Bilder på diffust norrsken med regelbundna ränder satte myror i huvudet på norrskensforskare i Finland. De upptäcktes av entusiaster som fotograferar natthimlen på sin fritid, och som blivit medförfattare till en vetenskaplig studie – en ovanlig kombination av rymdfysik, atmosfärsfysik och medborgarforskning. Forskarna gav de lysande ränderna namnet norrskensdyner och har undersökt dem även med satellit. De kunde då bland annat se att dynerna förekommer vid samma förutsättningar som behövs för att skapa en typ av regelbundna vågor högt upp i atmosfären. Det kan förklara mönstret av ränder –...
– Politiska överenskommelser är nästan alltid kompromisser, och utifrån de problem som vi står inför, både när det gäller klimatet och de ekonomiska utmaningarna, så är Parisavtalet en bra kompromiss. Men utifrån min naturvetenskapliga bakgrund vet jag att det inte går att kompromissa med verkligheten. Naturen kompromissar inte med oss, säger Michael Tjernström, professor i meteorologi vid Stockholms universitet. – Det som sker det sker. Det finns mycket lite tvivel kring orsaken till uppvärmningen, även om vi inte med säkerhet kan säga exakt hur stor uppvärmningen blir för en viss mängd...
Jordens atmosfär är som en stor luftocean, och liksom i vattnet bildas det en mängd vågor där. Många väderfenomen må vara lokala men ofta skapar de större atmosfäriska vågor som ibland spänner över halva jordklotet. Vågorna kopplar ihop olika delar av atmosfären både på höjden och bredden. Hela jordens klimat påverkas av vågorna på upp till 100 kilometers höjd, i mesosfären, som är ett sällan utforskat område. En ny svensk forskningssatellit – Mats, Mesospheric airglow/aerosol tomography and spectroscopy – ska nu vända sina instrument mot dessa vågor genom att bland annat studera de så...
Det våldsamma vulkanutbrottet på Thera – som ofta omtalas med sitt italienska namn Santorini – är en fixpunkt för dateringen av kulturerna i östra Medelhavsområdet.
För en gasmolekyl är jordens yta tusentals gånger större än den formella landarean på cirka 152 miljoner kvadratkilometer. Det kan vi ana om vi förstorar ett litet sandkorn.
Den unge kemisten och oceanografen Charles David Keeling märkte att halten av koldioxid i luften stiger på vintern, för att sedan sjunka när växter på norra halvklotet suger upp lite av gasen under
Mycket lite har forskats om CO2-lagring under jord, men nu finns resultat från ett experiment i USA. År 2004 pumpades 1 600 ton koldioxidgas 1,5 kilometer ner i ett bergrum av sandsten i Texas.
Sedan i januari är Barbara Nozière gästprofessor vid Meteorologiska institutionen, Stockholms universitet. Hon kommer från Bordeaux i Frankrike, där hon doktorerade i kemi år 1994.
I mellandagarna för ett år sedan, den 27 december 2004 klockan 22.30, träffades satelliten Integral av en intensiv skur av mycket energirik strålning, så kallad gammastrå
