etik

Ingen slump att läkare äter gratis

En enda gratislunch har ett tydligt samband med läkares benägenhet att skriva ut en viss medicin – från läkemedelsbolaget som betalat notan. Läkemedelsbolag som bjuder läkare i USA på måltider eller andra förmåner måste registrera utläggen i en databas. Nu har amerikanska forskare samkört databasen med uppgifter om vilka mediciner läkarna skriver ut. Mönstret är tydligt. Den som tar emot en enda måltid värd upp till 160 kronor är extra benägen att skriva ut en medicin från bolaget som betalar notan. För ett preparat mot depressioner var sannolikheten mer än fördubblad. Fler måltider och...

Doping hjälpte inte cyklister uppför berg

Den dopingklassade substansen epo hjälper inte nödvändigtvis cyklister att förbättra sina tävlingsresultat. Det framgår av en dubbelblind och randomiserad nederländsk studie, som nyligen publicerades i tidskriften The Lancet . Forskarna studerade sammanlagt 48 manliga, vältränade tävlingscyklister i 18–50-årsåldern. Hälften av dem fick injektioner med rHuEPO (rekombinant humant erytropoietin), ett hormon som ökar produktionen av röda blodkroppar. Den andra hälften fick placebo. Efter åtta veckor mättes deras krafter i laboratorieförsök och i ett krävande lopp uppför franska Mont Ventoux i...

Nu kan vi styra över domedagsgenen

Kinas diktator Mao Zedong hatade sparvar. År 1958 uppmanade han folket att utrota alla sparvar eftersom de stal spannmål från åkrarna. Över hela landet förstördes bon. I skymningen gick folk ut i markerna för att hetsa sparvar med skramlande kastruller och långa vimplar. Kväll efter kväll föll utmattade fåglar till marken. Mao krävde också att myggor, flugor och råttor skulle utrotas. Men det var mot sparvarna som kampanjen fick störst effekt – dock inte den avsedda. Med färre sparvar blev det fritt fram för svärmar av gräshoppor och andra insekter att kalasa på grödorna. Året därpå bytte Mao...

Insamlade gener skapar dilemma

Den isländske läkaren Kári Stefánsson startade företaget Decode Genetics i Reykjavik år 1996. Syftet var att utnyttja Islands unika förutsättningar för genforskning: en ovanligt homogen befolkning, välskötta register inom sjukvården och – inte minst – en folklig tradition av att hålla reda på släktband långt bakåt i tiden. Sedan dess har Decodes forskare publicerat hundratals rapporter i ledande tidskrifter om hur olika genvarianter påverkar hälsan. Resultaten bygger på statistiska samband inom en stor folkgrupp. Men företagets databas innehåller också livsviktig genetisk information om...

BLOGG: Birgitta Forsman

Vår närsynta moral

I en klassisk artikel från 1972, ”Famine, Affluence, and Morality”, ställer filosofen Peter Singer frågan varför de flesta av oss anser att vi har en plikt att rädda ett barn i vår omedelbara närhet f

Kinesiska forskare genmanipulerade mänskliga embryon

Biologer i Umeå och på andra håll i världen har under de senaste åren utvecklat en ny teknik som gör det enkelt och billigt att ändra arvsmassan hos levande organismer. Tongivande forskare har uppmanat sina kolleger att inte försöka använda den på ett sätt som skulle kunna leda till genförändrade människor. Men i tidskriften Protein & Cell rapporterar forskare i Guangzhou att de använt metoden – som kallas crispr/Cas9 – för att ändra en gen som kan orsaka den ärftliga blodsjukdomen thalassemi i mänskliga embryon. De utgick från embryon med en kromosomavvikelse som hindrar en normal...

