Därför är städer en dödsfälla

Varje år dör miljarder fåglar efter att ha krockat med fönster, trots att problemet går att bygga bort.

Smarta klistermärken minskar risken för fågelkrock.
Bild: Getty images

Det här är en kommenterande text. Analyser och åsikter är skribentens egna.

En morgon i början av oktober hittades 1 000 döda fåglar i Chicago i USA, däribland arter som amerikansk morkulla, eremitskogstrast och Tennesseeskogssångare. Samtliga fåglar låg nedanför konferensbyggnaden McCormick Place. Det är Nordamerikas största kongresscenter och fasaden är huvudsakligen täckt av glas.

Att glashus utgör dödsfällor för fåglar är välkänt. Dagtid kan glaset lätt förväxlas med himmel och nattetid lockas fåglarna till belysningen. Just Chicago är också känd som en stad med många höga hus. I slutet av 1800-talet byggdes här världens första skyskrapa, men aldrig tidigare hade så många fåglar dött samtidigt vid en och samma byggnad. Experter pekade på flera förklaringar. Fåglarna höll på att flytta söderut till sina övervintringsplatser, och färdades i ovanligt stor mängd. Skakiga väderförhållanden i form av regn, dimma och motvind gjorde det extra svårt för dem att navigera.

Ungefär samtidigt, på andra sidan Atlanten, fick Naturhistoriska riksmuseet rapporter om döda svartmesar som krockat med fönster eller glasfasader i städer som Stockholm, Uppsala och Göteborg. Också här rörde det sig om ovanligt många migrerande fåglar.

Bekämpa ljusföroreningar

Problemet med fönsterkollisioner går att lösa. Nattetid gör det stor skillnad att begränsa fasad- och fönsterbelysning, och aktivt arbeta för att bekämpa så kallade ljusföroreningar. Att släcka överflödigt ljus minskar risken för fågelkollisioner med stora byggnader med sex till elva gånger. Det är också tacksamt för fladdermöss, skalbaggar och andra djur som navigerar med hjälp av månen.

Dagtid är dekaler och klistermärken en tänkbar lösning. Om fönsterglaset pryds av rovdjur, prickar eller streck kommer reflektionen att brytas och fåglarna kan välja att flyga en annan väg. Det fungerar särskilt bra för småfåglar medan rovfåglar, kråkfåglar och gäss verkar ha svårare att upptäcka krockskyddsmönstren.

I dag är det obligatoriskt enligt svenska byggnadsregler att använda frostat glas eller klistra fast dekaler på glaspartier i markplan, som personer med synskada annars kan missta för en dörr eller öppning. Det räddar nog också livet på en hel del fåglar.

Även högre upp i en skyskrapa måste glaspartier som kan förväxlas med öppningar vara tydligt uppmärkta, men det gäller bara inomhus. För fönstren som vetter utåt finns inga motsvarande krav. Kanske tycker vi människor att sådana
klistermärken förstör utsikten.

Djur förlorar sina livsmiljöer

Världens städer är inte designade för att underlätta för djur och natur. Tvärtom. Förlust av livsmiljöer – som exempelvis när städer expanderar och grönområden försvinner – utgör det tveklöst största hotet mot biologisk mångfald. Förlusten av arter går tiotals till hundratals gånger snabbare än innan människan utvecklades och började
påverka sin omgivning.

Människan tenderar samtidigt att beklaga sig när naturen kommer för nära. Som när myror traskar över sommarstugegolvet eller när bin bygger bo i taket. Under hösten har en bostadsrättsförening i Midsommarkransen i Stockholm fått påhälsning av en envis hackspett. Fågeln hackade hål i den obehandlade cederträfasaden i jakt på insekter. Sabotaget ansågs så omfattande att länsstyrelsen beviljade skyddsjakt på fågeln.

Ibland går problemen enkelt att lösa, ibland är det svårare. Smarta klistermärken och släckta lampor minskar risken för att fåglar ska krocka med fönster i både Sverige och USA.

Träfasader kan behandlas för att bli motstånds­kraftiga mot både insektsangrepp och röta. För att undvika att locka till oss myror gäller det att vara försiktig med kaksmulorna, men ibland får vi också bara gilla läget. Som till exempel när en fridlyst fågel bygger bo på altanen. Kanske blir det rent av en ny kompis.

I grund och botten är det inte naturen som krånglar till det för oss. Det är människan som krånglar till det för naturen.

F&F i din mejlbox!

Håll dig uppdaterad med F&F:s nyhetsbrev!

Beställ nyhetsbrev

Prenumerera på Forskning & Framsteg!

10 tidningsnummer om året och dagliga nyheter på fof.se med kunskap baserad på vetenskap.

Beställ idag
Publicerad

Miljö & klimat

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor