Annons

antropologi

Ätandet handlar inte bara om kroppslig överlevnad och hälsa – det har även en viktig social funktion i våra liv. Därför har vi velat studera hur barn uppfattar måltiden. Studien är ett samarbete mellan Forskning & Framsteg och Institutionen för kostvetenskap vid Uppsala universitet. Frågorna var öppet formulerade, och det stod deltagarna fritt att skriva om vilka måltider de ville. Trots detta skrev praktiskt taget alla barn om familjemåltider och nästan uteslutande gjorde de det i positiva ordalag. Barn och unga äter i regel med familjemedlemmar. Precis som framkommit i flertalet...
Grillade benrester med bit- eller skrapmärken och uppbrutna kranier är exempel som indikerar att både vår egen art Homo sapiens och neandertalare har ägnat sig åt kannibalism. Men forskarna har länge varit osäkra på om det var ett rituellt fenomen, eller om den egna arten faktiskt utgjorde en betydande del av kosten. Nu har en brittisk forskare vid University of Brighton räknat ut kaloriinnehållet i människans olika kroppsdelar, samt uppskattat kaloriinnehållet i en neandertalare. Dessa värden har sedan jämförts med kalorimängden i andra byten som de bägge arterna bevisligen livnärde sig på...
Vår art Homo sapiens är den senaste av en lång rad upprättgående homininer, samlingsnamnet för oss och våra föregångare. Det är den upprätta gången som förenar homininerna. Men trots detta så vet inte forskarna varför den utvecklades, varför det skulle vara bättre att gå på två ben än fyra. En teori är att den upprätta gången är en anpassning till ett liv på en öppen savann, en miljö som ersatte regnskogarna i samband med att klimatet blev torrare och kallare. Men innan man kan börja fundera över varför tvåbentheten skulle vara så fördelaktig i ett öppet landskap, så måste man först bevisa...
År 2003 gjorde arkeologer ett sensationellt fynd på den indonesiska ön Flores. Djupt under marken i grottan Liang Bua hittade de ben från en förmänniska, en vuxen kvinna. Hon var bara 106 centimeter lång och hade ett huvud stort som en grapefrukt. Forskarna hittade ytterligare individer av samma art, och gav dem smeknamnet hobbitar. De uppskattade att hobbitarna hade levt i grottan tills för ungefär 12 000 år sedan. Men i själva verket är lämningarna betydligt äldre, enligt en rapport i tidskriften Nature . Några av arkeologerna som deltog i utgrävningarna har tillsammans med andra forskare...
Den sista gemensamma förfadern till alla människoartade apor, det vill säga människoapor och gibbonapor, levde för 15–20 miljoner år sedan. Forskare och paleontologer har tidigare trott att de var stora till växten, baserat på fynd gjorda i Afrika av släktet proconsul , som länge ansetts vara så nära en gemensam förfader man kan komma. Men nu ändras bilden, efter en upptäckt av benfragment och ett kranium utanför Barcelona i Spanien. De nya fynden tyder på att den sista gemensamma förfadern var mindre lik en människoapa och mer gibbonlik. Dock är den nyupptäckta arten inte den gemensamma...
Forskare har länge antagit att människans sovvanor såg annorlunda ut i förindustriella samhällen – att de flesta lade sig vid solnedgången och sov längre, eventuellt med perioder av nattvaka och några tupplurar på dagen. Dagens sömnmönster skulle då ha vuxit fram i takt med lönearbete, fabriksklocka, elektriskt ljus och kvälls-tv. Men en ny antropologisk studie av tio olika natur- och stamfolk i bland annat Namibia, Tanzania och Bolivia, som ännu lever som jägare och samlare under förmoderna villkor, ger en annan bild. De flesta lade sig flera timmar efter solnedgången och sov sedan sju till...