evolution

Neandertalare skapade konst

Homo stupidus – den dumma människan – var ett av namnförslagen som diskuterades innan forskarna fastnade för Homo neanderthalensis. Våra utdöda släktingar har alltid haft rykte om sig att vara tröga och sakna förmåga att tänka i symboler. Nu får de upprättelse. En internationell forskargrupp har kommit fram till att målningarna i tre spanska grottor är mer än 64 000 år gamla. Eftersom Europas äldsta spår av moderna människor är över 20 000 år yngre slår de fast att upphovsmännen måste ha varit neandertalare. Bland motiven i grottorna finns symboler och mönster med linjer, prickar och...

Knepet är att inte känna kyla

Äkta hibernering innebär att ett djur tillbringar vintern i dvala med kraftigt sänkt kroppstemperatur och ämnesomsättningen på sparlåga. Igelkott och hasselmus är exempel på svenska däggdjur som har den här förmågan. Forskare har länge grubblat över vilka mekanismer som styr däggdjurens hibernering. Däggdjur är ju jämnvarma och kompenserar automatiskt för fallande temperaturer genom att öka kroppens förbränning. Den här processen måste alltså åsidosättas för att möjliggöra hibernering. Frågan är hur. Amerikanska forskare tycks nu ha hittat svaret. De har visat att två arter av hibernerande...

Längre näbb vid fågelbordet

I Storbritannien är det tradition sedan åtminstone 100 år tillbaka att mata småfåglar. Drygt hälften av alla hushåll har någon form av fågelbord eller foderautomater i trädgården eller på bakgården. I Nederländerna är fågelmatning inte alls lika populärt. Nu har ett forskarlag med deltagare från båda länderna utnyttjat denna skillnad för att undersöka om fågelmatningen påverkar talgoxarnas evolution. En tydlig skillnad är att talgoxarna i Storbritannien har längre näbbar än sina artfränder i Nederländerna. Forskarna har analyserat fåglarnas arvsmassa och upptäckt att de brittiska talgoxarna...

Vad kostar en hjärna?

När Niclas Kolm öppnar dörren till källarlokalen på Stockholms universitet möts vi av en svag djungeldoft. Den kommer från de drygt 2 500 akvarier med guppyfiskar som är uppradade på hyllor i lokalen. Niclas Kolm, professor i etologi vid Zoologiska institutionen, synar etiketterna på några av akvarierna och pekar på ett av dem. Det innehåller en liten grupp honor: – De här kommer från generation nummer fem, de är de smartaste guppyer vi har. Till utseendet är de smarta guppyfiskarna något av en besvikelse. De är små och saknar färgprakten och de överdådiga stjärtfenorna som man ser hos...

BLOGG: Lars Olof Björn

Kloroplaster och deras spegelbilder

De gröna partiklarna, kloroplasterna, i växters blad som utför fotosyntesen härstammar från cyanobakterier (blågröna alger) som för så där en miljard år sen tog sig in i växternas förfäder. Men kloroplasterna saknar en färdighet som många cyanobakterier har, nämligen förmågan att assimilera oorganiskt kväve och använda det till aminosyror, DNA och annat. Hos andra organismer vilkas alg-förfäder...

Varför sover maneter?

Alla ryggradsdjur behöver sova ibland och det finns studier som visar att även småkryp och maskar måste sova. Gemensamt för dem är att de har en hjärna som kan behöva vila. För även om det inte är helt klarlagt varför sömnen finns, menar många sömnforskare att det beror just på att hjärnan måste få en chans att vila med jämna mellanrum. Det finns till exempel forskning som visar att hjärnan kör ett slags tvättprogram under sömnen, som rensar bort skadliga restprodukter (se F&F 10/2016 ). Men nu har ett amerikanskt forskarteam visat att även maneter sover. Det motsäger teorin om att det...

Östersjön har fått en egen plattfisk

Forskare har i en ny genetisk studie funnit bevis för att flundrefisken skrubbskädda i Östersjön faktiskt består av två olika arter – och att den nya arten har utvecklats på endast 8 500 år. Det är en rekordnotering i världen. Normalt tar den här typen av marin artbildning betydligt längre tid, ofta flera hundratusen år. – Dels har det här gått väldigt fort och dels har det skett i en marin miljö där det hela tiden funnits kontakt mellan ursprungsarten och den nya varianten. Det förändrar synen på hur nya arter kan uppstå i marina miljöer, säger Ann-Britt Florin, forskare vid Institutionen...

Därför blev valarna stora

Nya analyser av fossil och skelett visar att bardvalar fram till för cirka fyra miljoner år sedan var kortare än 10 meter. Därefter ökade de i längd. Samtidigt började mindre arter dö ut. Bjässar på 30 meter, som blåvalen, dök upp först för 2–3 miljoner år sedan. Förändringen började ungefär samtidigt som tidsperioden Pleistocen, då det blev kallare och kraftigare årstidsväxlingar. Det medförde valarnas huvudföda krill koncentrerades till vissa platser och perioder under året. De amerikanska forskarna bakom studien menar att tillväxten gjorde det möjligt för valarna att glufsa i sig enorma...

