evolution

Gener gör stadsfåglar bättre rustade för stress

Talgoxar är vanliga i hela Europa och det är sedan tidigare känt att fåglar från olika europeiska populationer är genetiskt ganska lika varandra. Nu kommer dock oväntade forskningsresultat. I en ny studie har forskare identifierat tydliga genetiska skillnader mellan talgoxar som lever i städer jämfört med talgoxar som lever i lantlig miljö. Studien är publicerad i tidskriften Nature Communications . Generna skiljer sig åt – Talgoxar som lever i städer är mer aggressiva och innovativa. De är så illa tvungna att vara lite tuffare för att komma åt mat. Det här vet man sedan tidigare, men man har...

Kan evolution ske i par?

Svar av Hanna Johannesson , professor i systematisk biologi, Uppsala universitet, och Veera Tuovinen , forskare i evolutionär biologi, Uppsala universitet Det här är en spännande fråga! Teorin om evolution via naturligt urval utgår från att den som är bäst anpassad till en specifik miljö även kommer att vara bäst på att reproducera sig och bidra mest till nästa generation. Om en miljöanpassad egenskap går i arv, kommer den att bli vanligare för varje generation, och populationen kommer att förändras över tid. Enheten i denna teori är individen. Vad händer då om en individ lever i symbios med...

Växtligheten har förändrats rekordsnabbt

När istäcket från den senaste istiden drog sig tillbaka utvecklades växtsamhällena i snabb takt. Plötsligt tävlade växter för att kolonisera tidigare frysta landskap runt om i världen. Arter utvecklades i ett rasande tempo. Jack W Williams Ett internationellt forskarlag har spårat den globala vegetationens framfart inte mindre än 18 000 år tillbaka i tiden fram till i dag. I deras studie, som är publicerad i Science , dras flera oväntade slutsatser. – Vi ser att vegetationen i dag förändras lika snabbt eller rentav ännu snabbare som under slutet av den senaste istiden. Det hade vi inte räknat...

Hopp för sjungande noshörning

Sumatranoshörningen är inte bara världens minsta. Den är också känd för sin speciella och lite pipiga sång . Historiskt levde den från Himalayas fot i norr till Indonesien och Malaysia i söder, men på bara två decennier har populationen minskat med 70 procent. Den hotas av både regnskogsskövling och tjuvjakt och har kallats för en av världens mest utrotningshotade däggdjursarter. Ska sången tystna för gott? Nu kommer goda nyheter. Graden av inavel hos Sumatranoshörningen visade sig vara förvånansvärt låg. Samtidigt var den genetiska mångfalden högre än väntat. Detta enligt en studie från...

BLOGG: Lars Olof Björn

Stort ingrepp i organismernas släktträd

Vetenskapen är aldrig färdig. Länge har man ansett att den gren på evolutionsträdet som ledde till växter grenades av först från den som ledde till både svampar och djur (och oss människor). Nu skriver forskare i en ny artikel i den amerikanska vetenskapsakademins tidskrift, att man efter jämförelse av hela genuppsättningar och proteininnehåll kommit fram till att svamparna grenades av först från...

Teorin om den berusade apan

Alkohol som en del av människans kultur har kanske sitt ursprung i en mutation som inträffade redan för 10 miljoner år sedan hos en fruktätande anfader till människoaporna. Teorin ”om den berusade apan” får nu delvis stöd av genetiska analyser.

Rekordgammalt mammut-dna överraskar

Mammutarna brukar ses som istidens ikondjur. Men faktum är att de – i likhet med de övriga elefantdjuren , härstammar från Afrika. Därifrån vandrade de norrut och gav upphov till nya arter i Europa, Asien och Nordamerika. Nu har ett internationellt forskarteam lett av svenska forskare lyckats analyserat dna från tre mammutar som hittats i Sibiren, varav två beräknas ha levt för mer än en miljon år sedan. Det är ett nytt rekord för analys av uråldrigt dna, det äldsta dna:t fram till nu kommer från en häst som levde för cirka 700 000 år sedan. En ny sorts mammut Analyserna bjuder på en rad...

Världens minsta reptil?

