Annons
Insekter till middag?
Bild: 
Chico Sanchez / IBL

Insekter till middag?

Om vi västerlänningar kunde acceptera insekter som en naturlig del av vår diet, så skulle våra möjligheter att försörja jordens växande befolkning öka markant.

Författare: 

Publicerad:

2012-03-08

I Thailand äter man gärna friterade gräshoppor. Japanerna betraktar numera ”zazamushi”, vattenlevande insektslarver stekta i soja och socker, som en delikatess. Ursprungligen var det ”fattigmansmat”.

I Kambodja fick man efter Pol Pots skräckvälde smak på friterade tarantellaspindlar med vitlök. De introducerades när de röda khmererna på 1970-talet tvångskommenderade hundratusentals människor från städerna. Mexikanerna har för sin del mescal, spriten där man i vissa sorter kan hitta en mask i flaskan. Få känner till att larven betraktas som en delikatess, som ofta serveras på tortillas tillsammans med en kryddstark sås.

De här länderna utgör inga undantag. Åttio procent av jordens alla nationer har insekter på menyn. Vanligast är det i de tropiska delarna av Afrika, Asien och Sydamerika. Det är framför allt vi européer som har problem med att äta insekter.

Totalt utnyttjas minst 1 400 arter till föda. Och det är inte att undra på; insekter är ju så rika på näringsämnen. Om man torkar dem kan proteininnehållet uppgå till 60 procent av totalvikten. Det kan jämföras med en vanlig biff som har ett proteininnehåll på ungefär 22 procent. Även insektsägg och puppor innehåller stora mängder lättsmält protein.

För att producera ett kilo biffkött går det åt ungefär tio kilo foder. Samma mängd föda ger nio kilo gräshoppor. Ett forskarteam på Wageningen university i Nederländarna undersökte nyligen utsläppen från insektsuppfödning. De konstaterade att insekterna bara producerar en bråkdel av den metangas och dikväveoxid som kor och grisar gör. Det här är två av de kraftigaste växthusgaserna, vars klimatpåverkan kan vara upp till 300 gånger större än koldioxidutsläppen.

Anledningen till att insekterna släpper ifrån sig så små mängder växthusgaser är att de är kallblodiga och inte behöver slösa energi på att producera kroppsvärme. De kan använda en stor del av näringen i födan till att växa.

För många fattiga länder utgör kaloribrist ett lika stort problem som proteinbrist. Fetthalten – och därmed kalorihalten – varierar mellan olika typer av insekter. Fjärilslarver och termiter är några av de kaloririkare sorterna. Insekter innehåller dessutom höga halter av mineraler och viktiga spårämnen.

Det är på grund av alla dessa fördelar som Förenta Nationernas livsmedels- och jordbruksorganisation under de senaste åren har satsat stora resurser på att undersöka insekternas möjligheter som mänsklig föda.

I länder i tredje världen anstränger man sig för att sprida kunskap om ätbara insekter, och öka tillgängligheten på lokala marknader.

För västvärlden handlar det om att skapa produkter som är aptitligare än hela insekter. Det pågår bland annat försök med att ta fram ett proteinpulver baserat på odlade insekter. Tanken är att det skulle kunna användas för att höja näringsvärdet i färdigmat, som till exempel pizza.

Forskare på Wageningen university ska under de kommande åren utveckla metoder för storskalig produktion av ätbara insekter. Tanken är att föda upp insekterna på restprodukter från livsmedelsindustrin, som till exempel skal från sojabönor eller pressad frukt från juicetillverkning.

Varför just européer finner tanken på att äta insekter så motbjudande är något av ett mysterium. Många av oss älskar skaldjur, trots att de är nära besläktade med insekter. En teori är att vi ser dem som våra fiender, de förstör våra skördar och måste därför bekämpas.

Det har tydligen aldrig slagit oss att om vi åt upp de insekter som förstör våra grödor, så slår vi två flugor i en smäll. Dels skulle vi få i oss en kost som både är nyttig och ekologiskt hållbar, dels så skulle vi ju få tillbaka det mesta av vad insekterna tar ifrån oss.

Till sist en nyhet för dig som tror att du aldrig skulle kunna äta insekter. Vi får alla i oss ungefär ett halvt kilo småkryp om året. En del råkar vi svälja levande, men den största mängden kommer med olika spannmålsprodukter, färdigmat och sylter.

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

6

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
10 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Kommentarer

De 10 kg foder som kon sätter i sig för att producera ett kg kött är till största delen gräs som människor inte kan tillgodogöra sig i alla fall - och gräsmarker som inte kan odlas finns det mycket gott om på jorden.

Dessutom producerar vi redan idag mat till mer än 11 miljarder människor, trots att vi lägger ned åkrar på löpande band - så matbristargumentet faller platt.

Sen kan det ju finnas massor med andra skäl att börja äta insektslarver (eller varför inte också daggmaskar, märlkräftor och gråsuggor) - men det är okunnigt att spela på just matbrist - det problemet beror mer på en orättvis fördelning och att jordbruket är underutvecklat i framför allt Afrika. Lös det problemet istället - så löser vi också en stor del av världens fattigdomsproblem.

PS - vi får äta VÄLDIGT mycket insekter om vi ska minska skördeförlusterna - jag antar att det inte var allvarligt menat av skribenten

PPS tarantellaspindlar är INTE insekter - utan just spindeldjur.

För min del handlar det om avsmak för ev. mer eller mindre ludna ben/krasandet och om känslan av att insekterna är orena med horder av äckliga mikroorganismer på sig och i sig och som invaderar min kropp om jag äter insekterna.

Men om man kan få "färdigskalade" och vällagade insekter, kanske...

Vad sägs om bröd gjord på insektsmjöl? Om produkten kan ligga nära det som vi är vana vid i både utseende och konsistens kan ju det fungera som "inkörsport" till insektsätandet.

Jag har ingen källa på det, men jag tror de flesta djur har horder med mikroorganismer och andra större kryp på sig. Din egen kropp är täckt av kvalster t.ex. Jag vet, inte så roligt att föreställa sig, men vi borde verkligen acceptera det och sluta vara så irrationella.

Men ja, lämpligen bör insekter introduceras på ett sätt så att de någorlunda smälter in i den matkultur vi har.

Jag har insett för länge sedan att om jordens resurser ska räcka till måste vi bli miljö-medvetna! Planetens politiker tänker inte på sina efter-följande, tyvärr.

Hej.
En väldigt bra artikel om just att äta insekter. Jag arbetar med ett gymnasiearbete om det här ämnet och har skapat en enkät. Enkäten handlar om det här och jag är väldigt tacksam för så många svar som möjligt på den.
https://goo.gl/forms/ynjxuH3Y7SkR1KgC3.

Lägg till kommentar