Själviska fiskar samarbetar

Somliga grupplevande djur har gemensam vårdnad om gruppens ungar. Vanligtvis får bara några få dominanta individer skaffa ungar. De övriga gruppmedlemmarna fungerar som hjälpare. De sköter om de dominantas ungar, men får inte själva para sig. Man kan undra vad hjälparna får ut av det här arrangemanget. En teori är att deras till synes självuppoffrande beteende kan ge evolutionära fördelar, under förutsättning att individerna i gruppen är nära släkt med varandra. Hjälpare som förbättrar ungarnas överlevnadschanser kan då föra vissa av sina egna anlag vidare, det vill säga anlag som de delar...

Sensationell fisk i grotta

I södra Tyskland passerar floden Donau ett svårtillgängligt grottsystem. För ungefär två år sedan lyckades ett dykarteam ta sig fram till en I södra Tyskland passerar floden Donau ett svårtillgängligt grottsystem. För ungefär två år sedan lyckades ett dykarteam ta sig fram till en underjordisk sjö belägen 500 meter in i grottsystemet. Dykarna upptäckte att det fanns fiskar där. De fotograferade fiskarna och visade bilderna för tyska forskare, som blev förvånade – fiskar anpassade till ett liv i grottsjöar har aldrig tidigare hittats i Europa. Det är dessutom det allra nordligaste beståndet av...

Är det här de allra första växterna?

De äldsta kända spåren efter liv på vår planet är ungefär 3,5 miljarder år gamla. Det rör sig om enkla encelliga organismer utan cellkärna. Flercelliga organismer med cellkärna – eukaryoter – började bli vanliga så sent som för 600 miljoner år sedan, under den så kallade kambriska explosionen. Men det finns sällsynta exempel på arter som är avsevärt äldre. Rödalgen Bangiomorpha pubescens är en flercellig eukaryot som fanns redan för 1,2 miljarder år sedan. Den här växten är så gammal att den ställer till det för forskare som försöker reda ut de flercelliga organismernas evolution. Nu har...

Ögon viktigare än ben för att ta sig upp på land

De första ryggradsdjuren som på allvar lämnade vattnet och började leva på land uppstod för ungefär 385 miljoner år sedan. Ett amerikanskt forskarteam har studerat fossil och gjort datasimuleringar av ryggradsdjurens evolution för att ta reda på mer om hur det gick till. Analyserna visar att det skedde en mycket snabb utveckling av djurens ögon precis innan de första landlevande arterna uppstod. Ögonens storlek tredubblades och de flyttade från sidorna till huvudets ovansida – och detta ägde alltså rum medan arterna fortfarande levde i vatten. Forskarna menar att en förbättrad syn var själva...

Neandertalare utnyttjade medicinalväxter

Tandsten innehåller dna från mat och mikroorganismer. Dessa dna-rester kan bevaras under mycket lång tid, och genom att analysera tandsten från neandertalare har ett internationellt forskarteam nu fått ny kunskap om våra utdöda släktingars mat- och levnadsvanor. Forskarnas analyser visar att neandertalare som levde i en grotta i Belgien för 36000 år sedan jagade stora villebråd. Deras tandsten innehöll dna från ullhårig noshörning och mufflonfår. I norra Spaniens skogar bodde i stället neandertalare som livnärde sig på svamp, frön och mossa. En individ bland de spanska neandertalarna, en ung...

Pråliga hannar förlorar klimatkampen

Hannar av halsbandsflugsnappare har en praktfull vit pannfläck. Honorna väljer vanligtvis hannar med stora pannfläckar – det brukar betyda god hälsa och därför förbättra oddsen för en lyckad häckning. Men för halsbandsflugsnappare på Gotland råder numera det omvända förhållandet: hannar med små pannfläckar lyckas bäst med häckningen. Forskare från Uppsala universitet har studerat häckningen hos ett bestånd gotländska halsbandflugsnappare sedan början på 1980-talet. Studierna visar att hannarnas pannfläck har blivit 10 procent mindre under perioden. Det naturliga urvalet gynnar alltså numera...

Var våra tidiga verktyg bara stenskräp?

När kapucinapor krossar stenar uppstår små vassa flisor – som är misstänkt lika de stenbitar som anses bevisa att våra tidiga förfäder kunde tillverka verktyg. Att använda stenar som verktyg är ganska vanligt hos apor. Men kapucinapan Sapajus libidinosus i Brasilien är den enda kända arten som avsiktligt krossar stenar. Varför är det ingen som vet, men en teori är att stenarna innehåller viktiga mineraler som aporna kan slicka i sig. Forskare från Brasilien och Storbritannien har studerat kapucinapornas stenkrossande och kunnat konstatera att det bildas små vassa stenflisor under processen...