Den nyupptäckta kameleonten , som har döpts till Brookesia nana, lever i en bergsskog i norra Madagaskar. Honan är cirka 30 millimeter lång från nos till svansspets medan hannen endast är drygt 20 millimeter lång. Men hannens könsorgan är förhållandevis stort, dess längd motsvarar nästan en femtedel av kroppslängden. Det är troligtvis en anpassning som krävs för att hannen ska kunna para sig med honan – som ju är avsevärt större än hannen. Prenumerera på Forskning & Framsteg! Tidskriften med faktakollade och ögonöppnande reportage och vetenskapsnyheter utkommer med 10 nummer per år...

Ny teori om hur vargen blev tam

Människan är en typisk allätare. Vi kan inte leva av enbart kött utan behöver också fett och kolhydrater för att täcka vårt energibehov. Vargen däremot, är en utpräglad köttätare som kan livnära sig på enbart kött månader i sträck. Enligt en ny teori från finska forskare utgör den skillnaden grunden till domesticeringen, som gav oss hunden. Både vargar och istidsmänniskor var storviltjägare och konkurrerade om samma villebråd. Därför har det varit svårt att förstå varför dessa människor beslutade sig för att tämja vargen, de borde snarare försökt att utrota den. Vintern var en svår period för...

Massutdöenden sker i cykler

Ingen vet exakt hur många massutdöenden som har ägt rum på vår jord. Forskarna har ganska bra koll på de fem största som har inträffat under de senaste 500 miljoner åren – och kanske befinner vi oss nu på randen till ett sjätte, orsakat av människans rovdrift på planeten. Utöver dessa stora massutdöenden har ett antal mindre ägt rum, vars antal varierar beroende på hur begreppet definieras. Forskare från New York university i USA har analyserat utdöenden hos landlevande fyrfotadjur och visat att det har skett åtminstone tio stycken under de senaste 290 miljoner åren. Dessa utdöenden är inte...

Växten som kamouflerar sig för människan

Liljeväxten Fritillaria delavayi växer i ensliga bergstrakter i sydvästra Kina. Den anses kunna mildra förkylningar och har använts inom traditionell kinesisk läkekonst i 2000 år. Färgen på växtens blad kan variera från planta till planta. Vissa har gröna blad medan andra har gråa, som är förhållandevis svåra att urskilja mot en stenig bakgrund. Det skulle kunna fungera som ett skydd mot betande djur, men det är ont om växtätare i de här trakterna. Nu har ett forskarteam med deltagare från Kina och England visat att kamouflaget är riktat mot människan. Ju hårdare tryck från växtplockare –...

Därför är myror så starka

Arbetarmyror klarar att bära föremål som väger åtminstone tio gånger mer än vad de själva gör. Ett forskarteam med japanska och europeiska deltagare har röntgat arbetare och drottningar, som har vingar, och jämfört deras anatomi (se film nedan). Analyserna visar att hos drottningar tar flygmusklerna upp en stor del av utrymmet i mellankroppen. Hos arbetarmyrorna har flygmusklerna ersatts med kraftigare ben- och nackmuskler och mellankroppens skal har förstärkts. Med evolutionens hjälp har arbetarmyror omvandlats från små flygmaskiner till palltruckar. Röntgentekniken som forskarna har använt...

Sabeltandad katt tröttade ut bytet

Den sabeltandade katten i fråga kallas Homotherium latidens . Forskarna bakom studien som har publicerats i Current biology , har analyserat dna från ett mer än 47 000 år gammalt överarmsben från H. latidens som hittades i Yukon i Kanada. Dna-analyserna visar att den sista gemensamma anfadern till de nulevande katterna och Homotherium levde för drygt 22 miljoner år sedan. Det är länge sedan. Som en jämförelse skedde ”splitten” mellan oss och de andra nu levande människoaporna (exempelvis schimpanser och gorillor) för 6–7 miljoner år sedan. – Det faktum att splitten mellan de nu levande...

Naturens mattesnillen – så räknar djur

Att kunna skilja på ett eller två kan vara livsavgörande. Men att se att elva är fler än tio, det är inte lika viktigt. I alla fall inte om man är en groda på jakt efter föda. Många djur kan uppfatta både mängder och proportioner och använder matematik när de jagar, slåss och hittar hem.

Snäckans supergener visar hur arter bildas

En är liten och skör men med kraftig fot. Den andra är stor och robust med tjockt skal. Ändå tillhör snäckorna samma art och parar sig med varandra. Professor Kerstin Johannesson har ägnat hela sin forskarkarriär åt gåtan på Bohusläns stränder. Lösningen förvånar – och lär oss mycket om evolutionen.