fåglar

Skarven hotar fiskbeståndet

Skarven är anpassad för att jaga fisk vid kusten. Fågeln kan dyka 20–30 meter ner under ytan för att hämta sitt byte, men den kan också jaga på betydligt grundare vatten. I Danmark har skarven de senaste tio åren spridit sig från kusten till sjöar och andra vattendrag. Särskilt vintertid letar den föda där. I en ny studie har forskare från Danmarks tekniska universitet monterat kameror över små, grunda och snabbt strömmande vattendrag. Det visade sig att skarven åt mellan 50 och 98 procent av alla lax- och öringyngel. Studierna avslutas först 2023, men de preliminära resultaten beskrivs som...

Svenska berguvar drabbade av fågelinfluensan

Även i fåglarnas värld pågår en pandemi. Längs en kuststräcka i nordvästra Tyskland hittades 15 000 vilda fåglar som alla verkar ha dött av fågelinfluensa, och bland svenska tamfåglar ser vi det största utbrottet någonsin, enligt Henrik Uhlhorn som är biträdande statsveterinär på Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA. I förra veckan tog han hand om två berguvar från Skövde som visade sig ha dött av fågelinfluensa. Totalt under vintern har SVA hittills fått in fem berguvar med samma dödsorsak. − Med tanke på antalet berguvar i landet så är det förhållandevis höga siffror. Men vi får ju bara...

Fågelbajs förenar (och förorenar) land och hav

Stora Karlsö utanför Gotlands kust är ett populärt mål för fågelintresserade. Här häckar mängder med havsfåglar under sommarhalvåret, bland annat alkfåglar som tordmule och sillgrissla. De fångar fisk, mest sill och skarpsill. Det finns också cirka 150 par hussvalor på Stora Karlsö under häckningsperioden, en av de största kolonierna i Europa. Det är oväntat eftersom de inte äter fisk utan flygande insekter. I en ny studie publicerad i Scientific reports visar svenska forskare att det är alkfåglarnas fiskätande som är själva förutsättningen för att så många svalor kan häcka på Stora Karlsö...

Sparvugglan svälter varma vintrar

Sparvugglan Glaucidium passerinum är inte större än en stare. Den jagar småfåglar och sorkar som den lagrar inför vintern i sina bohål och i holkar. Forskare i Finland har samlat data om sparvugglors vinterförråd i västra Finland under perioden 2003–2018. Vanligtvis börjar ugglorna lägga upp förråd när temperaturen sjunker under noll, vilket brukar inträffa i slutet av oktober i forskarnas studieområde. Undersökningarna visar att ju fler regniga dagar det är under perioden oktober-december, desto fler av ugglornas förråd ruttnar och blir förstörda. Ett vinterförråd bestående av sorkar som en...

Gatljus snuvar duvor på djupsömn

Människans sömn är indelad i stadier, bland annat REM-sömnen då vi rör på ögonen och drömmer mycket, och djupsömnen då kroppen återhämtar sig mest. Sömnstadier är exklusivt för däggdjur med bara ett undantag: fåglar, vars sömn är indelad på ett liknande sätt. Nu har forskare från Australien låtit duvor sova i sömnlabb med elektroder kopplade till hjärnan för att kunna analysera sömnens kvalitet – inte bara dess längd. Studien visade att vitt ljus påverkade samtliga sömnstadier hos duvorna. Ljuset fick dem att sova ytligare, mindre och mer fragmenterat då de spenderade kortare tid i varje...

Rödlistan 2020: Allt fler hotade fågelarter

Rödlistan över hotade arter ges ut av artdatabanken på Sveriges lantbruksuniversitet och uppdateras vart femte år. F&F har nyligen skrivit om hur det går för däggdjuen . Också våra fåglar visar oroande röda siffror på den nya listan. En tredjedel av 245 fågelarter minskar så kraftigt att de klassas som hotade. Det är en ökning med 21 procent. Simänderna är en hårt drabbad grupp. Årta och stjärtand är rödlistade sedan tidigare, men nu tillkommer kricka och bläsand. De är klassade som sårbara (kategori VU) eftersom deras bestånd minskat kraftigt, av oklara skäl. Inom gruppen dykänder...

