folkhälsa

Färre mellanrum kan göra dig sjuk

Mellanrummen, tiden för återhämtning på jobbet och hemma, minskar i det moderna, digitala arbetslivet. På sikt kan det drabba vår hälsa negativt, enligt Ulf Ericsson, lektor i arbets- och organisationspsykologi vid Lunds universitet. Han och kollegan Pär Pettersson, Högskolan Kristianstad, har nyligen presenterat sina forskningsresultat i tidskiften Arbetsliv i omvandling . – De här mellanrummen är lite grann i vägen, de bromsar upp effektiviteten. Så istället för att värna dem, täpper vi till dem, säger Ulf Ericsson. Första, andra och tredje skiftet Att se över arbetssituationen räcker inte...

ung man förbereder spruta utomhus inför 5-årig flicka

Corona skapar kaos kring barnvaccinationer

Flera av ett barns viktigaste vaccinationer ska ges under det första levnadsåret, enligt Världshälsoorganisationen, WHO . Bland dessa ingår vaccin mot bland annat difteri, kikhosta, polio och mässling, varav det sistnämnda beräknats ha räddat livet på 23,2 miljoner barn sedan 2000. Coronapandemin har fått dessa vaccinationer att halka efter i stora delar av världen. Det konstaterar WHO i ett antal rapporter om globala vaccinationstrender under första halvan av 2020. Störningarna riskerar att spä på de redan ökande utbrotten av bland annat mässling, som bara under 2018 dödade 140 000 personer...

Trängsel i naturen – friluftslivet ska kartläggas

Under pandemin har många tillbringar hemestern och lediga stunder på populära utflyktsplatser i naturen. Trycket har ökat bland annat på västkustens naturreservat och vandringsleder, enligt Anders Skriver Hansen , forskare i kulturgeografi, som leder en ny studie vid Göteborgs universitet. Alla som har vistats eller brukar vistas i Göteborgsområdet ombeds nu bidra till forskningen som pågår till och med oktober. Vad visar svaren hittills? – Vi har sett att många fler än vanligt är ute, och det är de urbana och semiurbana miljöerna, alltså nära stadsmiljöerna som belastas mest. Områden som...

Ny behandling ska lindra cannabis-abstinens

Cannabis är den vanligaste narkotikaklassade drogen i Sverige och bedöms vara måttligt beroendeframkallande. Av de som använder drogen varje dag utvecklar ungefär en av tre ett beroende och ett avbrott kan orsaka abstinenssymtom som irritabilitet och sömnsvårigheter. Medan abstinens från heroin kan dämpas med metadon, saknas ett liknande läkemedel för cannabis. Hjälpen som erbjuds består istället av samtalsterapi eller lugnande medicin. Nu har forskare från Storbritannien hittat en substans som kan hjälpa cannabisberoende personer att fasa ut sitt missbruk . Substansen kallas cannabidiol, CBD...

BLOGG: Hanna Enefalk

Den rationella människan ifrågasätts

Nog vet vi att det inte är nyttigt med droger, vare sig den lagliga alkoholen eller de olagliga preparaten. Särskilt inte om man använder mycket och länge. Men påverkar den kunskapen över huvud taget vårt beteende? Flera analyser som har gjorts av effekterna av informationskampanjer mot alkohol och droger visar att resultatet blivit noll. I något fall tycks kampanjerna närmast ha ökat...

Bli stark för livet

Styrketräning kan förlänga livet och minska risken för hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och cancer. Även minnet förbättras. Ändå har styrketräning hamnat i bakvattnet av konditionsträning. Är det dags för en förändring?

Spelet om sockret

Blir man sjuk av socker? Sedan 2005 har EU:s livsmedelsmyndighet brottats med frågan. Turerna har varit många och trycket hårt från sockerlobbyn. I år görs ett nytt försök att ta fram en enhetlig rekommendation för socker inom EU.

Mobbningen ökar när lärarna överbelastas

Statistiken över antal mobbade i Sverige har länge varit mycket stabil. Trenden bröts nyligen då en SCB-rapport från 2018 visade att i snitt 19 procent av de tillfrågade ungdomarna i 11, 13, och 15-årsåldern hade blivit mobbade någon gång de senaste månaderna. Det är en ökning från 12 procent 2014. Nu visar en studie från Stressforskningsinstitutet att en ökad förekomst av mobbning kan vara kopplad till ökad tidsbrist hos lärarna. Färre lärare ingriper I studien svarade över 10.000 elever i högstadie- och gymnasieåldern och 2.000 lärare på enkätfrågor. Sammanlagt deltog 129 skolor. I skolor...

