Annons

En nyfödd abborre med magen full av mikroskopiska plastkulor – mikroplast.

Bild: 
Oona Lönnstedt

Abborrar äter helst plast*

(*UPPDATERING: forskarna bakom den här vetenskapliga studien har bedömts skyldiga till oredlighet i forskning. Läs mer om det i slutet av notisen)

Nyfödda abborrar äter hellre mikroskopiska plastpartiklar än naturlig föda – och konsekvenserna blir förödande.

Författare: 

Publicerad:

2016-06-01

Haven är fulla av mikroskopiska plastpartiklar (se FoF 9/2014) som kommer från plastindustrin och från sönderfallande plastföremål. Halterna av mikroplast är ofta högst i de kustnära vattnen, som utgör hem för yngel från många fiskarter.

Forskare från Uppsala universitet har nu undersökt hur nyfödda abborrar – abborrlarver – påverkas av de koncentrationer av mikroplast som förekommer i Östersjöns kustvatten. Abborrlarverna fick växa upp i akvarier med filtrerat östersjövatten som innehöll olika halter av mikroplast i form av mikroskopiska polystyrenkulor. Akvarierna innehöll även rikligt med mat i form av små kräftdjur.

När forskarna undersökte fiskarnas maginnehåll fann de att abborrlarver från akvarier med medelhöga halter av mikroplast hade både plast och kräftdjur i magarna, medan larver från akvarier med höga halter av mikroplast nästan bara hade plast i magarna, trots att det fanns rikligt med kräftdjur att äta. Abborrlarverna föredrar alltså mikroplast framför naturlig föda.

– Det verkar som att mikroplasterna utsöndrar en lockande doft och kanske även liknar något som triggar ett födobeteende hos fiskarna. Kanske tror abborrlarverna att det är små ägg, säger Oona Lönnstedt, forskare vid Institutionen för ekologi och genetik på Uppsala universitet och huvudförfattare till den nya studien.

Abborrlarverna som åt mikroplast växte sämre och blev slöa, jämfört med artfränder som växte upp i akvarier utan mikroplast i vattnet.

Skadade fiskar utsöndrar lukter som får andra fiskar att fly fältet. Men abborrlarverna som kom från akvarier med höga halter av mikroplast verkade sakna denna skyddsmekanism. Enligt Oona Lönnstedt kan det bero på att mikroplasten påverkar nervsystemets utveckling, eller så medför plastdieten att abborrlarverna helt enkelt blir för svaga för att orka fly.

Abborrar som inte reagerar på lukten av skadade fiskar blir själva lätt byten. Det kunde forskarna visa genom att göra experiment med abborrlarver och rovfiskar, i form av små gäddyngel. Efter 24 timmar hade gäddynglen ätit upp alla abborrlarver som kom från akvarierna med höga halter av mikroplast, medan drygt 30 procent av larverna från akvarier med medelhöga plasthalter överlevde. Hos larver som inte exponerats för mikroplast var överlevnaden ungefär 50 procent.

Oona Lönnstedt har utfört liknande experiment med yngel från andra fiskarter och fått samma resultat: Fiskarna äter hellre mikroplast än djurplankton, och blir sedan uppätna eller dör inom 48 timmar.

– Vi hoppas att våra nya rön kan hjälpa till att belysa hur farliga mikroplaster faktiskt verkar vara, säger Oona Lönnstedt.

Resultaten är publicerade i tidskriften Science.

*UPPDATERING 2017-05-03: Oredlighet i forskning

Den här notisen är baserad på en vetenskaplig artikel som publicerades i Science i juni förra året. Artikeln blev ganska omgående ifrågasatt av andra forskare inom samma fält, vilket resulterade i att Expertgruppen för oredlighet i forskning vid Centrala etiksprövningsnämnden – som är den myndighet som utreder forskningsfusk – startade en utredning.

Expertgruppen har nu publicerat ett yttrande som innehåller skarp kritik mot både forskarna bakom artikeln och Science, som publicerade den. Forskningen har utförts utan korrekta etiska tillstånd och forskarna har inte kunnat visa upp originaldata från experimenten. Även försöksuppställningen får kritik. Fiskynglen som åt mikroplast blev sjuka men det finns inga uppgifter om att mikroplasten tvättades före försöket – fiskynglen kan därför ha blivit förgiftade av lösningsmedel som följde med mikroplasten.

Expertgruppens slutsats är att forskarna har gjort sig skyldiga till oredlighet i forskning och att Science bör återkalla artikeln. Den vetenskapliga tidskriften får skarp kritik för att ha publicerat en studie som saknar originaldata, eftersom det medför att experimenten inte kan kontrolleras. 

Du har just läst en artikel från tidskriften Forskning & Framsteg. Prenumerera här.

Kommentera:

Dela artikeln:

TIDNINGEN FÖR DIG SOM ÄR NYFIKEN PÅ ALLVAR
10 nummer 779 kr
2 nummer 99 kr
Du vet väl att du kan läsa Forskning & Framsteg i din läsplatta? Ladda ned appen från App Store eller Google Play. (Läsplatteutgåvan ingår i alla prenumerationer.)

Lägg till kommentar