Annons

litteraturvetenskap

För 200 år sedan var det vanligt att publicister och journalister uppträdde anonymt. Detta gav avsändaren ett visst skydd, och exempelvis ämbetsmän kunde göra sin röst hörda utan att riskera sin position. Många skrev i tidningarna under fantasifulla signaturer eller pseudonymer. Men åren kring 1840 ändrades detta. Allt fler började skriva under eget namn. Det visar Åsa Arping, litteraturvetare vid Göteborgs universitet i sin bok Hvad gör väl namnet? . Tiden strax före 1800-talets mitt präglades av revolutioner och framväxande parlamentariska styren. Ärvda privilegier och släktband...
1 | Varför har du forskat om indianböcker? – Jag arbetade tidigare som barnbibliotekarie. Då blev jag intresserad av de indianböcker som gavs ut på 1970-talet, och genrens förändring. Det finns ingen tidigare forskning om de populära indianböckerna. 2 | När kom de första indianböckerna? – De första i Sverige var översättningar av James Fenimore Cooper. Den siste mohikanen översattes 1828, och bearbetades för barn framåt mitten av 1800-talet. Där kan man säga att indianboksgenren föddes. I slutet av 1800-talet hängde svenska barnboksförfattare som exempelvis Richard Melander på, och började...
Vilken är den största skillnaden mellan litteraturkritiken år 1906 och 2006? – Att det 2006 skrivs så mycket mer kritik, i fler forum och av fler kritiker. Kvinnornas inträde är inte minst en stor förändring. Recensionerna har visserligen blivit mycket kortare. De har i princip halverats, men det hade faktiskt skett redan 1956. Vem var kritiker? 1906: Typkritikern är en ganska ung man som inte bara skriver om litteratur utan även om någon annan konstart. Inte sällan är han också själv författare. Han kan vara auktoritär och dömande och påpekar gärna stavfel men ser sig också som en känslig...
1 | Varför har du skrivit denna bok? – Jag har sedan lång tid varit intresserad av hur döden och de döda utnyttjas i politiska och historiska sammanhang. Jag har bland annat skrivit boken Döden i Beirut och min förra bok heter Vittnet . På klassisk grekiska är ordet för martyr detsamma som vittne. Och när jag var i Libanon för några år sedan noterade jag hur utbredd martyrkulten var där – även inom de kristna grupperna. Då slog det mig att jag borde undersöka martyrtemat även i den västerländska traditionen. På senare tid har man i medier framför allt fokuserat på martyrerna inom islam,...
Varför forska om detta? – Därför att det finns inget skrivet om dessa kvinnor tidigare. Så jag har undersökt ett dussintal kvinnliga nazisters romaner från framför allt 1930-talet. Ofta vill vi ju bara lyfta fram goda kvinnliga förebilder. Jag ser mig som feminist, men tycker samtidigt att vi inte kan blunda för dessa kvinnor, som gick rakt motsatt väg. Är de nazistiska motiven tydliga? – Ja, exempelvis Annie Åkerhielms Bakom spalterna från 1933 handlar om hur en tidning övergår från en tyskvänlig till en engelskvänlig linje, och de förfärliga konsekvenserna av detta. Sedan förekommer ofta...
De första åren på 1930-talet är en nyckelperiod i den svenska 1900-talslitteraturen. Det är bland annat då som Ivar Lo-Johansson och Eyvind Johnson får sina stora genombrott och Agnes von Krusenstjerna skriver den kontroversiella och sexuellt frispråkiga romansviten Fröknarna von Pahlen . Det är en tid då nya författare utmanar rådande litterära konventioner och skriver om storstadsliv, sexualitet, kroppsarbete och naturdyrkan. I Sverige etableras en rörelse som med ett samlingsnamn kom att kallas för primitivismen. En av periodens mest representativa romaner är Vilhelm Mobergs Mans kvinna...