Annons

evolution

Att kunna skilja på ett eller två kan vara livsavgörande. Men att se att elva är fler än tio, det är inte lika viktigt. I alla fall inte om man är en groda på jakt efter föda. Många djur kan uppfatta både mängder och proportioner och använder matematik när de jagar, slåss och hittar hem.
En är liten och skör men med kraftig fot. Den andra är stor och robust med tjockt skal. Ändå tillhör snäckorna samma art och parar sig med varandra. Professor Kerstin Johannesson har ägnat hela sin forskarkarriär åt gåtan på Bohusläns stränder. Lösningen förvånar – och lär oss mycket om evolutionen.
1 | Vissa tycker att du borde ha fokuserat på hoppfulla historier eftersom människor behöver hopp. Varför har du valt att fokuserat på utdöenden? − Jag är journalist. Jag fokuserar på sanningen och sanningen är inte hoppfull. Så är det. Vad folk behöver eller vill ha, det var inte min prioritet. Folk vill bli lugnade men jag ville inte erbjuda det. Utdöenden pågår rakt framför våra ögon, men på grund av hur människor är funtade så bryr vi oss inte så mycket om det. 2 | Du har rest runt i fem år och mött olika arter på randen av utrotning och besökt platser där redan utrotade djur har funnits...
Valarna är hovdjur och papayan en senapsväxt. Falkarna är närmare släkt med talgoxar än med hökar. Dna-analyser har ritat om arternas utvecklingsträd. Men Linné hade inte fått allt om bakfoten – mycket av hans systematik håller än.
Månens dragningskraft bromsar långsamt in jordens rotationshastighet. Den här processen är svår att mäta. Men belgiska forskare har nu visat att för 70 miljoner år sedan, precis innan dinosaurierna dog ut, snurrade jorden avsevärt snabbare än idag. Dygnet var en halvtimme kortare på den tiden och det gick hela 372 dagar på ett år. Även tidvattnet orsakas av månens dragningskraft och tidvattnet bidrar i sin tur till att det bildas dagliga ”tillväxtringar” i skalen hos en del musselarter som lever i tidvattenzonen. Och det är inget nytt fenomen, de belgiska forskarnas beräkningar är baserade på...
Malariamyggor har receptorer på sina antenner och mundelar som känner av koldioxid och kroppslukt. Med dessa sinnen kan en blodtörstande mygghona upptäcka en människa på ganska långt håll. På nära håll är det i stället offrets kroppsvärme som hon orienterar sig efter, men hur detta går till i detalj har varit okänt fram till nu. Ett amerikanskt forskarteam har analyserat dna hos myggor och flugor på jakt efter ursprunget till malariamyggornas speciella värmereceptorer. Forskarna hittade en lämplig kandidat hos bananflugor. De har en receptor som registrerar kyla. Bananflugorna använder den...