Varför måste vindkraften böta för sitt överskott?
I fjol fick flera små vindkraftsproducenter böta stora belopp för att de en viss dag levererat mer el till nätet än avtalat. Det blåste väl lite mer än beräknat den dagen. Jag förstår att ett elsystem måste vara i balans, men är överproduktion ett så svårt problem att hantera? Skulle inte överskottsel kunna ledas bort, ungefär som när man låter en damm brädda sitt vatten för att magasinen är fulla? /Heléne
När ett vindkraftsverk levererar mer el än planerat uppstår en obalans som någon annan måste hantera.
Bild: Getty images
Svar av Lina Bertling Tjernberg, professor i elkraftnät vid Kungliga tekniska högskolan
Ja, det finns faktiskt sådana ”säkerhetsventiler” i elsystemet, men de fungerar inte riktigt som ett bräddavlopp i en damm.
Liknelsen med vatten är ändå relevant. Om det kommer in mer vatten än ett magasin kan lagra kan man öppna luckorna och låta överskottet rinna förbi. I elsystemet kan överskott hanteras genom att exportera el till grannländer, öka förbrukningen hos vissa elanvändare, lagra energi eller minska produktionen i andra kraftverk.
El måste användas direkt
Den stora skillnaden är att el i praktiken måste användas i samma ögonblick som den produceras. Möjligheterna att lagra stora energimängder är begränsade jämfört med möjligheterna att lagra vatten i ett magasin. Därför måste produktion och konsumtion hela tiden hållas i balans.
Till skillnad från vatten i en damm går det inte att enkelt ”släppa ut” el ur systemet. Det går visserligen att omvandla överskottsel till värme, men då förstörs energi som annars hade kunnat användas, lagras eller exporteras. Därför försöker man i stället använda, lagra, exportera eller minska produktionen av el.
När en vindkraftsproducent levererar mer eller mindre el än planerat uppstår en obalans som någon annan måste hantera. Svenska kraftnät upphandlar olika reserver, som vid behov kan aktiveras för att snabbt öka eller minska elproduktion och elförbrukning och därmed återställa balansen i kraftsystemet. Det är användningen av dessa reserver som medför en extra kostnad. Obalansavgifterna ska i första hand täcka sådana kostnader och ge producenter och andra marknadsaktörer incitament att göra träffsäkra prognoser för elproduktion.
Fråga en forskare
Har du en fråga till en forskare? Mejla fraga@fof.se
Investeringar i lager och smart styrning
Samtidigt blir frågan allt viktigare när andelen väderberoende elproduktion ökar. Därför investeras det i energilager, flexibel elanvändning och smartare styrning av både elproduktion och elkonsumtion. Ju större sådana resurser som finns, desto enklare blir det att hantera tillfälliga överskott och underskott.
Så svaret är att överskottsel går att hantera – men inte genom att bara ”släppa ut” den. Någonstans i elsystemet måste elen användas, lagras, exporteras eller ersätta annan elproduktion, och det kräver resurser som kostar pengar.
