Biologi

På sina håll blommer äpple och hägg en andra gång, nu i slutet av augusti. Den torra sommaren har stressat träden till att stanna av i växten. Regnet har fått dem att vakna till, och kan lura vissa blomknoppar att det är vår igen. 

Fåglar ansågs länge vara ointelligenta varelser som styrs av medfödda beteenden. Men alltmer forskning ifrågasätter den här bilden. Boken Bevingad intelligens samlar många hundra forskningsexempel.…

En härligt svalkande filmjölkslunch – eller en vämjelig grynig vätska i mellanmjölkspaketet som råkat stå framme i solen? Bakterier kan både förädla och förstöra vår mjölk. Forskning & Framsteg reder ut hur det går till, och varför det blir olika.

Marmorkräftan sprider sig ohejdat i Europa genom jungfrufödsel. Den muterade och åttabenta varelsen ger nytt bränsle till en av biologins klassiska frågor: Varför finns det mer än ett kön i naturen?

Med en så kallad autorefraktor får optikern snabbt ett ungefärligt mått på ditt synfel. Maskinen projicerar ljus in i ögat och mäter hur det reflekteras…

Flyttfåglar har ett sjätte sinne som hjälper dem att hitta rätt. De kan känna av jordens magnetiska fält och håller på så sätt kursen även…

Bokens titel sammanfattar elegant budskapet: Vi människor bär hela ansvaret för de framtida livsbetingelserna på planeten jorden. Har vi lyckats att hittills hålla dem tillräckligt…

Jag undrar om det går att skapa konstgjord cellandning i syfte att utvinna energi. Är det möjligt? Vad finns det för fördelar och nackdelar?/Anna, 15 år

Snöleoparden är ett av jordens mest utrotningshotade rovdjur – och det minst kända av de stora kattdjuren. I nio år har den svenska forskaren Örjan Johansson studerat det skygga djuret i Mongoliets ensliga bergsområden. Nu återstår frågan hur snöleoparden ska skyddas.

Svenska forskare har upptäckt en stor och tidigare okänd livsmiljö på vår planet – själva berggrunden. Den är full av fossil efter svampar och bakterier ända ner till en kilometers djup. Nu gäller det att ta reda på hur dessa organismer kan leva i en sådan ogästvänlig miljö.

Tyder floresmänniskans lilla hjärna på lägre intelligens?/Victor

Miniatyrgrodan Brachycephalus pitanga har ett högfrekvent lockrop som varken honorna eller hannarna kan höra. Grodans inneröra saknar nämligen de strukturer som krävs för att uppfatta…