botanik

Blommor skulle ge människor mod att åka tåg

Järnvägen var ny och modern kring 1800-talets mitt. Den nya tekniken och infrastrukturen bäddades in i grön växtlighet av flera skäl, visar Anna Lindgren vid institutionen för kulturvård , Göteborgs universitet. – Växtligheten hade även symboliska funktioner. Den skulle locka människor till att åka tåg, trots att vissa var rädda för den nya tekniken. Det handlade om stora frustande ånglok så man kan tänka sig att detta behövde ”paketeras in” lite, förklarar Anna Lindgren. Skulle fungera som vindskydd Hur såg då dessa planteringar ut? Enligt Anna Lindgren fanns det ganska stora skillnader i...

Frön avslöjar forntida blomstergravar

Forntiden var allt annat än karg och torftig. När experter på forntida växtmaterial följer med arkeologerna i fält hittar de vackra trädgårdar och spektakulära blomstergravar. Nyligen hittades en järnålderskvinna som begravts på en bädd av gula blommor.

Rapportera vårtecken till Vårkollen

Vårkollen är ett medborgarforskningsprojekt där frivilliga och professionella samarbetar. Det genomfördes för första gången 2015. Varje år brukar man få in tusentals observationer från hela landet om blommande vitsippor, tussilago, sälg och hägg samt om björkarnas lövsprickning. Genom att samla in vårtecken vid samma tidpunkt under många år kan Svenska Botaniska Föreningen, SBF, i samarbete med forskare från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, analysera hur växterna tar emot våren och om några trender tyder på bestående skillnader. De senaste åtta åren har vitsippornas blomning och björkarnas...

Lär känna träden

Träd har alltid en historia att berätta och ofta är den tätt sammanflätad med människans. I Jorden runt på 80 träd beskriver Jonathan Drori med en blandning av växtvetenskap, botanik och naturhistoria 80 träd från världens alla hörn – och den roll de har spelat och ännu spelar i människors liv. Det här är en bok för alla som vill bli lite mer allmänbildade och tycker om att lära sig små bitar om många saker. Perfekt läsning för de korta stunderna eftersom varje träd beskrivs på ett uppslag. Jonathan Drori bjuder på intressanta fakta och berättelser om trädens sätt att växa och fortplanta sig...

BLOGG: Lars Olof Björn

422 träd per människa på jorden

Det finns lite olika definitioner på vad ett träd är. En av dessa säger att ett träd är en växt med en vedartad stam som i brösthöjd har en diameter av minst 10 cm. En nyligen gjord sammanställning av uppgifter från olika världsdelar har kommit fram till att det på jorden finns ungefär 3040000000000 ( 3,04 triljoner ) träd. Med en världsbefolkning av 7,2 miljarder motsvarar det 422 träd per...

Historiska skogsbränder varnar inför framtiden

Ett träd som överlever en skogsbrand kan få ett slags ärr i den årsring som bildades samma år som branden ägde rum. Det kallas för brandljud. Genom att undersöka brandljuden i levande och döda träd går det att kartlägga brändernas omfattning och antal i ett skogsområde flera hundra år tillbaka i tiden, i enstaka fall upp till 1 000 år. Igor Drobyshev, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp, är expert på att tolka brandljud och menar att de innehåller förvånansvärt detaljerad information: – Ibland går det till exempel att säga om en brand ägde rum i början, mitten eller i slutet...

Låt gräset bli äng!

Den som sitter fast i en bilkö i någon av Sveriges större städer har gott om tid att se sig omkring. Byggnader och vägar brukar dominera utsikten och det är lätt att föreställa sig att de tar upp nästan all mark. Men skenet bedrar. Endast 14 procent av Sveriges fyra största tätorters sammanlagda yta består av byggnader. Motsvarande siffra för vägnätet är cirka 9 procent, enligt Statistiska centralbyrån, SCB. Faktum är att gräsmattor tar upp en större del av tätorternas yta än byggnaderna. Genomsnittet för Malmös, Uppsalas och Göteborgs tätorter är drygt 16 procent gräsmatta. Ängsliknande...

Stadens gömda åkermark

Vi håller på att få slut på odlingsbar mark. Jordens befolkning närmar sig åtta miljarder och enligt FN:s beräkningar kommer det att finnas ytterligare två miljarder munnar att mätta år 2050. För att möta den utmaningen måste åker-arealerna ökas med en yta lika stor som Australien. Det är omöjligt – vi använder redan 80 procent av all odlingsbar mark. Det här dystra framtidsscenariot utgår från att vi fortsätter använda konventionella jordbruksmetoder. Genom att använda växthus i stället för åkrar kan avkastningen ökas, odlingssäsongen förlängas och miljöpåverkan kontrolleras. Men det finns...

