folkhälsa

Så formulerar du ett hållbart nyårslöfte

I en SIFO-undersökning från 2017 angav 18 procent av svenskarna att de inför det nya året hade avgett nyårslöften, och vanligast var det bland kvinnor och yngre personer. Per Carlbring, professor i psykologi vid Psykologiska institutionen vid Stockholms universitet, har nu undersökt dels vilka nyårslöften svenskarna har, dels om sättet man bestämmer sitt löfte påverkar om man lyckas hålla det. – Jag tycker själv att nyårslöften fungerar ganska bra, men de har dåligt rykte i den meningen att de ska vara svåra att hålla. Så mitt nyårslöfte för året 2016 var att undersöka detta i en studie,...

Kroppsmissnöje kan leda till depression – även hos killar

Studien bygger på omkring 3 600 brittiska ungdomar födda under tidigt 1990-tal. Data om bland annat kroppsmissnöje och psykisk ohälsa samlades in när ungdomarna var 14 år gamla och återigen fyra år senare. Vid uppföljningen uppfyllde knappt en av fem kvinnor diagnoskriterierna för depression. För männen gällde det knappt en av tio. De som var deprimerade hade i högre utsträckning varit kroppsmissnöjda fyra år tidigare. Kopplingen kvarstod även när forskarna tog hänsyn till andra möjliga förklaringar, som graden av depression vid 14 års ålder. Data visade även att mer kroppsmissnöje var...

Distansarbetare önskar strängare chefer

Vissa yrkesgrupper upplevde sig isolerade och ensamma till följd av den ökade digitaliseringen redan innan coronapandemin. En sådan grupp är Arbetsmiljöverkets inspektörer, vars förändrade arbetsmiljö de senaste åren har studerats av forskare vid Karlstads universitet. Slutsatserna kan ha bäring även på andra yrkesgruppers situation under pandemin, enligt Carin Håkansta, en av forskarna bakom studien. – Isolering är en gammal arbetsmiljöfråga, men tidigare har den handlat om den fysiska arbetsmiljön och haft ett säkerhetsfokus. Vi ser nu tydligt också de psykosociala behoven – att människor...

Färre utvecklar kol när fler fimpar för gott

Kronisk obstruktiv lungsjukdom, kol, beräknas orsaka omkring 3 000 förtida dödsfall varje år i Sverige. Den största riskfaktorn för att drabbas är tobaksrökning, och ungefär 80 procent av de som drabbas är rökare. Men även exponering för partiklar i luften kan öka risken, exempelvis på arbetsplatsen, eller vid matlagning över öppen eld som är vanligt i låginkomstländer. Enligt Helena Backman, forskare vid Umeå universitet och projektledare inom Obstruktiv Lungsjukdom i Norrbotten, OLIN , föds också vissa med en nedsatt lungkapacitet som med tiden kan utvecklas till kol. – Det vi vet i dag är...

BLOGG: Hanna Enefalk

Den rationella människan ifrågasätts

Nog vet vi att det inte är nyttigt med droger, vare sig den lagliga alkoholen eller de olagliga preparaten. Särskilt inte om man använder mycket och länge. Men påverkar den kunskapen över huvud taget vårt beteende? Flera analyser som har gjorts av effekterna av informationskampanjer mot alkohol och droger visar att resultatet blivit noll. I något fall tycks kampanjerna närmast ha ökat...

Skörhet större dödsrisk än ålder

I mars 2020 översvämmades sjukhusen i Stockholm av patienter som var svårt sjuka i covid-19. Sara Tehrani, specialistläkare i internmedicin vid Danderyds sjukhus och forskare vid Karolinska institutet, var en av läkarna som vårdade dessa patienter. Hon berättar att många kom in med svår andningssvikt och försämrades raskt på kort tid. – Det var svårt att förstå sig på sjukdomsförloppet, då det var så olikt andra luftvägsinfektioner som vanlig influensa och lunginflammation. När flera patienter med covid-19 dog på vår avdelning under de första veckorna, kände jag att jag vill veta hur det går...

Unga rör sig mindre under pandemin

Medan vuxna rör sig lika mycket, har en tredjedel av unga 16–20 år, rört sig mindre under pandemin, enligt en ny undersökning vid Malmö universitet. – Vuxna har lyckats byta ut sina tidigare aktiviteter mot annat, som att röra sig ute i skog och mark. Medan gymnasieungdomar i större utsträckning verkar ha hamnat framför skärmen när skolorna stängde i våras, säger Susanna Hedenborg, forskningsledare och professor i idrottsvetenskap vid Malmö universitet. En anledning är att skolidrotten har uteblivit, en annan att idrottsaktiviteter på fritiden har blivit inställda. Det har varit stor skillnad...

