evolution

Snäckans supergener visar hur arter bildas

En är liten och skör men med kraftig fot. Den andra är stor och robust med tjockt skal. Ändå tillhör snäckorna samma art och parar sig med varandra. Professor Kerstin Johannesson har ägnat hela sin forskarkarriär åt gåtan på Bohusläns stränder. Lösningen förvånar – och lär oss mycket om evolutionen.

”Evolutionen är satt ur spel”

1 | Vissa tycker att du borde ha fokuserat på hoppfulla historier eftersom människor behöver hopp. Varför har du valt att fokuserat på utdöenden? − Jag är journalist. Jag fokuserar på sanningen och sanningen är inte hoppfull. Så är det. Vad folk behöver eller vill ha, det var inte min prioritet. Folk vill bli lugnade men jag ville inte erbjuda det. Utdöenden pågår rakt framför våra ögon, men på grund av hur människor är funtade så bryr vi oss inte så mycket om det. 2 | Du har rest runt i fem år och mött olika arter på randen av utrotning och besökt platser där redan utrotade djur har funnits...

Dna ritar om Carl von Linnés släktträd

Valarna är hovdjur och papayan en senapsväxt. Falkarna är närmare släkt med talgoxar än med hökar. Dna-analyser har ritat om arternas utvecklingsträd. Men Linné hade inte fått allt om bakfoten – mycket av hans systematik håller än.

Kortare dagar på dinosauriernas tid

Månens dragningskraft bromsar långsamt in jordens rotationshastighet. Den här processen är svår att mäta. Men belgiska forskare har nu visat att för 70 miljoner år sedan, precis innan dinosaurierna dog ut, snurrade jorden avsevärt snabbare än idag. Dygnet var en halvtimme kortare på den tiden och det gick hela 372 dagar på ett år. Även tidvattnet orsakas av månens dragningskraft och tidvattnet bidrar i sin tur till att det bildas dagliga ”tillväxtringar” i skalen hos en del musselarter som lever i tidvattenzonen. Och det är inget nytt fenomen, de belgiska forskarnas beräkningar är baserade på...

BLOGG: Lars Olof Björn

Stort ingrepp i organismernas släktträd

Vetenskapen är aldrig färdig. Länge har man ansett att den gren på evolutionsträdet som ledde till växter grenades av först från den som ledde till både svampar och djur (och oss människor). Nu skriver forskare i en ny artikel i den amerikanska vetenskapsakademins tidskrift, att man efter jämförelse av hela genuppsättningar och proteininnehåll kommit fram till att svamparna grenades av först från...

Så hittar malariamyggan sina offer

Malariamyggor har receptorer på sina antenner och mundelar som känner av koldioxid och kroppslukt. Med dessa sinnen kan en blodtörstande mygghona upptäcka en människa på ganska långt håll. På nära håll är det i stället offrets kroppsvärme som hon orienterar sig efter, men hur detta går till i detalj har varit okänt fram till nu. Ett amerikanskt forskarteam har analyserat dna hos myggor och flugor på jakt efter ursprunget till malariamyggornas speciella värmereceptorer. Forskarna hittade en lämplig kandidat hos bananflugor. De har en receptor som registrerar kyla. Bananflugorna använder den...

Saknad av bakterier, råttor och hundar

Det här är en intressant men svårbesvarad fråga. Det korta svaret är att ingen vet vad som skulle hända med jorden om människan dog ut. Jag tar mig därför friheten att spekulera tämligen fritt. Vid en första anblick ligger det nära till hands att tro att jorden och naturen generellt sett skulle må bättre utan människor, i synnerhet om man är misantropiskt lagd. Somliga menar att mänsklig verksamhet i form av exploatering, överutnyttjande av naturens resurser, utsläpp av föroreningar och skadliga ämnen tillsammans med pågående klimatförändringar bidrar till att vi nu befinner oss i ett sjätte...

Spring för livet - därför måste du röra dig

Lyssna på artikeln Strax före gryningen i en fuktig ugandisk regnskog för nästan tjugo år sedan tittade jag upp genom bladverket mot åtta sovande schimpanser. Vårt team av forskare och fältassistenter hade vaknat en timme tidigare, krängt på oss packningen och hastat i väg i skenet av pannlampor. Nu stod vi tysta med släckta pannlampor i skogens mörker och hörde aporna röra sig i sina trädnästen 30 meter ovanför oss. Schimpanser är lata Jag var ung doktorand och en sommar var jag i Kibale National Park för att undersöka hur mycket schimpanser klättrar varje dag. Jag tänkte mig att energin som...

