sveriges gasledningsaktuella zon ligger således de baltiska ländernas och Danmarks.

Arne Jernelöv

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
10 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Lägg till kommentar