Astronomi

Idén kom i ren desperation. Att lösa världens klimatproblem genom att spruta ut svavelpartiklar högt upp i atmosfären - det ska man göra i absolut sista ögonblicket.

Månen visar oss ständigt samma sida. Det beror på att vår följeslagare hinner rotera ett varv på precis samma tid som det tar att runda jorden.

Som en frusen snöboll. Så ser planeten Saturnus lilla måne Enceladus ut på bilderna som sonden Cassini har skickat hem från sin rutt i rymden.

I sexton år har astronomerna följt 28 stjärnor i närheten av det svarta hålet.

Den täcker mer än en fjärdedel av himlavalvet och sträcker sig två miljarder ljusår från jorden.

Här nere på marken skyddas vi mot solvinden av jordens magnetfält som inte släpper in de laddade partiklarna.

I stället för att som vanligt använda radar har kanadensiska forskare använt en laserradar, så kallad lidar. Denna tränger igenom vegetationen och avslöjar vad som finns därunder.

Den slutsatsen drar japanska forskare efter att ha fyrat av en specialbyggd kanon för att efterlikna kemiska processer som startar när en meteorit av järn, nickel och kol kolliderar med en blandnin

Sedan den första exoplaneten upptäcktes i en bana runt stjärnan 51 Pegasi i oktober 1995 har drygt 300 nya planeter dykt upp på vår himmel.

Nästa höst kommer amerikanska rymdstyrelsen Nasa att sända sin hittills dyraste sond till Mars, Mars Science Laboratory.

Två böcker som har ungefär samma publik i sikte: unga ända ner till 10–12 årsåldern som vill veta allt om rymden.

Rymdinstrumentet Sara byggdes i Kiruna och liftade till månen med en indisk bärraket. Den 22 oktober lyfte den från ön Srikharikota tio mil norr om Chennai utanför Andhra Pradesh-kusten.

Det kan mycket väl finnas liv i universum som inte behöver flytande vatten.

Kerstin Jon-And är professor i elementarpartikelfysik vid Stockholms universitet och ordförande för Atlas, en av de fyra detektorerna vid världens största accelerator, LHC-ringen vid Cern i Genève.