Tuffa vintrar för neandertalarbarnen

Inuti våra tänder finns strukturer som kan jämföras med trädens årsringar, fast de bildas snarare veckovis än årsvis. Med hjälp av laser kan man kartlägga ringarna – och precis som hos träden ger ringarnas bredd en bild av hälsan under perioden då ringen bildades. Ju bredare ring, desto bättre hälsa. Ett internationellt forskarteam har analyserat tänder från två unga neandertalare som levde i en grotta i Frankrike för 250 000 år sedan, samt från en människa som levde på samma plats för drygt 5 000 år sedan. Resultaten har publicerats i Science advances . Forskarna började med att mäta...

Myrornas märkliga fredsavtal

De flesta stora myrstackar är resultatet av ett grovt bedrägeri. Allting börjar med att en ung, befruktad skogsmyredrottning ger sig ut på jakt efter ett eget hem. Hon kan inte själv bygga en stack för sig och sina framtida larver. I stället smyger hon diskret runt vid boet som tillhör en annan art, av släktet slavmyror. När hon stöter på en slavmyra uppstår handgemäng, och eftersom drottningen är mer än dubbelt så stor brottar hon lätt ner slavmyran. För varje gång hon möter en myra av den andra arten tar hon upp lite av deras lukt. Till sist luktar hon så mycket slavmyra att hon kan ta sig...

Neandertalare skapade konst

Homo stupidus – den dumma människan – var ett av namnförslagen som diskuterades innan forskarna fastnade för Homo neanderthalensis. Våra utdöda släktingar har alltid haft rykte om sig att vara tröga och sakna förmåga att tänka i symboler. Nu får de upprättelse. En internationell forskargrupp har kommit fram till att målningarna i tre spanska grottor är mer än 64 000 år gamla. Eftersom Europas äldsta spår av moderna människor är över 20 000 år yngre slår de fast att upphovsmännen måste ha varit neandertalare. Bland motiven i grottorna finns symboler och mönster med linjer, prickar och...

Knepet är att inte känna kyla

Äkta hibernering innebär att ett djur tillbringar vintern i dvala med kraftigt sänkt kroppstemperatur och ämnesomsättningen på sparlåga. Igelkott och hasselmus är exempel på svenska däggdjur som har den här förmågan. Forskare har länge grubblat över vilka mekanismer som styr däggdjurens hibernering. Däggdjur är ju jämnvarma och kompenserar automatiskt för fallande temperaturer genom att öka kroppens förbränning. Den här processen måste alltså åsidosättas för att möjliggöra hibernering. Frågan är hur. Amerikanska forskare tycks nu ha hittat svaret. De har visat att två arter av hibernerande...

Längre näbb vid fågelbordet

I Storbritannien är det tradition sedan åtminstone 100 år tillbaka att mata småfåglar. Drygt hälften av alla hushåll har någon form av fågelbord eller foderautomater i trädgården eller på bakgården. I Nederländerna är fågelmatning inte alls lika populärt. Nu har ett forskarlag med deltagare från båda länderna utnyttjat denna skillnad för att undersöka om fågelmatningen påverkar talgoxarnas evolution. En tydlig skillnad är att talgoxarna i Storbritannien har längre näbbar än sina artfränder i Nederländerna. Forskarna har analyserat fåglarnas arvsmassa och upptäckt att de brittiska talgoxarna...

Vad kostar en hjärna?

När Niclas Kolm öppnar dörren till källarlokalen på Stockholms universitet möts vi av en svag djungeldoft. Den kommer från de drygt 2 500 akvarier med guppyfiskar som är uppradade på hyllor i lokalen. Niclas Kolm, professor i etologi vid Zoologiska institutionen, synar etiketterna på några av akvarierna och pekar på ett av dem. Det innehåller en liten grupp honor: – De här kommer från generation nummer fem, de är de smartaste guppyer vi har. Till utseendet är de smarta guppyfiskarna något av en besvikelse. De är små och saknar färgprakten och de överdådiga stjärtfenorna som man ser hos...

Varför sover maneter?

Alla ryggradsdjur behöver sova ibland och det finns studier som visar att även småkryp och maskar måste sova. Gemensamt för dem är att de har en hjärna som kan behöva vila. För även om det inte är helt klarlagt varför sömnen finns, menar många sömnforskare att det beror just på att hjärnan måste få en chans att vila med jämna mellanrum. Det finns till exempel forskning som visar att hjärnan kör ett slags tvättprogram under sömnen, som rensar bort skadliga restprodukter (se F&F 10/2016 ). Men nu har ett amerikanskt forskarteam visat att även maneter sover. Det motsäger teorin om att det...