pojke tvättar händerna, ovanför lapp på spegel som påminner om att göra det noga

Corona med knuff – så fungerar nudging under pandemin

Tänk dig att du just ska tvätta händerna. Du känner dig stressad. Alla förutsättningar för att göra en riktigt slarvig handtvättning är på plats. Men när du lyfter blicken ser du en lapp på spegeln: "Tvätta händerna i minst 30 sekunder för att undvika spridning av covid-19. Ett bra knep är att sjunga Blinka lilla stjärna". Ovanstående är ett exempel på nudging, puffning. Även om man redan vet att man borde tvätta händerna noggrant kan en puff behövas för att faktiskt göra rätt i stunden. Puffar kan vara mycket effektiva. Begreppet myntades av beteendeekonomen Richard Thaler som fick den...

Lättare söka hjälp på nätet för den som dricker för mycket

Anonymiteten och lättillgängligheten är det som uppskattas mest med nätbaserad behandling för hög alkoholkonsumtion. – Det är mer utlämnande att behöva sitta mitt emot någon. Det nätbaserade stödet verkar vara ett alternativ för sådana som kanske hade valt bort att söka hjälp. Nu når vi faktiskt ut med hjälp till dessa personer tidigare, säger Veronica Ekström, lektor i socialt arbete vid Ersta Sköndal Bräcke högskola. Hon blev själv förvånad över resultatet i sin studie, att så hög andel av deltagare uppskattade formen. – Jag hade förväntat mig att fler skulle ge uttryck för att de vill...

Förskolan stärker barns psykiska hälsa

När maxtaxereformen gick igenom i Sverige år 2002 och avgifterna för barnomsorg sänktes fick betydligt fler barn möjlighet att gå i förskolan. Andelen ökade från 70 till 85 procent. Den stora, snabba förändringen i kombination med statens högkvalitativa registerdata över vårdkontakter och levnadsförhållanden skapade en unik möjlighet – en chans att undersöka hur förskolan påverkar barns hälsa vilket forskare vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, nu har gjort . Mådde psykiskt bättre i lågstadiet Registerdatan inhämtades från Skåne för perioden 1999 till...

Misstro mot vaccin frodas på sociala medier

Sommaren 2019 hade USA sitt värsta mässlingsutbrott på 25 år . Eftersom för få var vaccinerade kunde sjukdomen få fäste, trots att landet egentligen klassificerade mässlingen som utrotad redan år 2000. Händelsen är del av en global trend där även Sverige ingår, även om utbrottet i Göteborg december 2017 var mycket begränsat. Beslutet att inte vaccinera sig själv eller sina barn kan bygga på felaktiga fakta om vaccin – något forskare nu visat är vanligare bland dem som främst får sina nyheter från sociala medier. Myter om gifter och autism Studien bygger på enkätsvar från omkring 2 500...

Kvinnor mer sjukskriva när föräldrar dör

Att förlora en förälder påverkar oss – både i form av ökad risk att dö och en ökad chans att få barn . Nu har forskare också undersök hur en förälders sista levnadsår påverkar de vuxna barnens arbetsliv. I regel sjunker inkomsten något under åren före förälderns död. En annan effekt är att sjukskrivningen ökar det år föräldern dör. Det handlar om en ökning på 14 procent för döttrar. Forskarna vet inte om det beror på sämre hälsa i och med sorgen, eller om det är ett informellt sätt att få mer tid till omvårdnad. Överlag bedömer forskarna dock effekterna som rätt begränsade. Inkomst och...

Ja, vi blir fler på jorden – men takten minskar

Snart är vi 8 miljarder. Men tillväxttakten är den långsammaste som uppmätts i modern tid. För 50 år sedan växte världens befolkning dubbelt så snabbt.

Förkyld ung kvinna framför sin mobil, omringad av pappersnäsdukar

Ung kvinna med lättare besvär – den digitala vårdens typiska patient

Den genomsnittlige patienten som söker vård via en app är kvinna, under 30 år och vill ha hjälp med luftvägsinfektion, hudbesvär eller hosta. Det är vanligast att man kontaktar en digital läkare när man har lättare besvär, vilket kan bero på att patienterna har svårt att avgöra om man kan få hjälp med svårare eller kroniska sjukdomar via apparna. – Det är en inlärningsfråga, både för patienter och personal. Man söker för saker som man tror att man ska kunna få hjälp med i apparna, säger Felicia Gabrielsson-Järhult. Hon är projektledare för en studie om vårdappar , ett forskningsprojekt...