botanik

Åt chilipeppar – hamnade på akuten

En 34-årig man i USA, som tävlade i konsten att äta chilipeppar, slukade en hel frukt av sorten Carolina reaper. Det är världens starkaste pepparfrukt, enligt Guinness rekordbok . De följande dagarna fick han attacker av blixtrande huvudvärk som varade under några sekunder. Läkare konstaterade att flera artärer i hans hjärna var sammandragna. Det minskade blodflödet utlöste så kallad åskknallshuvudvärk , enligt en fallbeskrivning i tidskriften BMJ Case Reports – den första som kopplar diagnosen till chilipeppar. Mannen repade sig efter hand. Vid en undersökning fem veckor senare var artärerna...

Historiska skogsbränder varnar inför framtiden

Ett träd som överlever en skogsbrand kan få ett slags ärr i den årsring som bildades samma år som branden ägde rum. Det kallas för brandljud. Genom att undersöka brandljuden i levande och döda träd går det att kartlägga brändernas omfattning och antal i ett skogsområde flera hundra år tillbaka i tiden, i enstaka fall upp till 1 000 år. Igor Drobyshev, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp, är expert på att tolka brandljud och menar att de innehåller förvånansvärt detaljerad information: – Ibland går det till exempel att säga om en brand ägde rum i början, mitten eller i slutet...

Låt gräset bli äng!

Den som sitter fast i en bilkö i någon av Sveriges större städer har gott om tid att se sig omkring. Byggnader och vägar brukar dominera utsikten och det är lätt att föreställa sig att de tar upp nästan all mark. Men skenet bedrar. Endast 14 procent av Sveriges fyra största tätorters sammanlagda yta består av byggnader. Motsvarande siffra för vägnätet är cirka 9 procent, enligt Statistiska centralbyrån, SCB. Faktum är att gräsmattor tar upp en större del av tätorternas yta än byggnaderna. Genomsnittet för Malmös, Uppsalas och Göteborgs tätorter är drygt 16 procent gräsmatta. Ängsliknande...

Stadens gömda åkermark

Vi håller på att få slut på odlingsbar mark. Jordens befolkning närmar sig åtta miljarder och enligt FN:s beräkningar kommer det att finnas ytterligare två miljarder munnar att mätta år 2050. För att möta den utmaningen måste åker-arealerna ökas med en yta lika stor som Australien. Det är omöjligt – vi använder redan 80 procent av all odlingsbar mark. Det här dystra framtidsscenariot utgår från att vi fortsätter använda konventionella jordbruksmetoder. Genom att använda växthus i stället för åkrar kan avkastningen ökas, odlingssäsongen förlängas och miljöpåverkan kontrolleras. Men det finns...

BLOGG: Lars Olof Björn

422 träd per människa på jorden

Det finns lite olika definitioner på vad ett träd är. En av dessa säger att ett träd är en växt med en vedartad stam som i brösthöjd har en diameter av minst 10 cm. En nyligen gjord sammanställning av uppgifter från olika världsdelar har kommit fram till att det på jorden finns ungefär 3040000000000 ( 3,04 triljoner ) träd. Med en världsbefolkning av 7,2 miljarder motsvarar det 422 träd per...

Nytt sätt att gödsla skogen

Träd behöver kväve för att växa – men kväve är nästan alltid en bristvara i skogen. Dagens gödseltekniker bygger på den vedertagna uppfattningen att växterna främst tar till sig kväve i oorganisk form, från jonerna ammonium och nitrat som finns i jorden. Men forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå, under ledning av professor Torgny Näsholm, har visat att växterna också kan tillgodogöra sig kväve från organiskt material, närmare bestämt från aminosyror – de molekyler som bygger upp proteiner. Upptäckten banar väg för betydligt mer effektiv gödsling och minskad risk för läckage och...

72 grader celsius

Det är växtvärldens värmerekord, enligt en forskargrupp som har inventerat vulkaniska områden nära Taupo, på Nya Zeeland. De upptäckte flera arter av mossor som levde på den heta marken. Men på de allra varmaste platserna fanns bara en enda art: ljungnervmossa ( Campylopus pyriformis ). Källa: Journal of the royal society of new zealand

Europas äldsta träd

En tall i Grekland beräknas vara 1 075 år gammal. Det är Europarekord. Tallen upptäcktes av en grupp klimatforskare i Pindosbergen i Grekland. Forskarna ska nu detaljstudera trädets årsringar och på så sätt få en uppfattning om klimatvariationerna under de senaste 1 000 åren. Träd kan föröka sig genom kloning. Skott från rötter eller grenar gror och bildar nya stammar, vilket innebär att rotsystemet kan vara äldre än själva trädet. Det finns exempelvis en gran på Fulufjället i Dalarna vars rotsystem är drygt 9 500 år gammalt, medan trädet bara har ett hundratal år på nacken. Men den grekiska...

