Folkhälsa

Det här var de vanligaste dödsorsakerna i Sverige 1952–2022.

Genom andningsträning menar förespråkarna att det går att förbättra både den psykiska och fysiska hälsan. Forskningen ger dem delvis rätt.

Från början var sportlovet till för skolresor till fjällen – och för att spara på skolornas uppvärmningskostnader. En familjeangelägenhet blev det långt senare.

Risken att dö i förtid, framför allt i hjärt-kärlsjukdomar, ökar om man snusar.

Mycket skärmtid och lite utetid gör allt fler unga närsynta.

Hur mycket nyttigare äter världens befolkning i dag jämfört med för 30 år sedan? Inte så mycket, visar en studie i Nature Food.

Det började med ökad förskrivning av smärtstillande mediciner i USA på 1990-talet. Sedan dess har omkring en halv miljon amerikaner dött av opioider.

Trots riskerna med högfluorerade ämnen, PFAS, fortsätter de att användas i allt från skidkläder till möbler. Men nu förbereder EU ett slutligt stopp.

Forskning visar att hälsoriskerna med att sitta länge underskattats.

Omställningen till gratis skolmat gynnade Sveriges skolelever under hela livet. De blev nämligen mer utbildade, fick högre löner och växte sig längre på höjden. Det visar svensk forskning.

Andas och rulla tillbaka axlarna, variera arbetsuppgifterna eller prata en stund med kollegan. Nu visar forskning från Lunds universitet att mikropauser under arbetsdagen både ökar välmåendet och förbättrar arbetsklimatet.

Patienter som har svårt att nå eller behålla en lägre vikt efter en fetmaoperation skuldbelägger ofta sig själva, trots att motgångarna inte nödvändigtvis beror på dem. Det visar svensk forskning.

Vad är egentligen håll, vad man kan göra för att undvika det och varför får en del personer håll lättare än andra?