Antidepressiva läkemedel som SSRI-preparat tar oftast flera veckor på sig att börja verka. Men i en tidigare studie visade forskare att en ny sorts behandling där deltagare andades in lustgas, eller dikväveoxid, lindrade depressiva symtom redan efter ett par timmar. Deltagarna följdes dock bara under ett dygn, och om effekten höll i sig längre än så var därför oklart. Men nu har samma forskare genomfört en ny studie som visar att effekten kan sitta i under två veckor, eller ännu längre. Lustgas i olika doser Peter Nagele Bild: University of Chicago I studien ingick drygt 20 personer med...
Nästan var tredje person i Sverige beräknas drabbas av depression vid minst ett tillfälle under livet. En vanlig förklaring till sjukdomen är brist på signalämnet serotonin i hjärnan. Den behandling som oftast erbjuds är SSRI-läkemedel, som hjälper hjärnan att behålla sitt serotonin, se faktaruta. Jonas Svensson är psykiater och forskare vid Karolinska institutet, där han intresserat sig för om serotoninsystemet är mer dynamiskt än man trott. – I mer än 50 år har vi kopplat serotonin till depression. Men är depression kopplat till en medfödd skillnad i serotoninsystemet eller sker det en...
Mellan tre och fem procent av kvinnor i barnafödande ålder mår psykiskt dåligt inför varje menstruation, och när dessa symtom är allvarliga kallas tillståndet premenstruellt dysforiskt syndrom, PMDS. Inger Sundström-Poromaa, överläkare i gynekologi och professor i gynekologi och obstetrik vid Uppsala universitet, har lett studien. – Att må dåligt inför menstruationen är ett vanligt men lite bortglömt problem, som jag ser som ett kontinuum. Lite mildare symtom går ofta under beteckningen PMS, medan de som har en tydlig depression inför varje mens får diagnosen PMDS, säger hon. Antidepressiva...
Sedan den 15 augusti 2020 har svensk läkekonst ett nytt verktyg att ta till i kampen mot svårbehandlad depression. Behandlingen består av en nässprej baserad på esketamin, som Forskning & Framsteg tidigare skrivit om . Efter en lång process har läkemedlet nu godkänts för försäljning och användning inom Sveriges vårdapparat. Esketamin är en av molekylerna i substansen ketamin – en drog även kallad "Special K” – och interagerar bland annat med glutamat, hjärnans vanligaste signalsubstans. De mest utbredda antidepressiva läkemedlen riktar istället enbart in sig på andra signalsubstanser som...
I experimentella studier har ett sövningsmedel kallat ketamin visat sig ha snabb effekt vid svårbehandlad depression, något som Forskning & Framsteg tidigare skrivit om . Nu har svenska forskare använt så kallad positronemissionstomografi, PET, för att kunna studera ketaminets effekter i patienters hjärnor. – Vi ville mäta hur stor effekten är och även undersöka via vilka receptorer som ketamin verkar, säger Mikael Tiger, forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet. Depression är en av de vanligaste anledningarna till psykisk ohälsa – var tionde man och...
Långt efter midnatt låg Johanna sömnlös och googlade med mobilen på en beklämmande kombination av ord: ”depression” och ”kronisk”. En av träffarna handlade om en experimentell behandling med ketamin, ett narkosmedel som även används som partydrog under namnet Special K. – Jag hade inga förhoppningar om att det skulle göra någon skillnad. Men jag tänkte att jag har inget att förlora, säger Johanna, en blond kvinna i medelåldern som egentligen heter något annat. Som nioåring försökte hon tre gånger ta sitt liv. I slutet av tonåren gjorde hon ytterligare ett försök. Det ledde till att hon fick...
Det saknas evidens för att antidepressiva läkemedel har långsiktiga negativa effekter, exempelvis ökad självmordsrisk. Det slår en internationell grupp forskare fast i en omfattande översikt av 45 metastudier, publicerad i tidskriften JAMA Psychology . Översikten är en av de första i sitt slag, och varje metastudie de undersökt är i sin tur en sammanställning av resultaten från många olika enskilda studier. Sammanlagt kammade forskarna igenom över 250 forskningsartiklar, för att få ett grepp om frågan som länge varit omstridd och där forskningsresultat spretat åt olika håll. Har funnits...
När dagarna blir allt kortare känner sig de flesta tröttare och segare än annars. Ungefär åtta procent av svenskarna mår så mycket sämre att man kan tala om en årstidsbunden depression. Nu har forskare vid Köpenhamns universitet funnit en pusselbit som kan förklara varför vissa påverkas så kraftigt av mörkret. Under ett år följde de drygt trettio personer, med och utan årstidsbunden depression. Med hjälp av hjärnavbildningsteknik upptäcktes en kemisk skillnad, där de som led av årstidsbunden depression fick en högre halt av en ”städarmolekyl” under den mörka årstiden. De friska behöll en låg...
