antropologi

Lavinartad ökning av dieter i Sverige

Du är vad du äter. Eller snarare vad du inte äter. Från ett diskret petande på tallriken har specialkost blivit något vi ställer krav på och gärna skyltar med. Att vilja ha specialkost handlar inte längre bara om hälsa utan bygger också identitet.

Fjällrävsjakt under istiden

Fjällräven fridlystes redan 1928 i Sverige. Dess päls var eftertraktad och stammen hade minskat kraftigt till följd av ett mycket hårt jakttryck. Trots skyddet har fjällräven inte återhämtat sig. Den är klassad som ”starkt hotad” (EN) på svenska rödlistan . Arkeologiska undersökningar visar att fjällrävsjakt har långa traditioner. Polska forskare har hittat lämningar efter 2 400 fjällrävar i Kraków Spadzista i Södra Polen. Platsen är känd sedan tidigare, man har bland annat hitta stora mängder mammutlämningar där samt bevis för att det förekom jakt på mammut i regionen. Tänderna avslöjar när...

Gifta på nätet

Internet är i dag det vanligaste sättet att träffa sin partner. Men hur påverkas kärleken av att vänner ersätts av algoritmer för att hitta den rätta? Inte så mycket, enligt forskare som undersökt kärlek på nätet.

Spring för livet - därför måste du röra dig

Lyssna på artikeln Strax före gryningen i en fuktig ugandisk regnskog för nästan tjugo år sedan tittade jag upp genom bladverket mot åtta sovande schimpanser. Vårt team av forskare och fältassistenter hade vaknat en timme tidigare, krängt på oss packningen och hastat i väg i skenet av pannlampor. Nu stod vi tysta med släckta pannlampor i skogens mörker och hörde aporna röra sig i sina trädnästen 30 meter ovanför oss. Schimpanser är lata Jag var ung doktorand och en sommar var jag i Kibale National Park för att undersöka hur mycket schimpanser klättrar varje dag. Jag tänkte mig att energin som...

BLOGG: Lars Olof Björn

Hur länge har människor använt kläder?

Våra förfäder blev av med sin täta kroppsbehåring för högst 3 miljoner och minst 1,2 miljoner år sedan. De äldsta synålar man hittat är 40 tusen år, och de äldsta skrapverktygen för djurhudar 780 tusen år gamla. Inget av detta ger något svar på rubrikens fråga. Ett forskarlag i Tyskland, Kittler, Kayser och Stoneking, uppskattade 2003 (med en korrektion 2004) med molekylärbiologisk metodik när...

Ny släkting till människan hittad i grotta

Den första ledtråden kom 2007. Ett fotben påträffades under utgrävningar i Callao-grottan på den norra delen av Filippinernas största ö, Luzon. Fotbenet – som är 67 000 år gammalt – blev det äldsta direkta belägget för att en okänd medlem ur vårt eget släkte Homo tagit sig till Filippinerna. Nu rapporterar forskare från Frankrike, Filippinerna och Australien att de har hittat ytterligare ett dussin fossila lämningar. De är från minst tre individer. Bland fynden finns tänder, ben från händer och fötter samt delar av ett lårben. – Vi anser att det handlar om en ny art, säger Guillaume Daver,...

Blåsrör öppnade djungeln för människan

När människan spred sig från Afrika till Europa, Mellanöstern och Asien så skedde det till stor del via öppna gräslandskap. Det berodde sannolikt på att jaktmetoderna förbättrades, så att det blev lättare att jaga de stora gräsätarna som finns i dessa miljöer. Människan spred sig också via kusterna, i takt med att fiskemetoderna blev mer effektiva. Regnskogar har däremot betraktats som ett hinder för vår arts spridning. Det beror bland annat på att de flesta av regnskogens bytesdjur är förhållandevis små och svårfångade, eftersom de håller till i trädtopparna. Men nu utmanas den vedertagna...

Tuffa vintrar för neandertalarbarnen

Inuti våra tänder finns strukturer som kan jämföras med trädens årsringar, fast de bildas snarare veckovis än årsvis. Med hjälp av laser kan man kartlägga ringarna – och precis som hos träden ger ringarnas bredd en bild av hälsan under perioden då ringen bildades. Ju bredare ring, desto bättre hälsa. Ett internationellt forskarteam har analyserat tänder från två unga neandertalare som levde i en grotta i Frankrike för 250 000 år sedan, samt från en människa som levde på samma plats för drygt 5 000 år sedan. Resultaten har publicerats i Science advances . Forskarna började med att mäta...