Tydlig lukt av mes

Fåglars luktsinne har ansetts som obetydligt men tidigare i år visade en svensk studie att kråkfåglar och trastar kan lukta sig fram till maten. Nu har amerikanska forskare visat att små mesar beaktar doften av en eventuell partner. Två snarlika arter fick känna kroppslukter från olika individer, utan att se eller höra varandra. Fåglarna skiljde ut och föredrog sina artfränder, enligt en studie som publicerats i Ecology and Evolution. Läs mer om fåglars luksinne på Conspecific olfactory preferences and interspecific divergence in odor cues in a chickadee hybrid zone

Urfågel blir av med fjäder

Den fina sandstenen i Solnhofen i Tyskland innehåller många välbevarade fossil. En av de mest kända arter som har upptäckts här är urfågeln Archaeopteryx , som levde för 150 miljoner år sedan under juratiden. Den fick sitt namn av paleontologen Hermann von Meyer år 1861, som endast hade studerat avtrycket av en enda fjäder. Senare hittades flera mycket välbevarade fossil av hela fågeln, med fjädrar, klor på vingarna och tänder i näbben. Men nu ifrågasätts om den första fjädern verkligen kom från den fågel som i dag kallas Archaeopteryx lithographica . En internationell grupp av forskare har...

Väldoftande bon gynnar fågelungar

Staren bygger sitt bo i ett ihåligt träd eller i en fågelholk. Boet – som kan se lite slarvigt ut – består av en blandning av gräs, växter och fjädrar. Men ny forskning visar att det finns en genomtänkt byggplan. Staren väljer ut specifika växter med starka dofter till boet. De här dofterna verkar påverka stararnas beteende så att de blir mer benägna att ruva och ta hand om ungarna. Det visar en studie utförd av ett internationellt forskarteam i Tyskland. Forskarna bytte ut riktiga fågelbon mot konstgjorda som bestod av enbart gräs eller av en kombination av gräs och aromatiska växter som...

Längre näbb vid fågelbordet

I Storbritannien är det tradition sedan åtminstone 100 år tillbaka att mata småfåglar. Drygt hälften av alla hushåll har någon form av fågelbord eller foderautomater i trädgården eller på bakgården. I Nederländerna är fågelmatning inte alls lika populärt. Nu har ett forskarlag med deltagare från båda länderna utnyttjat denna skillnad för att undersöka om fågelmatningen påverkar talgoxarnas evolution. En tydlig skillnad är att talgoxarna i Storbritannien har längre näbbar än sina artfränder i Nederländerna. Forskarna har analyserat fåglarnas arvsmassa och upptäckt att de brittiska talgoxarna...

Harry Potter – ett hot mot ugglor?

I Indonesien kallas ugglor för Burung Hantu , som betyder ”spökfåglar”. Men på de marknader som säljer vilda fåglar kallas de numera Burung Harry Potter , Harry Potters fåglar. Forskare från Oxford brookes university i England har detaljgranskat fågelmarknaderna i Indonesien under fyra år och jämfört resultatet med äldre data om fågelförsäljning i regionen. Enligt forskarnas beräkningar såldes 13 000 ugglor på Indonesiens fågelmarknader förra året. Innan Harry Potter-eran var ugglor sällan till salu. Som exempel kan nämnas att 150 000 fåglar omsattes på Jakartas största fågelmarkanad 1987,...

Pråliga hannar förlorar klimatkampen

Hannar av halsbandsflugsnappare har en praktfull vit pannfläck. Honorna väljer vanligtvis hannar med stora pannfläckar – det brukar betyda god hälsa och därför förbättra oddsen för en lyckad häckning. Men för halsbandsflugsnappare på Gotland råder numera det omvända förhållandet: hannar med små pannfläckar lyckas bäst med häckningen. Forskare från Uppsala universitet har studerat häckningen hos ett bestånd gotländska halsbandflugsnappare sedan början på 1980-talet. Studierna visar att hannarnas pannfläck har blivit 10 procent mindre under perioden. Det naturliga urvalet gynnar alltså numera...

Kråkfåglarnas intelligens överdriven?

Fabeln ”kråkan och kruset” handlar om en törstig kråka som lyckas dricka vatten ur ett krus genom att släppa stenar i det, så att vattennivån kommer inom fågelns räckhåll. Fabeln har inspirerat till ett flertal vetenskapliga försök på temat ”kråkfåglar och vattenkrus”. Försöken visar att flera arter av kråkfåglar, bland annat: nyakaldeonienkråka, råka och nötskrika kan klara av den här sortens uppgifter. Kråkfåglarna anses vara både läraktiga och intelligenta. Men forskare från Stockholms universitet ifrågasätter nu om kråkfåglarna som deltog i försöken uppvisade kausal förståelse – att de...

Därför äter havsfåglar plast

Haven är fulla av plastskräp, som hamnar i magarna hos många havsfåglar. Forskare vid University of California Davis har nu hittat en förklaring till varför fåglarna får i sig plast när de letar mat. Forskarna har studerat havsfåglar inom ordningen stormfåglar – som innefattar bland annat albatrosser och liror. De har ett välutvecklat luktsinne och följer ofta speciella doftspår när de letar mat. Lukten från dimetylsulfid, DMS, är ett exempel. Den utsöndras av alger när de blir betade av djurplankton, exempelvis krill. Stormfåglar äter inte alger, men många stormfåglar äter gärna krill...

Sök på sajten