Batterier orsakar allt fler bränder

Medan Anna-Lena Helin packade för en resa passade hon på att rensa ut gamla batterier hemma, bland annat ett från en febertermometer. Hon ställde plastpåsen med batterierna i ett gästhus på tomten. Sedan blev det bråttom i väg till färjan.

– Senare under dagen ringde grannen och sa: ”Ditt hus står i ljusan låga, jag har ringt 112.” Allt som jag byggt och fixat under 15 år brann upp, säger Anna-Lena Helin.

Hon är en av många människor som drabbats av en batteribrand. Enligt statistik från Elsäkerhetsverket ökar bränderna som orsakats av laddbara produkter. Under perioden 2018 till 2022 var ökningen 42 procent. Ofta handlar det om litiumjonbatterier.

En av de allvarligare incidenterna inträffade i Malmö hösten 2024. Åtta personer fick föras till sjukhus efter en våldsam brand i ett bostadshus. Enligt polisen hade branden troligen startat i ett elcykelbatteri som låg på laddning på en balkong. Några veckor senare fick en boende i Örebro fly ut genom ett fönster när ett elsparkcykelbatteri exploderade och orsakade en brand som snabbt spred sig.

Liknande händelser har rapporterats från flera platser i landet och räddningstjänster har varnat för att batteribränderna kommer att bli fler. Ju större batterierna är, med högre energidensitet, desto kraftigare blir vanligtvis branden. Många batterier brinner under laddning, men även mindre och uttjänta batterier kan ställa till det rejält.

– Störst risk för brand i uttjänta batterier blir det om de läggs tillsammans i en påse. De kan interagera med varandra så att det blir kortslutning. Den alstrar värme som kan orsaka termisk rusning i en battericell, och en kedjereaktion i intilliggande batterier, säger Lennart Reuter, kemist och batteriforskare vid Technische Universität München och Uppsala universitet.

Till och med pyttesmå knappbatterier kan starta bränder. Ett uppmärksammat fall var branden i en industrilokal i Trollhättan 2024. Där mellanlagrades 70 ton uttjänta batterier på väg till återvinningen. Det var en stor mängd litiumjonbatterier och många av dem var knappcellsbatterier.

Enligt brandutredaren Michael Steen är problemet med knappcellsbatterier att de sprätter i väg med stor kraft när de börjar brinna. De kan då antända saker i ett rum på flera ställen.

Större batterier, som typ 21700 eller 18650, kan till och med fara igenom väggar eller plåttunnor.

– Jag utreder numera i snitt en brand per vecka där orsaken misstänks vara litiumjonbatterier av olika slag, så det är definitivt ett växande problem. Många incidenter kommer aldrig med i statistiken, som har ett stort mörkertal, säger han.

Kortslutning är inte enda anledningen till batteribrand, menar Lennart Reuter. Det kan också börja brinna om det finns syre i batteriet, eftersom syre krävs för att elektrolytmaterialet ska brinna. Syret kan läcka in i batteriet genom sprickor i ett skadat hölje, eller bildas inuti batteriet vid nedbrytning av den kemiska strukturen.

Litiumjonbatterier är vanliga i konsumentprodukter eftersom de rymmer mycket energi på litet utrymme, alltså har hög energitäthet. Det gör att de passar för till exempel e-cigaretter, hoverboards, mobiltelefoner och brandvarnare. En nackdel ur brandperspektiv är att batteriernas anod- och katodmaterial har en tvättsvampsliknande struktur som degraderar med tiden.

– Om ett sådant batteri laddas för aggressivt finns risken att det frigörs syre inuti, vilket underlättar självantändning, säger Lennart Reuter.

En studie gjord av forskare vid tekniska universitetet i Braunschweig och universitetet i Münster, Tyskland, visar att risken för brand ökar med batteriets ålder. Batterierna som testades heter 21700-type NCA/Gr-Si och används bland annat i verktyg, elcyklar och elsparkcyklar, e-cigaretter, ficklampor, bärbara laddare och vissa elbilar.

Med åldern blir de här batterierna känsligare för yttre åverkan, och skadorna kan orsaka snabba temperaturökningar inne i batteriet (termisk rusning). Batteriets förmåga att ventilera ut värme minskar också, vilket även det ökar risken för högre temperaturer. Dessutom visade det sig att större mängd giftiga gaser och partiklar bildades redan vid lägre temperaturer.

– Forskningen visar också att det behövs mer kunskap om hur batterier beter sig, säger Lennart Reuter.

I sin egen forskning har han studerat batterier av litiumjärnfosfat. De har något lägre energitäthet än litiumjonbatterier, men är samtidigt mer brandsäkra. En fördel är att de inte kan självantända – tack vare det valda katodmaterialet kan inget syre frigöras inne i battericellen och orsaka brand.

– Litiumjärnfosfat-batterier är säkrare alternativ för laddbara produkter, säger Lennart Reuter.

Anna-Lena Helin tror att det var batteriet från febertermometern i plastpåsen som orsakade branden i hennes hus. Tyvärr kunde inte polisutredningen fastställa exakta brandorsaken, men uteslöt i alla fall andra anledningar som brännbara vätskor.

Lennart Reuter tror snarare att det var blandningen av batterier i påsen, som orsakade kortslutning och värmeutveckling.

– Mitt allra starkaste tips är att inte förvara många uttjänta batterier tillsammans i en brännbar påse. En annan bra idé är att se till att batterierna är urladdade när de slängs, säger han.

För Anna-Lena Helin blev branden en omskakande lärdom.

– Jag kommer alltid att tejpa mina batterier i framtiden och snabbare åka till återvinningen, säger hon.

Att tejpa ändarna på batterierna, alltså polerna, hindrar att batterier får kontakt med varandra och skapar kortslutningar.

Läs mer: 7 råd för att undvika batteribränder