folkhälsa

”Den täta gröna staden är mest hållbar”

FORSKARKOMMENTAR. Det bästa för både miljön och vår egen hälsa är om vi bor i täta städer med mycket grönska. Det hävdar stadsbyggnadsforskaren Alexander Ståhle.

Res dig – att sitta länge är värre än du tror

Pandemin har gjort att vi rör oss mindre och sitter mer. Ny forskning visar samtidigt att hälsoriskerna med att sitta länge underskattats. Nu skrivs rekommendationerna om. Lyssna också på F&F:s poddavsnitt som gästas av Elin Ekblom Bak som länge forskat om hur människor påverkas av långvarigt stillasittande.

Gratis skolmat blev vinstlott för alla

År 1946 sjösattes en reform som innebar att skolor kunde få statsbidrag för att servera gratis skolmat. Villkoret var att maten skulle erbjudas till samtliga elever, inte bara de fattiga, och uppfylla hårda krav på matens näringsrikedom. – Innan reformen tog de flesta med sig mat hemifrån. Det kunde vara en flaska mjölk och ett par mackor, i bästa fall med pålägg, säger Petter Lundborg , som är professor i nationalekonomi vid Lunds universitet. I en ny studie visar han tillsammans med några kollegor att övergången till mer hälsosam mat gynnade eleverna på många sätt, i princip under hela...

Mikropauser på jobbet ökar trivseln

Det är enkelt och kostar inget – men ger desto mer. Lina Ejlertsson, forskare i folkhälsovetenskap vid Lunds universitet, har undersökt effekterna av små återhämtningspauser som lätt kan integreras i arbetsdagen. I sin avhandling visar hon att personalen mår bättre på arbetsplatser som medvetet jobbar med återhämtning. Lina Ejlertsson – Det fysiska välmåendet ökar, personalen får mer energi och stämningen blir mer familjär, säger Lina Ejlertsson. Tillsammans med forskarkolleger har hon undersökt arbetsmiljön på 26 vårdcentraler i södra Sverige. De började med att kartlägga vad återhämtning...

BLOGG: Hanna Enefalk

Den rationella människan ifrågasätts

Nog vet vi att det inte är nyttigt med droger, vare sig den lagliga alkoholen eller de olagliga preparaten. Särskilt inte om man använder mycket och länge. Men påverkar den kunskapen över huvud taget vårt beteende? Flera analyser som har gjorts av effekterna av informationskampanjer mot alkohol och droger visar att resultatet blivit noll. I något fall tycks kampanjerna närmast ha ökat droganvändningen bland de ”upplysta”. Varför är det så här?

Skuldkänslor vanliga tio år efter fetmakirurgi

Vid fetmakirurgi kopplas en del av magsäcken och tunntarmen ur. Ingreppet dämpar hungerkänslor och gör att patienten snabbare känner sig mätt och har lättare att gå ned i vikt. My Engström Bild: Göteborgs universitet Men hur ser livet ut efter ingreppet? Den frågan har svenska forskare tagit upp genom att djupintervjua 18 patienter från Västra Götalandsregionen, tio år efter deras fetmaoperation vid Sahlgrenska universitetssjukhuset. – När vi började med projektet fanns det nästan ingen forskning om långtidseffekter eller patientens perspektiv. Det kändes otroligt viktigt att bredda...

Går det att undvika ”håll” vid löpning?

Svar av Michail Tonkonogi , professor i medicinsk vetenskap, Högskolan Dalarna Håll kan beskrivas som en akut, övergående smärta i magen som utlöses av fysisk aktivitet. Det drabbar många, särskilt vid aktiviteter med upp repade överkroppsrörelser där överkroppen är sträckt. Cirka 70 procent av löpare uppger att de har upplevt håll under det senaste året och i ett enskilt tävlings- eller motionslopp upplever ungefär en av fem deltagare håll. Det finns flera olika teorier om varför håll uppstår – bland annat att det skulle bero på syrebrist i diafragman, förändrat blodflöde i inre organ i...

Utlandsfödda mobbas oftare på jobbet

Forskare vid Linköpings universitet har kartlagt mobbning på svenska arbetsplatser kopplat till var i världen personer är födda. Ju längre avståndet till Sverige var, särskilt det kulturella avståndet som exempelvis kan handla om världsåskådning och traditioner, desto högre blev risken att bli utsatt. Utlandsfödda löper generellt sett dubbelt så hög risk att utsättas för mobbning som svenskfödda. De som härstammar från Afrika, Sydamerika och Asien löper tre till fyra gånger högre risk, enligt studien som publicerats i The International Journal of Human Resource Management. – Det är tusentals...

