fåglar

Rödlistan 2020: Allt fler hotade fågelarter

Rödlistan över hotade arter ges ut av artdatabanken på Sveriges lantbruksuniversitet och uppdateras vart femte år. F&F har nyligen skrivit om hur det går för däggdjuen . Också våra fåglar visar oroande röda siffror på den nya listan. En tredjedel av 245 fågelarter minskar så kraftigt att de klassas som hotade. Det är en ökning med 21 procent. Simänderna är en hårt drabbad grupp. Årta och stjärtand är rödlistade sedan tidigare, men nu tillkommer kricka och bläsand. De är klassade som sårbara (kategori VU) eftersom deras bestånd minskat kraftigt, av oklara skäl. Inom gruppen dykänder...

Tydlig lukt av mes

Fåglars luktsinne har ansetts som obetydligt men tidigare i år visade en svensk studie att kråkfåglar och trastar kan lukta sig fram till maten. Nu har amerikanska forskare visat att små mesar beaktar doften av en eventuell partner. Två snarlika arter fick känna kroppslukter från olika individer, utan att se eller höra varandra. Fåglarna skiljde ut och föredrog sina artfränder, enligt en studie som publicerats i Ecology and Evolution. Läs mer om fåglars luksinne på Conspecific olfactory preferences and interspecific divergence in odor cues in a chickadee hybrid zone

Urfågel blir av med fjäder

Den fina sandstenen i Solnhofen i Tyskland innehåller många välbevarade fossil. En av de mest kända arter som har upptäckts här är urfågeln Archaeopteryx , som levde för 150 miljoner år sedan under juratiden. Den fick sitt namn av paleontologen Hermann von Meyer år 1861, som endast hade studerat avtrycket av en enda fjäder. Senare hittades flera mycket välbevarade fossil av hela fågeln, med fjädrar, klor på vingarna och tänder i näbben. Men nu ifrågasätts om den första fjädern verkligen kom från den fågel som i dag kallas Archaeopteryx lithographica . En internationell grupp av forskare har...

Väldoftande bon gynnar fågelungar

Staren bygger sitt bo i ett ihåligt träd eller i en fågelholk. Boet – som kan se lite slarvigt ut – består av en blandning av gräs, växter och fjädrar. Men ny forskning visar att det finns en genomtänkt byggplan. Staren väljer ut specifika växter med starka dofter till boet. De här dofterna verkar påverka stararnas beteende så att de blir mer benägna att ruva och ta hand om ungarna. Det visar en studie utförd av ett internationellt forskarteam i Tyskland. Forskarna bytte ut riktiga fågelbon mot konstgjorda som bestod av enbart gräs eller av en kombination av gräs och aromatiska växter som...

Längre näbb vid fågelbordet

I Storbritannien är det tradition sedan åtminstone 100 år tillbaka att mata småfåglar. Drygt hälften av alla hushåll har någon form av fågelbord eller foderautomater i trädgården eller på bakgården. I Nederländerna är fågelmatning inte alls lika populärt. Nu har ett forskarlag med deltagare från båda länderna utnyttjat denna skillnad för att undersöka om fågelmatningen påverkar talgoxarnas evolution. En tydlig skillnad är att talgoxarna i Storbritannien har längre näbbar än sina artfränder i Nederländerna. Forskarna har analyserat fåglarnas arvsmassa och upptäckt att de brittiska talgoxarna...

Harry Potter – ett hot mot ugglor?

I Indonesien kallas ugglor för Burung Hantu , som betyder ”spökfåglar”. Men på de marknader som säljer vilda fåglar kallas de numera Burung Harry Potter , Harry Potters fåglar. Forskare från Oxford brookes university i England har detaljgranskat fågelmarknaderna i Indonesien under fyra år och jämfört resultatet med äldre data om fågelförsäljning i regionen. Enligt forskarnas beräkningar såldes 13 000 ugglor på Indonesiens fågelmarknader förra året. Innan Harry Potter-eran var ugglor sällan till salu. Som exempel kan nämnas att 150 000 fåglar omsattes på Jakartas största fågelmarkanad 1987,...

Pråliga hannar förlorar klimatkampen

Hannar av halsbandsflugsnappare har en praktfull vit pannfläck. Honorna väljer vanligtvis hannar med stora pannfläckar – det brukar betyda god hälsa och därför förbättra oddsen för en lyckad häckning. Men för halsbandsflugsnappare på Gotland råder numera det omvända förhållandet: hannar med små pannfläckar lyckas bäst med häckningen. Forskare från Uppsala universitet har studerat häckningen hos ett bestånd gotländska halsbandflugsnappare sedan början på 1980-talet. Studierna visar att hannarnas pannfläck har blivit 10 procent mindre under perioden. Det naturliga urvalet gynnar alltså numera...

