evolution

Så blev vargen tam – ny teori från finska forskare

Människan är en typisk allätare. Vi kan inte leva av enbart kött utan behöver också fett och kolhydrater för att täcka vårt energibehov. Vargen däremot, är en utpräglad köttätare som kan livnära sig på enbart kött månader i sträck. Enligt en ny teori från finska forskare utgör den skillnaden grunden till domesticeringen, som gav oss hunden. Både vargar och istidsmänniskor var storviltjägare och konkurrerade om samma villebråd. Därför har det varit svårt att förstå varför dessa människor beslutade sig för att tämja vargen, de borde snarare försökt att utrota den. Vintern var en svår period för...

Massutdöenden sker i cykler

Ingen vet exakt hur många massutdöenden som har ägt rum på vår jord. Forskarna har ganska bra koll på de fem största som har inträffat under de senaste 500 miljoner åren – och kanske befinner vi oss nu på randen till ett sjätte, orsakat av människans rovdrift på planeten. Utöver dessa stora massutdöenden har ett antal mindre ägt rum, vars antal varierar beroende på hur begreppet definieras. Forskare från New York university i USA har analyserat utdöenden hos landlevande fyrfotadjur och visat att det har skett åtminstone tio stycken under de senaste 290 miljoner åren. Dessa utdöenden är inte...

Växten som kamouflerar sig för människan

Liljeväxten Fritillaria delavayi växer i ensliga bergstrakter i sydvästra Kina. Den anses kunna mildra förkylningar och har använts inom traditionell kinesisk läkekonst i 2000 år. Färgen på växtens blad kan variera från planta till planta. Vissa har gröna blad medan andra har gråa, som är förhållandevis svåra att urskilja mot en stenig bakgrund. Det skulle kunna fungera som ett skydd mot betande djur, men det är ont om växtätare i de här trakterna. Nu har ett forskarteam med deltagare från Kina och England visat att kamouflaget är riktat mot människan. Ju hårdare tryck från växtplockare –...

Därför är myror så starka

Arbetarmyror klarar att bära föremål som väger åtminstone tio gånger mer än vad de själva gör. Ett forskarteam med japanska och europeiska deltagare har röntgat arbetare och drottningar, som har vingar, och jämfört deras anatomi (se film nedan). Analyserna visar att hos drottningar tar flygmusklerna upp en stor del av utrymmet i mellankroppen. Hos arbetarmyrorna har flygmusklerna ersatts med kraftigare ben- och nackmuskler och mellankroppens skal har förstärkts. Med evolutionens hjälp har arbetarmyror omvandlats från små flygmaskiner till palltruckar. Röntgentekniken som forskarna har använt...

BLOGG: Lars Olof Björn

Stort ingrepp i organismernas släktträd

Vetenskapen är aldrig färdig. Länge har man ansett att den gren på evolutionsträdet som ledde till växter grenades av först från den som ledde till både svampar och djur (och oss människor). Nu skriver forskare i en ny artikel i den amerikanska vetenskapsakademins tidskrift, att man efter jämförelse av hela genuppsättningar och proteininnehåll kommit fram till att svamparna grenades av först från...

Sabeltandad katt tröttade ut bytet

Den sabeltandade katten i fråga kallas Homotherium latidens . Forskarna bakom studien som har publicerats i Current biology , har analyserat dna från ett mer än 47 000 år gammalt överarmsben från H. latidens som hittades i Yukon i Kanada. Dna-analyserna visar att den sista gemensamma anfadern till de nulevande katterna och Homotherium levde för drygt 22 miljoner år sedan. Det är länge sedan. Som en jämförelse skedde ”splitten” mellan oss och de andra nu levande människoaporna (exempelvis schimpanser och gorillor) för 6–7 miljoner år sedan. – Det faktum att splitten mellan de nu levande...

Naturens mattesnillen – så räknar djur

Att kunna skilja på ett eller två kan vara livsavgörande. Men att se att elva är fler än tio, det är inte lika viktigt. I alla fall inte om man är en groda på jakt efter föda. Många djur kan uppfatta både mängder och proportioner och använder matematik när de jagar, slåss och hittar hem.

Snäckans supergener visar hur arter bildas

En är liten och skör men med kraftig fot. Den andra är stor och robust med tjockt skal. Ändå tillhör snäckorna samma art och parar sig med varandra. Professor Kerstin Johannesson har ägnat hela sin forskarkarriär åt gåtan på Bohusläns stränder. Lösningen förvånar – och lär oss mycket om evolutionen.