Gravidas motion och mat tycks påverka fostrets gener

Gravida med ett BMI över 30, vilket definieras som fetma, rekommenderas att inte gå upp så mycket i vikt under graviditeten. Anledningen är att minska risken för olika graviditets- och förlossningskomplikationer. I en dansk studie publicerad i American Journal of Obstretrics & Gynecology ingick 425 gravida med BMI över 30. Två grupper peppades att från den tolfte graviditetsveckan äta bättre mat i samråd med dietist och/eller att gå 11 000 steg varje dag, vilket mättes med stegräknare. Den tredje gruppen, kontrollgruppen, fick sedvanliga kost- och motionsråd. Studien visade, inte helt...

Psykiska besvär kopplas till snabbare åldrande

Studien bygger på data från ett stort forskningsprojekt i Nya Zeeland, där över 1 000 personer födda 1972 och 1973 följdes i 45 år. Inom ramen för projektet samlade forskare in data om deltagarnas socioekonomiska status och hälsa redan från födseln. Mellan 3 och 11 års ålder gjorde de även tester av bland annat syn, hörsel, motorik och kognitiva funktioner. Från och med 26 års ålder lämnade deltagarna regelbundet blodprov där forskarna mätte särskilda biomarkörer kopplade till åldrande. Under den sista uppföljningen (när deltagarna var 45 år fyllda) gjordes ytterligare en kontroll av deras...

Bättre behandling av artros – med svensk app

Uppåt 800 000 svenskar lider av artros, vilket gör det till Sveriges vanligaste reumatiska ledsjukdom . Sjukdomen skapar stelhet och smärta i lederna. Nu visar en ny studie att personer med artros i knät kan få bättre hjälp om behandlingen utformas i ett modernt, digitalt format. Under sex veckor slumpades drygt 100 personer med artros till en av två grupper. Den ena fick behandling via en app med dagliga påminnelser. Den andra fick istället råd och övningar av sin husläkare, och sedan följa dem på egen hand samt kontakta husläkaren vid behov. Efter sex veckor rapporterade app-gruppen drygt...

Två som slår hål på myter om träning och hälsa

Känns det segt att börja träna? Helt normalt. Att vi skulle vara födda för att träna är en av många myter om träning som Daniel Lieberman, professor i evolutionsbiologi vid Harvard i USA, slår hål på i sin nya bok Träningsparadoxen . Mest känd är han för en artikel i tidskriften Nature 2004 om att människan är fysiologiskt utvecklad för att springa, som sedan blev temat i journalisten Christopher McDougalls bästsäljare Born to run (2009). Men att vi människor är förhållandevis uthålliga när det gäller att springa långa distanser betyder inte att vi gör det för nöjes skull. För jägare och...

Fler svenskar dras med magproblem

Mellan år 1988 och 2011 fick flera tusen Östhammarbor mellan 21 och 93 år svara på frågor om magbesvär vid fyra separata tillfällen. Under perioden tvådubblades oddsen att drabbas av sura uppstötningar, reflux, medan oddsen för att lida av PDS – ett tillstånd där man fort känner sig mätt eller upplever obehagliga fyllnadskänslor efter en måltid – tredubblades. – En oddskvot på 3 visar på en ganska redig ökning, säger Anna Andreasson , docent i psykologi vid Stockholm universitet. Forskarna fann en ökning på två fronter. Dels blev magbesvären vanligare ju äldre deltagarna blev, men studien...

Så formulerar du ett hållbart nyårslöfte

I en SIFO-undersökning från 2017 angav 18 procent av svenskarna att de inför det nya året hade avgett nyårslöften, och vanligast var det bland kvinnor och yngre personer. Per Carlbring, professor i psykologi vid Psykologiska institutionen vid Stockholms universitet, har nu undersökt dels vilka nyårslöften svenskarna har, dels om sättet man bestämmer sitt löfte påverkar om man lyckas hålla det. – Jag tycker själv att nyårslöften fungerar ganska bra, men de har dåligt rykte i den meningen att de ska vara svåra att hålla. Så mitt nyårslöfte för året 2016 var att undersöka detta i en studie,...

Även killar deprimerade av kroppsmissnöje

Studien bygger på omkring 3 600 brittiska ungdomar födda under tidigt 1990-tal. Data om bland annat kroppsmissnöje och psykisk ohälsa samlades in när ungdomarna var 14 år gamla och återigen fyra år senare. Vid uppföljningen uppfyllde knappt en av fem kvinnor diagnoskriterierna för depression. För männen gällde det knappt en av tio. De som var deprimerade hade i högre utsträckning varit kroppsmissnöjda fyra år tidigare. Kopplingen kvarstod även när forskarna tog hänsyn till andra möjliga förklaringar, som graden av depression vid 14 års ålder. Data visade även att mer kroppsmissnöje var...