Annons

fåglar

Staren bygger sitt bo i ett ihåligt träd eller i en fågelholk. Boet – som kan se lite slarvigt ut – består av en blandning av gräs, växter och fjädrar. Men ny forskning visar att det finns en genomtänkt byggplan. Staren väljer ut specifika växter med starka dofter till boet. De här dofterna verkar påverka stararnas beteende så att de blir mer benägna att ruva och ta hand om ungarna. Det visar en studie utförd av ett internationellt forskarteam i Tyskland. Forskarna bytte ut riktiga fågelbon mot konstgjorda som bestod av enbart gräs eller av en kombination av gräs och aromatiska växter som...
I Storbritannien är det tradition sedan åtminstone 100 år tillbaka att mata småfåglar. Drygt hälften av alla hushåll har någon form av fågelbord eller foderautomater i trädgården eller på bakgården. I Nederländerna är fågelmatning inte alls lika populärt. Nu har ett forskarlag med deltagare från båda länderna utnyttjat denna skillnad för att undersöka om fågelmatningen påverkar talgoxarnas evolution. En tydlig skillnad är att talgoxarna i Storbritannien har längre näbbar än sina artfränder i Nederländerna. Forskarna har analyserat fåglarnas arvsmassa och upptäckt att de brittiska talgoxarna...
I Indonesien kallas ugglor för Burung Hantu , som betyder ”spökfåglar”. Men på de marknader som säljer vilda fåglar kallas de numera Burung Harry Potter , Harry Potters fåglar. Forskare från Oxford brookes university i England har detaljgranskat fågelmarknaderna i Indonesien under fyra år och jämfört resultatet med äldre data om fågelförsäljning i regionen. Enligt forskarnas beräkningar såldes 13 000 ugglor på Indonesiens fågelmarknader förra året. Innan Harry Potter-eran var ugglor sällan till salu. Som exempel kan nämnas att 150 000 fåglar omsattes på Jakartas största fågelmarkanad 1987,...
Hannar av halsbandsflugsnappare har en praktfull vit pannfläck. Honorna väljer vanligtvis hannar med stora pannfläckar ­– det brukar betyda god hälsa och därför förbättra oddsen för en lyckad häckning. Men för halsbandsflugsnappare på Gotland råder numera det omvända förhållandet: hannar med små pannfläckar lyckas bäst med häckningen. Forskare från Uppsala universitet har studerat häckningen hos ett bestånd gotländska halsbandflugsnappare sedan början på 1980-talet. Studierna visar att hannarnas pannfläck har blivit 10 procent mindre under perioden. Det naturliga urvalet gynnar alltså numera...
Fabeln ”kråkan och kruset” handlar om en törstig kråka som lyckas dricka vatten ur ett krus genom att släppa stenar i det, så att vattennivån kommer inom fågelns räckhåll. Fabeln har inspirerat till ett flertal vetenskapliga försök på temat ”kråkfåglar och vattenkrus”. Försöken visar att flera arter av kråkfåglar, bland annat: nyakaldeonienkråka, råka och nötskrika kan klara av den här sortens uppgifter. Kråkfåglarna anses vara både läraktiga och intelligenta. Men forskare från Stockholms universitet ifrågasätter nu om kråkfåglarna som deltog i försöken uppvisade kausal förståelse – att de...
Haven är fulla av plastskräp, som hamnar i magarna hos många havsfåglar. Forskare vid University of California Davis har nu hittat en förklaring till varför fåglarna får i sig plast när de letar mat. Forskarna har studerat havsfåglar inom ordningen stormfåglar – som innefattar bland annat albatrosser och liror. De har ett välutvecklat luktsinne och följer ofta speciella doftspår när de letar mat. Lukten från dimetylsulfid, DMS, är ett exempel. Den utsöndras av alger när de blir betade av djurplankton, exempelvis krill. Stormfåglar äter inte alger, men många stormfåglar äter gärna krill...