Nytt sätt att gödsla skogen

Träd behöver kväve för att växa – men kväve är nästan alltid en bristvara i skogen. Dagens gödseltekniker bygger på den vedertagna uppfattningen att växterna främst tar till sig kväve i oorganisk form, från jonerna ammonium och nitrat som finns i jorden. Men forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå, under ledning av professor Torgny Näsholm, har visat att växterna också kan tillgodogöra sig kväve från organiskt material, närmare bestämt från aminosyror – de molekyler som bygger upp proteiner. Upptäckten banar väg för betydligt mer effektiv gödsling och minskad risk för läckage och...

Åt chilipeppar – hamnade på akuten

En 34-årig man i USA, som tävlade i konsten att äta chilipeppar, slukade en hel frukt av sorten Carolina reaper. Det är världens starkaste pepparfrukt, enligt Guinness rekordbok . De följande dagarna fick han attacker av blixtrande huvudvärk som varade under några sekunder. Läkare konstaterade att flera artärer i hans hjärna var sammandragna. Det minskade blodflödet utlöste så kallad åskknallshuvudvärk , enligt en fallbeskrivning i tidskriften BMJ Case Reports – den första som kopplar diagnosen till chilipeppar. Mannen repade sig efter hand. Vid en undersökning fem veckor senare var artärerna...

72 grader celsius

Det är växtvärldens värmerekord, enligt en forskargrupp som har inventerat vulkaniska områden nära Taupo, på Nya Zeeland. De upptäckte flera arter av mossor som levde på den heta marken. Men på de allra varmaste platserna fanns bara en enda art: ljungnervmossa ( Campylopus pyriformis ). Källa: Journal of the royal society of new zealand

Europas äldsta träd

En tall i Grekland beräknas vara 1 075 år gammal. Det är Europarekord. Tallen upptäcktes av en grupp klimatforskare i Pindosbergen i Grekland. Forskarna ska nu detaljstudera trädets årsringar och på så sätt få en uppfattning om klimatvariationerna under de senaste 1 000 åren. Träd kan föröka sig genom kloning. Skott från rötter eller grenar gror och bildar nya stammar, vilket innebär att rotsystemet kan vara äldre än själva trädet. Det finns exempelvis en gran på Fulufjället i Dalarna vars rotsystem är drygt 9 500 år gammalt, medan trädet bara har ett hundratal år på nacken. Men den grekiska...

Envingade frön faller långt från trädet

Fossil efter det utdöda barrträdet Manifera talaris visar att bevingade frön har existerat i 270 miljoner år. Dagens barrträd har frön med en vinge. Men M. talaris hade frön med alla möjliga sorters vingar: symmetriska vingar, olikformade vingar – men även envingade frön. Ett amerikanskt forskarteam tillverkade pappersmodeller av de olika frövarianterna hos M. talaris . Modellerna släpptes från tre meters höjd. Envingade frömodeller roterade kraftigt under fallet och det medförde att fallhastigheten blev avsevärt lägre än för de övriga varianterna. Frön som faller långsamt har större chans...

Växter utnyttjar snyltande insekter

Många växter sprider väldofter som lockar pollinerande insekter, som ofta får nektar som belöning för sitt arbete. Det finns även växter som sprider doften av ruttnande kött. Denna lukt lockar bland annat flugor som lägger ägg i djurkadaver. I det här fallet så luras alltså växten. Den lockar till sig pollinatörer, flugorna, men erbjuder dem ingen belöning för deras jobb. Nu har ett team av tyska och österrikiska forskare hittat en ny variant av sådant lurendrejeri, hos en pipranka som kallas rund hålfot – Aristolochia rotunda . Piprankans blommor sprider samma luktämnen som finns i vissa...

Växthusgas ger sämre grödor

Koldioxidnivåerna i atmosfären närmar sig 400 ppm ( parts per million ) och förväntas öka till 550 ppm under de kommande 40–60 åren. Vissa forskare anser att detta kommer att gynna matproduktionen , eftersom växterna är beroende av koldioxid och ökande nivåer leder till större skördar. Men en ny studie publicerad i Nature visar att den ökade tillväxten har en baksida: att grödornas näringsinnehåll minskar. Forskarna bakom den nya studien har analyserat data från 143 olika försök, där sex olika grödor – vete, ris, majs, ärtor, sojabönor samt durra – odlades vid förhöjda koldioxidnivåer (550...