evolution

Somliga grupplevande djur har gemensam vårdnad om gruppens ungar. Vanligtvis får bara några få dominanta individer skaffa ungar. De övriga gruppmedlemmarna fungerar som hjälpare. De sköter om de dominantas ungar, men får inte själva para sig. Man kan undra vad hjälparna får ut av det här arrangemanget. En teori är att deras till synes självuppoffrande beteende kan ge evolutionära fördelar, under förutsättning att individerna i gruppen är nära släkt med varandra. Hjälpare som förbättrar ungarnas överlevnadschanser kan då föra vissa av sina egna anlag vidare, det vill säga anlag som de delar...

I södra Tyskland passerar floden Donau ett svårtillgängligt grottsystem. För ungefär två år sedan lyckades ett dykarteam ta sig fram till en I södra Tyskland passerar floden Donau ett svårtillgängligt grottsystem. För ungefär två år sedan lyckades ett dykarteam ta sig fram till en underjordisk sjö belägen 500 meter in i grottsystemet. Dykarna upptäckte att det fanns fiskar där. De fotograferade fiskarna och visade bilderna för tyska forskare, som blev förvånade – fiskar anpassade till ett liv i grottsjöar har aldrig tidigare hittats i Europa. Det är dessutom det allra nordligaste beståndet av...

De äldsta kända spåren efter liv på vår planet är ungefär 3,5 miljarder år gamla. Det rör sig om enkla encelliga organismer utan cellkärna. Flercelliga organismer med cellkärna – eukaryoter – började bli vanliga så sent som för 600 miljoner år sedan, under den så kallade kambriska explosionen. Men det finns sällsynta exempel på arter som är avsevärt äldre. Rödalgen Bangiomorpha pubescens är en flercellig eukaryot som fanns redan för 1,2 miljarder år sedan. Den här växten är så gammal att den ställer till det för forskare som försöker reda ut de flercelliga organismernas evolution. Nu har...

De första ryggradsdjuren som på allvar lämnade vattnet och började leva på land uppstod för ungefär 385 miljoner år sedan. Ett amerikanskt forskarteam har studerat fossil och gjort datasimuleringar av ryggradsdjurens evolution för att ta reda på mer om hur det gick till. Analyserna visar att det skedde en mycket snabb utveckling av djurens ögon precis innan de första landlevande arterna uppstod. Ögonens storlek tredubblades och de flyttade från sidorna till huvudets ovansida – och detta ägde alltså rum medan arterna fortfarande levde i vatten. Forskarna menar att en förbättrad syn var själva...

Tandsten innehåller dna från mat och mikroorganismer. Dessa dna-rester kan bevaras under mycket lång tid, och genom att analysera tandsten från neandertalare har ett internationellt forskarteam nu fått ny kunskap om våra utdöda släktingars mat- och levnadsvanor. Forskarnas analyser visar att neandertalare som levde i en grotta i Belgien för 36000 år sedan jagade stora villebråd. Deras tandsten innehöll dna från ullhårig noshörning och mufflonfår. I norra Spaniens skogar bodde i stället neandertalare som livnärde sig på svamp, frön och mossa. En individ bland de spanska neandertalarna, en ung...

Hannar av halsbandsflugsnappare har en praktfull vit pannfläck. Honorna väljer vanligtvis hannar med stora pannfläckar ­– det brukar betyda god hälsa och därför förbättra oddsen för en lyckad häckning. Men för halsbandsflugsnappare på Gotland råder numera det omvända förhållandet: hannar med små pannfläckar lyckas bäst med häckningen. Forskare från Uppsala universitet har studerat häckningen hos ett bestånd gotländska halsbandflugsnappare sedan början på 1980-talet. Studierna visar att hannarnas pannfläck har blivit 10 procent mindre under perioden. Det naturliga urvalet gynnar alltså numera...