Så mår du jämfört med ismannen

I gränslandet mellan Österrike och Italien ligger bergsmassivet Ötztalalperna. En solig septemberdag 1991 var två alpinister på väg till en fjällstuga, efter att ha bestigit en av Ötztalalpernas många toppar. När de passerade en sänka i en dalgång fick de syn på något brunt och skrynkligt som stack upp ur en töande snödriva. Det visade sig vara en människokropp som såg ut att ha legat där ganska länge. Först trodde man att det rörde sig om en förolyckad alpinist. Men det visade sig så småningom att det handlade om ett mord – som hade begåtts för 5 300 år sedan. Det alpinisterna hade hittat...

För barnen är vardagen fest

Ätandet handlar inte bara om kroppslig överlevnad och hälsa – det har även en viktig social funktion i våra liv. Därför har vi velat studera hur barn uppfattar måltiden. Studien är ett samarbete mellan Forskning & Framsteg och Institutionen för kostvetenskap vid Uppsala universitet. Frågorna var öppet formulerade, och det stod deltagarna fritt att skriva om vilka måltider de ville. Trots detta skrev praktiskt taget alla barn om familjemåltider och nästan uteslutande gjorde de det i positiva ordalag. Barn och unga äter i regel med familjemedlemmar. Precis som framkommit i flertalet...

Kannibalism inget för den hungrige

Grillade benrester med bit- eller skrapmärken och uppbrutna kranier är exempel som indikerar att både vår egen art Homo sapiens och neandertalare har ägnat sig åt kannibalism. Men forskarna har länge varit osäkra på om det var ett rituellt fenomen, eller om den egna arten faktiskt utgjorde en betydande del av kosten. Nu har en brittisk forskare vid University of Brighton räknat ut kaloriinnehållet i människans olika kroppsdelar, samt uppskattat kaloriinnehållet i en neandertalare. Dessa värden har sedan jämförts med kalorimängden i andra byten som de bägge arterna bevisligen livnärde sig på...

Växterna som skapade människan

Vår art Homo sapiens är den senaste av en lång rad upprättgående homininer, samlingsnamnet för oss och våra föregångare. Det är den upprätta gången som förenar homininerna. Men trots detta så vet inte forskarna varför den utvecklades, varför det skulle vara bättre att gå på två ben än fyra. En teori är att den upprätta gången är en anpassning till ett liv på en öppen savann, en miljö som ersatte regnskogarna i samband med att klimatet blev torrare och kallare. Men innan man kan börja fundera över varför tvåbentheten skulle vara så fördelaktig i ett öppet landskap, så måste man först bevisa...

Ny datering för hobbitar

År 2003 gjorde arkeologer ett sensationellt fynd på den indonesiska ön Flores. Djupt under marken i grottan Liang Bua hittade de ben från en förmänniska, en vuxen kvinna. Hon var bara 106 centimeter lång och hade ett huvud stort som en grapefrukt. Forskarna hittade ytterligare individer av samma art, och gav dem smeknamnet hobbitar. De uppskattade att hobbitarna hade levt i grottan tills för ungefär 12 000 år sedan. Men i själva verket är lämningarna betydligt äldre, enligt en rapport i tidskriften Nature . Några av arkeologerna som deltog i utgrävningarna har tillsammans med andra forskare...

Nyupptäckt primat – en liten förfader

Den sista gemensamma förfadern till alla människoartade apor, det vill säga människoapor och gibbonapor, levde för 15–20 miljoner år sedan. Forskare och paleontologer har tidigare trott att de var stora till växten, baserat på fynd gjorda i Afrika av släktet proconsul , som länge ansetts vara så nära en gemensam förfader man kan komma. Men nu ändras bilden, efter en upptäckt av benfragment och ett kranium utanför Barcelona i Spanien. De nya fynden tyder på att den sista gemensamma förfadern var mindre lik en människoapa och mer gibbonlik. Dock är den nyupptäckta arten inte den gemensamma...

Samma sömn nu som då

Forskare har länge antagit att människans sovvanor såg annorlunda ut i förindustriella samhällen – att de flesta lade sig vid solnedgången och sov längre, eventuellt med perioder av nattvaka och några tupplurar på dagen. Dagens sömnmönster skulle då ha vuxit fram i takt med lönearbete, fabriksklocka, elektriskt ljus och kvälls-tv. Men en ny antropologisk studie av tio olika natur- och stamfolk i bland annat Namibia, Tanzania och Bolivia, som ännu lever som jägare och samlare under förmoderna villkor, ger en annan bild. De flesta lade sig flera timmar efter solnedgången och sov sedan sju till...