evolution

Spring för livet - därför måste du röra dig

Lyssna på artikeln: Strax före gryningen i en fuktig ugandisk regnskog för nästan tjugo år sedan tittade jag upp genom bladverket mot åtta sovande schimpanser. Vårt team av forskare och fältassistenter hade vaknat en timme tidigare, krängt på oss packningen och hastat i väg i skenet av pannlampor. Nu stod vi tysta med släckta pannlampor i skogens mörker och hörde aporna röra sig i sina trädnästen 30 meter ovanför oss. Schimpanser är lata Jag var ung doktorand och en sommar var jag i Kibale National Park för att undersöka hur mycket schimpanser klättrar varje dag. Jag tänkte mig att energin...

Saknad av bakterier, råttor och hundar

Det här är en intressant men svårbesvarad fråga. Det korta svaret är att ingen vet vad som skulle hända med jorden om människan dog ut. Jag tar mig därför friheten att spekulera tämligen fritt. Vid en första anblick ligger det nära till hands att tro att jorden och naturen generellt sett skulle må bättre utan människor, i synnerhet om man är misantropiskt lagd. Somliga menar att mänsklig verksamhet i form av exploatering, överutnyttjande av naturens resurser, utsläpp av föroreningar och skadliga ämnen tillsammans med pågående klimatförändringar bidrar till att vi nu befinner oss i ett sjätte...

Tuffa vintrar för neandertalarbarnen

Inuti våra tänder finns strukturer som kan jämföras med trädens årsringar, fast de bildas snarare veckovis än årsvis. Med hjälp av laser kan man kartlägga ringarna – och precis som hos träden ger ringarnas bredd en bild av hälsan under perioden då ringen bildades. Ju bredare ring, desto bättre hälsa. Ett internationellt forskarteam har analyserat tänder från två unga neandertalare som levde i en grotta i Frankrike för 250 000 år sedan, samt från en människa som levde på samma plats för drygt 5 000 år sedan. Resultaten har publicerats i Science advances . Forskarna började med att mäta...

Myrornas märkliga fredsavtal

De flesta stora myrstackar är resultatet av ett grovt bedrägeri. Allting börjar med att en ung, befruktad skogsmyredrottning ger sig ut på jakt efter ett eget hem. Hon kan inte själv bygga en stack för sig och sina framtida larver. I stället smyger hon diskret runt vid boet som tillhör en annan art, av släktet slavmyror. När hon stöter på en slavmyra uppstår handgemäng, och eftersom drottningen är mer än dubbelt så stor brottar hon lätt ner slavmyran. För varje gång hon möter en myra av den andra arten tar hon upp lite av deras lukt. Till sist luktar hon så mycket slavmyra att hon kan ta sig...

BLOGG: Lars Olof Björn

Fästingar är inte insekter

Fästingar kallades i radion för insekter, men även om bådadera är leddjur så är de på sätt och vis mindre besläktade än vi är med fiskarna. Fästingarna är inte "inskurna" (latinska "insecta", grekiska "entoma"), dvs bestående av delar åtskilda av smal "getinghals" och "getingmidja". Inte heller stämmer det in på en annan beteckning på insekter, Hexapoda, sexfotade. Det gör det inte på alla...

Neandertalare skapade konst

Homo stupidus – den dumma människan – var ett av namnförslagen som diskuterades innan forskarna fastnade för Homo neanderthalensis. Våra utdöda släktingar har alltid haft rykte om sig att vara tröga och sakna förmåga att tänka i symboler. Nu får de upprättelse. En internationell forskargrupp har kommit fram till att målningarna i tre spanska grottor är mer än 64 000 år gamla. Eftersom Europas äldsta spår av moderna människor är över 20 000 år yngre slår de fast att upphovsmännen måste ha varit neandertalare. Bland motiven i grottorna finns symboler och mönster med linjer, prickar och...

Knepet är att inte känna kyla

Äkta hibernering innebär att ett djur tillbringar vintern i dvala med kraftigt sänkt kroppstemperatur och ämnesomsättningen på sparlåga. Igelkott och hasselmus är exempel på svenska däggdjur som har den här förmågan. Forskare har länge grubblat över vilka mekanismer som styr däggdjurens hibernering. Däggdjur är ju jämnvarma och kompenserar automatiskt för fallande temperaturer genom att öka kroppens förbränning. Den här processen måste alltså åsidosättas för att möjliggöra hibernering. Frågan är hur. Amerikanska forskare tycks nu ha hittat svaret. De har visat att två arter av hibernerande...

Längre näbb vid fågelbordet

I Storbritannien är det tradition sedan åtminstone 100 år tillbaka att mata småfåglar. Drygt hälften av alla hushåll har någon form av fågelbord eller foderautomater i trädgården eller på bakgården. I Nederländerna är fågelmatning inte alls lika populärt. Nu har ett forskarlag med deltagare från båda länderna utnyttjat denna skillnad för att undersöka om fågelmatningen påverkar talgoxarnas evolution. En tydlig skillnad är att talgoxarna i Storbritannien har längre näbbar än sina artfränder i Nederländerna. Forskarna har analyserat fåglarnas arvsmassa och upptäckt att de brittiska talgoxarna...

