Atmosfären

Efter bara några dagar i rymden har satelliten Mats skickat bilder på luftskenet i den övre atmosfären.

Människor som fotograferar himlen på sin fritid har hjälpt till att upptäcka en form av norrsken som fått namnet dyner. Detta kan hjälpa forskare att bättre förstå vågor högt upp i atmosfären.

I december 2015 i Paris skrev 196 länder under ett klimatavtal som kallats historiskt. Länderna förbinder sig att skära ner sina utsläpp av växthusgaser för att jordens medeltemperatur under det här seklet inte ska öka mer än 2 grader, och helst bara 1,5 jämfört med förindustriell nivå. Frågan är bara om det är realistiskt.

Mats heter satelliten som ska upp 2017. Den kommer att studera övre atmosfären, mellan 50 och 100 kilometer ovan jordytan.

Det våldsamma vulkanutbrottet på Thera – som ofta omtalas med sitt italienska namn Santorini – är en fixpunkt för dateringen av kulturerna i östra Medelhavsområdet.

För en gasmolekyl är jordens yta tusentals gånger större än den formella landarean på cirka 152 miljoner kvadratkilometer. Det kan vi ana om vi förstorar ett litet sandkorn.

Sällan har en rymdflygning varit så uppmärksammad i Sverige som den som startade på Nobeldagen den 10 december 2006, mitt i natten svensk tid.

Den unge kemisten och oceanografen Charles David Keeling märkte att halten av koldioxid i luften stiger på vintern, för att sedan sjunka när växter på norra halvklotet suger upp lite av gasen under

Nattlysande moln är ett sommarfenomen. De dyker upp i gryningen eller efter solnedgången, när vi redan har hamnat på nattsidan.

Mycket lite har forskats om CO2-lagring under jord, men nu finns resultat från ett experiment i USA. År 2004 pumpades 1 600 ton koldioxidgas 1,5 kilometer ner i ett bergrum av sandsten i Texas.

Medan solfläckarna tecknar sig mörkt mot solytan lyser facklorna ljusare - båda varierar med en period på elva år och inverkar på solens utstrålning.

Digerdöden härjade i mitten av 1300-talet. Mer än en tredjedel av Europas befolkning strök med i en pestsjukdom som spreds av råttor.

Sedan i januari är Barbara Nozière gästprofessor vid Meteorologiska institutionen, Stockholms universitet. Hon kommer från Bordeaux i Frankrike, där hon doktorerade i kemi år 1994.

I mellandagarna för ett år sedan, den 27 december 2004 klockan 22.30, träffades satelliten Integral av en intensiv skur av mycket energirik strålning, så kallad gammastrå