Ny genteknik måste bromsas

Vid ett möte i den amerikanska badorten Asilomar år 1975 beslutade genforskare att pausa sina egna experiment av säkerhetsskäl. En het debatt om genteknikens tänkbara risker spred sig även till Sverige, men i praktiken var det mycket svårt att skräddarsy dna med dåtidens metoder. I dag är det lätt. Under de senaste två åren har biologer i bland annat Umeå utvecklat en teknik med det otympliga namnet Crispr/Cas9. Den gör det snabbt, enkelt och billigt att redigera arvsmassan hos levande organismer – inklusive primater. Därför behövs en bred diskussion i samhället om tekniken, enligt en...

Spädbarn har en känsla för moral

Ett 14 månader gammalt barn ser att en kompis är ledsen. Vad ska hon göra? Hon tar med sig kompisen till sin mamma, som är bra på att trösta – och tänker inte på att det ledsna barnet kanske vill till sin egen mamma eller pappa. Det är ett av många hjärtevärmande exempel som Paul Bloom, psykologiprofessor vid Yale university i USA, använder som argument för att även småttingar kan vara omtänksamma. Boken beskriver mängder av sinnrika experiment som visar hur mycket små barn ser på olika moralfrågor. Paul Bloom är övertygad om att vi föds med en känsla för gott och ont. Från början är...

Krönika: ”Det finns kulturer som är sämre än andra”

För en tid sedan tvångsomhändertogs en flicka i Malmö från sin familj för att slippa bli skickad till Irak för oskuldstest. Det var glädjande, för ofta tvekar sociala myndigheter att ingripa i sådana fall på grund av risken för att bli kallade rasister. Men hur kan det vara rasism att hjälpa en person från ett annat land att slippa bli illa behandlad? Svenskar betraktar i regel andra svenskar som individer, inte som släktens eller familjens ägodelar. Men icke infödda svenskar ses ofta som kollektiv, inte som individer. Denna attityd är kamouflerad till respekt för ”de andras” kultur. För att...

Vem bestämmer över de frusna äggen?

Vardagsrummet i Tian Wangs lägenhet har utsikt över Uppsala gamla kyrkogård. Där ute har lönnarna just börjat veckla ut sina blad. Bakom träden ligger platsen där Tian begravde sin storasyster Wen i januari i år. Hon blev 37 år gammal. På bokhyllan i vardagsrummet finns fotografier av Wen: tillsammans med klasskamrater från grundskolan i Shangxiprovinsen i centrala Kina, leende i sällskap med kolleger på en forskningsinstitution vid Uppsala universitet, ihopkrupen i en brun läderfåtölj när hon hade mindre än två månader kvar att leva. Nu vill Tian använda ägg som hon fått genom ett testamente...

Bråk om död kvinnas arvsmassa

För två månader sedan skickade en grupp molekylärbiologer i Tyskland ut ett pressmeddelande om att de hade avläst hela arvsmassan i tumörceller från Henrietta Lacks, en svart kvinna som dog av cancer i USA år 1951. Dessa så kallade HeLa-celler används i laboratorier runt om i världen. Forskarna menade att deras arbete skulle göra cellerna ännu mer användbara i olika experiment. Men de hade glömt en sak. Henrietta Lacks hade aldrig gett något tillstånd till att hennes celler skulle användas inom forskningen. Först när hon varit död i mer än tjugo år fick hennes barn veta att världens...

Databas ska stoppa forskarfusk

– Det vanligaste försvaret i fall som handlar om forskningsfusk är att originaldata finns på en hårddisk som har blivit stulen, försvunnit eller brunnit upp, säger Hans Wigzell, forskare i immunologi och tidigare rektor för Karolinska institutet. Han anser att universiteten måste bygga upp heltäckande journalsystem av samma typ som vården. Där ska alla mätvärden föras in så att det framgår vem som har gjort vad vid en given tidpunkt. Och inget ska kunna ”snyggas till” i efterhand. Chefredaktören för den vetenskapliga tidskriften Nature , Philip Campbell, håller med. – Heltäckande databaser...

Mongolernas himlar var olika i öst och väst

Sök på sajten