”Evolutionen är satt ur spel”

1 | Vissa tycker att du borde ha fokuserat på hoppfulla historier eftersom människor behöver hopp. Varför har du valt att fokuserat på utdöenden? − Jag är journalist. Jag fokuserar på sanningen och sanningen är inte hoppfull. Så är det. Vad folk behöver eller vill ha, det var inte min prioritet. Folk vill bli lugnade men jag ville inte erbjuda det. Utdöenden pågår rakt framför våra ögon, men på grund av hur människor är funtade så bryr vi oss inte så mycket om det. 2 | Du har rest runt i fem år och mött olika arter på randen av utrotning och besökt platser där redan utrotade djur har funnits...

Dna ritar om Carl von Linnés släktträd

Valarna är hovdjur och papayan en senapsväxt. Falkarna är närmare släkt med talgoxar än med hökar. Dna-analyser har ritat om arternas utvecklingsträd. Men Linné hade inte fått allt om bakfoten – mycket av hans systematik håller än.

Kortare dagar på dinosauriernas tid

Månens dragningskraft bromsar långsamt in jordens rotationshastighet. Den här processen är svår att mäta. Men belgiska forskare har nu visat att för 70 miljoner år sedan, precis innan dinosaurierna dog ut, snurrade jorden avsevärt snabbare än idag. Dygnet var en halvtimme kortare på den tiden och det gick hela 372 dagar på ett år. Även tidvattnet orsakas av månens dragningskraft och tidvattnet bidrar i sin tur till att det bildas dagliga ”tillväxtringar” i skalen hos en del musselarter som lever i tidvattenzonen. Och det är inget nytt fenomen, de belgiska forskarnas beräkningar är baserade på...

Så hittar malariamyggan sina offer

Malariamyggor har receptorer på sina antenner och mundelar som känner av koldioxid och kroppslukt. Med dessa sinnen kan en blodtörstande mygghona upptäcka en människa på ganska långt håll. På nära håll är det i stället offrets kroppsvärme som hon orienterar sig efter, men hur detta går till i detalj har varit okänt fram till nu. Ett amerikanskt forskarteam har analyserat dna hos myggor och flugor på jakt efter ursprunget till malariamyggornas speciella värmereceptorer. Forskarna hittade en lämplig kandidat hos bananflugor. De har en receptor som registrerar kyla. Bananflugorna använder den...

Saknad av bakterier, råttor och hundar

Det här är en intressant men svårbesvarad fråga. Det korta svaret är att ingen vet vad som skulle hända med jorden om människan dog ut. Jag tar mig därför friheten att spekulera tämligen fritt. Vid en första anblick ligger det nära till hands att tro att jorden och naturen generellt sett skulle må bättre utan människor, i synnerhet om man är misantropiskt lagd. Somliga menar att mänsklig verksamhet i form av exploatering, överutnyttjande av naturens resurser, utsläpp av föroreningar och skadliga ämnen tillsammans med pågående klimatförändringar bidrar till att vi nu befinner oss i ett sjätte...

Spring för livet - därför måste du röra dig

Lyssna på artikeln Strax före gryningen i en fuktig ugandisk regnskog för nästan tjugo år sedan tittade jag upp genom bladverket mot åtta sovande schimpanser. Vårt team av forskare och fältassistenter hade vaknat en timme tidigare, krängt på oss packningen och hastat i väg i skenet av pannlampor. Nu stod vi tysta med släckta pannlampor i skogens mörker och hörde aporna röra sig i sina trädnästen 30 meter ovanför oss. Schimpanser är lata Jag var ung doktorand och en sommar var jag i Kibale National Park för att undersöka hur mycket schimpanser klättrar varje dag. Jag tänkte mig att energin som...

Tuffa vintrar för neandertalarbarnen

Inuti våra tänder finns strukturer som kan jämföras med trädens årsringar, fast de bildas snarare veckovis än årsvis. Med hjälp av laser kan man kartlägga ringarna – och precis som hos träden ger ringarnas bredd en bild av hälsan under perioden då ringen bildades. Ju bredare ring, desto bättre hälsa. Ett internationellt forskarteam har analyserat tänder från två unga neandertalare som levde i en grotta i Frankrike för 250 000 år sedan, samt från en människa som levde på samma plats för drygt 5 000 år sedan. Resultaten har publicerats i Science advances . Forskarna började med att mäta...