Envingade frön faller långt från trädet

Fossil efter det utdöda barrträdet Manifera talaris visar att bevingade frön har existerat i 270 miljoner år. Dagens barrträd har frön med en vinge. Men M. talaris hade frön med alla möjliga sorters vingar: symmetriska vingar, olikformade vingar – men även envingade frön. Ett amerikanskt forskarteam tillverkade pappersmodeller av de olika frövarianterna hos M. talaris . Modellerna släpptes från tre meters höjd. Envingade frömodeller roterade kraftigt under fallet och det medförde att fallhastigheten blev avsevärt lägre än för de övriga varianterna. Frön som faller långsamt har större chans...

Växter utnyttjar snyltande insekter

Många växter sprider väldofter som lockar pollinerande insekter, som ofta får nektar som belöning för sitt arbete. Det finns även växter som sprider doften av ruttnande kött. Denna lukt lockar bland annat flugor som lägger ägg i djurkadaver. I det här fallet så luras alltså växten. Den lockar till sig pollinatörer, flugorna, men erbjuder dem ingen belöning för deras jobb. Nu har ett team av tyska och österrikiska forskare hittat en ny variant av sådant lurendrejeri, hos en pipranka som kallas rund hålfot – Aristolochia rotunda . Piprankans blommor sprider samma luktämnen som finns i vissa...

Växthusgas ger sämre grödor

Koldioxidnivåerna i atmosfären närmar sig 400 ppm ( parts per million ) och förväntas öka till 550 ppm under de kommande 40–60 åren. Vissa forskare anser att detta kommer att gynna matproduktionen , eftersom växterna är beroende av koldioxid och ökande nivåer leder till större skördar. Men en ny studie publicerad i Nature visar att den ökade tillväxten har en baksida: att grödornas näringsinnehåll minskar. Forskarna bakom den nya studien har analyserat data från 143 olika försök, där sex olika grödor – vete, ris, majs, ärtor, sojabönor samt durra – odlades vid förhöjda koldioxidnivåer (550...

Vulkaner ökar antalet arter

En storskalig analys av utbredningsmönstren hos Antarktis växter och småkryp visar att artrikedomen är som störst i närheten av vulkaner. Forskarna, som publicerade rönen i PNAS , anser att detta ger en fingervisning om hur växter och småkryp lyckades överleva under istiden, då stora delar av norra halvklotet täcktes av ismassor. Värmen från aktiva vulkaner och gejsrar skapade isfria ytor samt grottor i istäcket där växter och småkryp kunde klara sig. När inlandsisarna drog sig tillbaka så började organismerna spridas från dessa områden till övriga delar av kontinenterna, menar forskarna. I...

Viruscocktail skyddar äpplen mot larver

Äpplevecklaren är en fjäril vars larv orsakar stor skada i äpple- och päronodlingar. Men nu har en svensk och en amerikansk forskare utvecklat en miljövänlig metod som kan stoppa angreppen. Äpplevecklarens larv lever i ett intimt samspel med vissa jästsorter – så kallad mutualism. Larven gräver gångar i äpplet, vilket gynnar jästen eftersom den då kommer åt fruktköttet. Larven utnyttjar jästen som föda; dessutom skyddar jästen äpplet mot mögelangrepp. De två forskarna tog fasta på detta samspel när de utvecklade det nya bekämpningsmedlet. Forskarna blandade jäst, socker och ett virus som...

Upptäck hur du liknar en växt

Förmågan att skilja mellan ljus och mörker regleras av samma sorts gener hos både människor och växter. Den upptäckten gjorde Daniel Chamovitz, genetiker och botaniker, på 1990-talet. Sedan dess har han fascinerats av hur lika vi är – växter och människor – när det gäller förmågan att förnimma vår omvärld. I What a plant knows berättar han med humor och skärpa om banbrytande växtexperiment genom historien fram till våra dagar, och leder elegant i bevis att växterna faktiskt har samma typ av sinnen som vi. Förutom ett. Trots många fantasifulla försök att påverka blommor med olika former av...

Granens arvsmassa kartlagd

Arvsmassan i varje cell hos en gran – det så kallade genomet – består av cirka 20 miljarder dna-bokstäver. Det är hela sju gånger mer än hos en människa. Granens genom är det största som någonsin blivit kartlagt i detalj. Bakom bedriften står en internationell forskargrupp ledd från Umeå och Stockholm. – Det här kommer att ge bättre verktyg åt växtförädlare, säger Stefan Jansson, professor i växters cell- och molekylärbiologi vid Umeå universitet. Ekonomiskt är granen Sveriges viktigaste växt. Varje år planteras omkring 230 miljoner plantor i landets skogar. Grundvetenskapligt är projektet –...