Annons

botanik

Koldioxidnivåerna i atmosfären närmar sig 400 ppm ( parts per million ) och förväntas öka till 550 ppm under de kommande 40–60 åren. Vissa forskare anser att detta kommer att gynna matproduktionen , eftersom växterna är beroende av koldioxid och ökande nivåer leder till större skördar. Men en ny studie publicerad i Nature visar att den ökade tillväxten har en baksida: att grödornas näringsinnehåll minskar. Forskarna bakom den nya studien har analyserat data från 143 olika försök, där sex olika grödor – vete, ris, majs, ärtor, sojabönor samt durra – odlades vid förhöjda koldioxidnivåer (550...
En storskalig analys av utbredningsmönstren hos Antarktis växter och småkryp visar att artrikedomen är som störst i närheten av vulkaner. Forskarna, som publicerade rönen i PNAS , anser att detta ger en fingervisning om hur växter och småkryp lyckades överleva under istiden, då stora delar av norra halvklotet täcktes av ismassor. Värmen från aktiva vulkaner och gejsrar skapade isfria ytor samt grottor i istäcket där växter och småkryp kunde klara sig. När inlandsisarna drog sig tillbaka så började organismerna spridas från dessa områden till övriga delar av kontinenterna, menar forskarna. I...
Äpplevecklaren är en fjäril vars larv orsakar stor skada i äpple- och päronodlingar. Men nu har en svensk och en amerikansk forskare utvecklat en miljövänlig metod som kan stoppa angreppen. Äpplevecklarens larv lever i ett intimt samspel med vissa jästsorter – så kallad mutualism. Larven gräver gångar i äpplet, vilket gynnar jästen eftersom den då kommer åt fruktköttet. Larven utnyttjar jästen som föda; dessutom skyddar jästen äpplet mot mögelangrepp. De två forskarna tog fasta på detta samspel när de utvecklade det nya bekämpningsmedlet. Forskarna blandade jäst, socker och ett virus som...
Förmågan att skilja mellan ljus och mörker regleras av samma sorts gener hos både människor och växter. Den upptäckten gjorde Daniel Chamovitz, genetiker och botaniker, på 1990-talet. Sedan dess har han fascinerats av hur lika vi är – växter och människor – när det gäller förmågan att förnimma vår omvärld. I What a plant knows berättar han med humor och skärpa om banbrytande växtexperiment genom historien fram till våra dagar, och leder elegant i bevis att växterna faktiskt har samma typ av sinnen som vi. Förutom ett. Trots många fantasifulla försök att påverka blommor med olika former av...
Arvsmassan i varje cell hos en gran – det så kallade genomet – består av cirka 20 miljarder dna-bokstäver. Det är hela sju gånger mer än hos en människa. Granens genom är det största som någonsin blivit kartlagt i detalj. Bakom bedriften står en internationell forskargrupp ledd från Umeå och Stockholm. – Det här kommer att ge bättre verktyg åt växtförädlare, säger Stefan Jansson, professor i växters cell- och molekylärbiologi vid Umeå universitet. Ekonomiskt är granen Sveriges viktigaste växt. Varje år planteras omkring 230 miljoner plantor i landets skogar. Grundvetenskapligt är projektet –...
Den spanska skogssnigeln, även kallad mördarsnigel, är en plåga för många trädgårdsentusiaster. Men en ny österrikisk studie ger tips om hur man kan minska angreppen. Forskarteamet odlade gräs, örter och legymer i lådor i ett växthus. Alla lådor innehöll lika många plantor, men antalet arter skilde sig åt. I vissa lådor fanns det bara tre olika arter, i andra lådor odlades tolv olika arter. När plantorna hade växt till sig, tillsattes daggmaskar i hälften av de två typerna av lådor. Slutligen lade forskarna spanska skogssniglar i samtliga odlingslådor. Försöken visade att andelen...