Vilka var människorna i Doggerland? Det frågar sig arkeologer som kartlagt den sjunkna världen på Nordsjöns botten, med hjälp av data från olje- och gasexploatering. Men när de nu börjar söka boplatser är det en kamp mot klockan – snart sätter vindkraften stopp.
Förbittrad över Kalmarunionens förfall for kung Hans av Danmark 1495 till Sverige för att uppvakta riksföreståndaren Sten Sture. I en maktdemonstration seglade han Gribshunden mot Kalmar för att säkra den svenska kronan. Men skeppet sprang i luften efter en brand ombord, medan Hans lyckligtvis var i land. Skeppet som var lastat med dyrbara gåvor blev kvar på botten och hittades på 1960-talet. Först 2015 bekräftades att det rörde sig om Gribshunden, tack vare fyndet av skeppets galjonsfigur. Man har även funnit ett tiotal kanonlavetter – de äldsta som hittats på ett örlogsskepp. Till det...
När marinarkeologer för två år sedan hittade vraket av ett fraktskepp norr om Dalarö, såg de genast att det var speciellt – men att det kommit lastat med en stor bit järnhistoria hade de ingen aning om. Fyndet är unikt både skeppstekniskt och järnhistoriskt, visar nu analyserna. – Vi har inte sett något liknande skepp. Det är 20 meter långt, 8 meter brett och klinkbyggt, alltså med ett skrov av längsgående plankor som ligger omlott. Det finns en gammal nordisk fartygstyp som kallas holk i skriftliga källor, men som inte har identifierats. Det kan vara en sådan, säger Jim Hansson,...
Fartyget är unikt i sitt slag, ett välbevarat krigsfartyg av ny typ – ett större oceangående fartyg med kanoner. – Vi har dykt i tre veckor nu i slutet av sommaren. Vi har grävt runt skeppet på botten, berättar Johan Rönnby, professor i marinarkeologi vid Södertörns högskola. Detta är en av de bäst bevarade skeppen från denna tid , vilket gör det till ett litet fönster till senmedeltidens sjöfart. – Mycket är bevarat, vi har hittat tunnor som sannolikt har innehållit proviant – öl och stör, säger Johan Rönnby . De har även funnit en handbössa eller handkanon liksom pilspetsar från armborst...
Plast i haven är ett växande problem som drabbar både små och stora organismer ( se F&F 9/2014 ). Att beräkna mängden plast som årligen hamnar i haven är ingen lätt uppgift. Forskare från USA och Australien har dock antagit utmaningen och levererar nya siffror. Enligt deras beräkningar så produceras 99,5 miljoner ton plastskräp per år i kustzonerna utefter samtliga världshav. Dessa kuster innefattar 192 länder och 5–13 miljoner ton av plastskräpet beräknas hamna i haven. Som jämförelse skulle drygt 8 miljoner ton plastskräp kunna täcka större delen av Gotland med ett ankeldjupt lager. De...