Färre mellanrum kan göra dig sjuk

Mellanrummen, tiden för återhämtning på jobbet och hemma, minskar i det moderna, digitala arbetslivet. På sikt kan det drabba vår hälsa negativt, enligt Ulf Ericsson, lektor i arbets- och organisationspsykologi vid Lunds universitet. Han och kollegan Pär Pettersson, Högskolan Kristianstad, har nyligen presenterat sina forskningsresultat i tidskiften Arbetsliv i omvandling . – De här mellanrummen är lite grann i vägen, de bromsar upp effektiviteten. Så istället för att värna dem, täpper vi till dem, säger Ulf Ericsson. Första, andra och tredje skiftet Att se över arbetssituationen räcker inte...

ung man förbereder spruta utomhus inför 5-årig flicka

Corona skapar kaos kring barnvaccinationer

Flera av ett barns viktigaste vaccinationer ska ges under det första levnadsåret, enligt Världshälsoorganisationen, WHO . Bland dessa ingår vaccin mot bland annat difteri, kikhosta, polio och mässling, varav det sistnämnda beräknats ha räddat livet på 23,2 miljoner barn sedan 2000. Coronapandemin har fått dessa vaccinationer att halka efter i stora delar av världen. Det konstaterar WHO i ett antal rapporter om globala vaccinationstrender under första halvan av 2020. Störningarna riskerar att spä på de redan ökande utbrotten av bland annat mässling, som bara under 2018 dödade 140 000 personer...

Trängsel i naturen – friluftslivet ska kartläggas

Under pandemin har många tillbringar hemestern och lediga stunder på populära utflyktsplatser i naturen. Trycket har ökat bland annat på västkustens naturreservat och vandringsleder, enligt Anders Skriver Hansen , forskare i kulturgeografi, som leder en ny studie vid Göteborgs universitet. Alla som har vistats eller brukar vistas i Göteborgsområdet ombeds nu bidra till forskningen som pågår till och med oktober. Vad visar svaren hittills? – Vi har sett att många fler än vanligt är ute, och det är de urbana och semiurbana miljöerna, alltså nära stadsmiljöerna som belastas mest. Områden som...

Ny behandling ska lindra cannabis-abstinens

Cannabis är den vanligaste narkotikaklassade drogen i Sverige och bedöms vara måttligt beroendeframkallande. Av de som använder drogen varje dag utvecklar ungefär en av tre ett beroende och ett avbrott kan orsaka abstinenssymtom som irritabilitet och sömnsvårigheter. Medan abstinens från heroin kan dämpas med metadon, saknas ett liknande läkemedel för cannabis. Hjälpen som erbjuds består istället av samtalsterapi eller lugnande medicin. Nu har forskare från Storbritannien hittat en substans som kan hjälpa cannabisberoende personer att fasa ut sitt missbruk . Substansen kallas cannabidiol, CBD...

Bli stark för livet

Styrketräning kan förlänga livet och minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och cancer. Även minnet förbättras. Ändå har styrketräning hamnat i bakvattnet av konditionsträning. Är det dags för en förändring?

Spelet om sockret

Blir man sjuk av socker? Sedan 2005 har EU:s livsmedelsmyndighet brottats med frågan. Turerna har varit många och trycket hårt från sockerlobbyn. I år görs ett nytt försök att ta fram en enhetlig rekommendation för socker inom EU.

Mobbningen ökar när lärarna överbelastas

Statistiken över antal mobbade i Sverige har länge varit mycket stabil. Trenden bröts nyligen då en SCB-rapport från 2018 visade att i snitt 19 procent av de tillfrågade ungdomarna i 11, 13, och 15-årsåldern hade blivit mobbade någon gång de senaste månaderna. Det är en ökning från 12 procent 2014. Nu visar en studie från Stressforskningsinstitutet att en ökad förekomst av mobbning kan vara kopplad till ökad tidsbrist hos lärarna. Färre lärare ingriper I studien svarade över 10.000 elever i högstadie- och gymnasieåldern och 2.000 lärare på enkätfrågor. Sammanlagt deltog 129 skolor. I skolor...

pojke tvättar händerna, ovanför lapp på spegel som påminner om att göra det noga

Corona med knuff – så fungerar nudging under pandemin

Tänk dig att du just ska tvätta händerna. Du känner dig stressad. Alla förutsättningar för att göra en riktigt slarvig handtvättning är på plats. Men när du lyfter blicken ser du en lapp på spegeln: "Tvätta händerna i minst 30 sekunder för att undvika spridning av covid-19. Ett bra knep är att sjunga Blinka lilla stjärna". Ovanstående är ett exempel på nudging, puffning. Även om man redan vet att man borde tvätta händerna noggrant kan en puff behövas för att faktiskt göra rätt i stunden. Puffar kan vara mycket effektiva. Begreppet myntades av beteendeekonomen Richard Thaler som fick den...