Kråkfåglarnas intelligens överdriven?

Fabeln ”kråkan och kruset” handlar om en törstig kråka som lyckas dricka vatten ur ett krus genom att släppa stenar i det, så att vattennivån kommer inom fågelns räckhåll. Fabeln har inspirerat till ett flertal vetenskapliga försök på temat ”kråkfåglar och vattenkrus”. Försöken visar att flera arter av kråkfåglar, bland annat: nyakaldeonienkråka, råka och nötskrika kan klara av den här sortens uppgifter. Kråkfåglarna anses vara både läraktiga och intelligenta. Men forskare från Stockholms universitet ifrågasätter nu om kråkfåglarna som deltog i försöken uppvisade kausal förståelse – att de...

Därför äter havsfåglar plast

Haven är fulla av plastskräp, som hamnar i magarna hos många havsfåglar. Forskare vid University of California Davis har nu hittat en förklaring till varför fåglarna får i sig plast när de letar mat. Forskarna har studerat havsfåglar inom ordningen stormfåglar – som innefattar bland annat albatrosser och liror. De har ett välutvecklat luktsinne och följer ofta speciella doftspår när de letar mat. Lukten från dimetylsulfid, DMS, är ett exempel. Den utsöndras av alger när de blir betade av djurplankton, exempelvis krill. Stormfåglar äter inte alger, men många stormfåglar äter gärna krill...

Ut och räkna sångsvanar i helgen!

Det forskarna behöver veta är: antalet observerade sångsvanar (gärna uppdelade på unga och gamla individer), platsen för observationen samt vilken sorts miljö fåglarna befann sig i. Man rapporterar direkt till forskarna på Lunds universitet via mejl, eller med hjälp av rapportsystemet Svalan som är öppet för alla. Platsbeskrivningarna ska helst vara så noggranna att de kan markeras på en detaljerad karta, använd GPS om du kan.

Fågelkrockar med fönster förklarade

Varje år dör miljarder fåglar i fönsterkrockar världen över. Fåglarna ser naturen genom glasrutorna – eller avspeglad natur – och flyger rakt in i fönstret. Fåglar kan se ultraviolett ljus och det finns fönster som är utrustade med mönster som reflekterar eller absorberar uv-ljus. Tanken är detta ska skapa ljuskontraster på rutorna så att de blir lättare att upptäcka för fåglar. Men fältförsök har gett blandade resultat: det verkar som att endast vissa fåglar ser krockskyddsmönstren. Forskare från Uppsala kan nu förklara varför.

Blåmesar blir sämre föräldrar av talgbollar

Blåmesar är vanliga gäster vid talgbollarna och fågelborden under vintern. Den allmänna uppfattningen är att fågelmatningen ökar fåglarnas överlevnadschanser, eftersom den naturliga födotillgången minskar under vintern. Men en brittisk studie visar att vintermatningen kan ha oönskade effekter: blåmesar som får tillgång till talgbollar under vintern förlorar fler ungar under häckningen, jämfört med blåmesar som lever av naturlig föda. Forskarna utförde experiment på nio bestånd av blåmesar. Försöken pågick under tre vintrar och varje bestånd genomgick ett försök per vinter. Antingen hade de 1...

Den röda gladan lämnar rödlistan

Gladan är en av få rovfågel-arter som trivs i jordbrukslandskapet. I Skåne, som utgör gladans huvudsakliga utbredningsområde, kan man se fåglarna följa traktorerna på åkrarna, där de skickligt fångar alla uppskrämda smådjur. Gladan är en duktig jägare som utnyttjar alla typer av byten. Men den äter även as och hushållsavfall, och den drar sig inte för att stjäla mat från andra fåglar. Gladan är också en notorisk kycklingtjyv, vilket var en av orsakerna till att gladan under 1800-talet utsattes för systematisk förföljelse. År 1919 fridlystes den, men drabbades sedan hårt av miljögifter som DDT...

Ny teknik avslöjar tornseglarens flyttvägar

Sedan ringmärkningen började för drygt hundra år sedan har över 54 000 tornseglare blivit märkta i Sverige. Bara en enda av dem har återfunnits i vinterkvarteren söder om Sahara. En tornseglare märkt i Närke dök upp i Demokratiska republiken Kongo vintern 1962. Det betyder att vi länge har haft en minst sagt ofullständig bild av tornseglarens flyttvägar. För rovfåglar och andra större arter finns sedan ett par decennier radiosändare som via satelliter anger exakta positioner. Med tiden har vikten på den typen av utrustning minskats till ungefär 5 gram. Men en tornsneglare med en kroppshydda...

Sök på sajten