Vad kostar en hjärna?

När Niclas Kolm öppnar dörren till källarlokalen på Stockholms universitet möts vi av en svag djungeldoft. Den kommer från de drygt 2 500 akvarier med guppyfiskar som är uppradade på hyllor i lokalen. Niclas Kolm, professor i etologi vid Zoologiska institutionen, synar etiketterna på några av akvarierna och pekar på ett av dem. Det innehåller en liten grupp honor: – De här kommer från generation nummer fem, de är de smartaste guppyer vi har. Till utseendet är de smarta guppyfiskarna något av en besvikelse. De är små och saknar färgprakten och de överdådiga stjärtfenorna som man ser hos...

Varför sover maneter?

Alla ryggradsdjur behöver sova ibland och det finns studier som visar att även småkryp och maskar måste sova. Gemensamt för dem är att de har en hjärna som kan behöva vila. För även om det inte är helt klarlagt varför sömnen finns, menar många sömnforskare att det beror just på att hjärnan måste få en chans att vila med jämna mellanrum. Det finns till exempel forskning som visar att hjärnan kör ett slags tvättprogram under sömnen, som rensar bort skadliga restprodukter (se F&F 10/2016 ). Men nu har ett amerikanskt forskarteam visat att även maneter sover. Det motsäger teorin om att det...

Östersjön har fått en egen plattfisk

Forskare har i en ny genetisk studie funnit bevis för att flundrefisken skrubbskädda i Östersjön faktiskt består av två olika arter – och att den nya arten har utvecklats på endast 8 500 år. Det är en rekordnotering i världen. Normalt tar den här typen av marin artbildning betydligt längre tid, ofta flera hundratusen år. – Dels har det här gått väldigt fort och dels har det skett i en marin miljö där det hela tiden funnits kontakt mellan ursprungsarten och den nya varianten. Det förändrar synen på hur nya arter kan uppstå i marina miljöer, säger Ann-Britt Florin, forskare vid Institutionen...

Därför blev valarna stora

Nya analyser av fossil och skelett visar att bardvalar fram till för cirka fyra miljoner år sedan var kortare än 10 meter. Därefter ökade de i längd. Samtidigt började mindre arter dö ut. Bjässar på 30 meter, som blåvalen, dök upp först för 2–3 miljoner år sedan. Förändringen började ungefär samtidigt som tidsperioden Pleistocen, då det blev kallare och kraftigare årstidsväxlingar. Det medförde valarnas huvudföda krill koncentrerades till vissa platser och perioder under året. De amerikanska forskarna bakom studien menar att tillväxten gjorde det möjligt för valarna att glufsa i sig enorma...

Själviska fiskar samarbetar

Somliga grupplevande djur har gemensam vårdnad om gruppens ungar. Vanligtvis får bara några få dominanta individer skaffa ungar. De övriga gruppmedlemmarna fungerar som hjälpare. De sköter om de dominantas ungar, men får inte själva para sig. Man kan undra vad hjälparna får ut av det här arrangemanget. En teori är att deras till synes självuppoffrande beteende kan ge evolutionära fördelar, under förutsättning att individerna i gruppen är nära släkt med varandra. Hjälpare som förbättrar ungarnas överlevnadschanser kan då föra vissa av sina egna anlag vidare, det vill säga anlag som de delar...

Sensationell fisk i grotta

I södra Tyskland passerar floden Donau ett svårtillgängligt grottsystem. För ungefär två år sedan lyckades ett dykarteam ta sig fram till en I södra Tyskland passerar floden Donau ett svårtillgängligt grottsystem. För ungefär två år sedan lyckades ett dykarteam ta sig fram till en underjordisk sjö belägen 500 meter in i grottsystemet. Dykarna upptäckte att det fanns fiskar där. De fotograferade fiskarna och visade bilderna för tyska forskare, som blev förvånade – fiskar anpassade till ett liv i grottsjöar har aldrig tidigare hittats i Europa. Det är dessutom det allra nordligaste beståndet av...

Är det här de allra första växterna?

De äldsta kända spåren efter liv på vår planet är ungefär 3,5 miljarder år gamla. Det rör sig om enkla encelliga organismer utan cellkärna. Flercelliga organismer med cellkärna – eukaryoter – började bli vanliga så sent som för 600 miljoner år sedan, under den så kallade kambriska explosionen. Men det finns sällsynta exempel på arter som är avsevärt äldre. Rödalgen Bangiomorpha pubescens är en flercellig eukaryot som fanns redan för 1,2 miljarder år sedan. Den här växten är så gammal att den ställer till det för forskare som försöker reda ut de flercelliga organismernas evolution. Nu har...