Annons

medicinpriset

Chilipeppar är en het krydda. Den bränner på tungan. Amerikanen David Julius får ena halvan av årets medicinpris för upptäckten av att kryddan påverkar nervernas mottagare på samma sätt som värme. Den andra halvan går till den libanesisk-amerikanske molekylärbiologen Ardem Patapoutian för forskning om hur celler i huden registrerar beröring. – Utan dessa sinnen kan vi inte uppleva världen omkring oss, säger Abdel El Manira , professor i neurovetenskap vid Karolinska institutet och medlem i Nobelförsamlingen som utser medicinpristagarna. David Julius experimenterade med kapsaicin Det var i...
F&F gratulerar David Julius och Arden Patapoutiun till årets Nobelpris i fysiologi eller medicin för sina upptäckter av receptorer för temperatur och beröring.
Kroppsfrämmande ämnen som kan utlösa en reaktion från vårt immunförsvar kallas antigener. Det kan vara fragment av bakterier, virus och cancerceller. T-cellerna i immunförsvaret är ständigt på jakt efter antigener som de kan anfalla och förgöra. Men de behöver hjälp med att hitta dem. Deras hjälpredor kallas antigenpresenterade celler, APC, som visar upp en specifik del av antigenen för T-cellen. Om T-receptorerna på T-cellens yta binder till den uppvisade antigenen kan immunförsvaret dra igång. Detta system regleras på ett finstämt sätt av molekyler som fungerar som gaspedaler och bromsar...
De så kallade T-cellerna i immunförsvaret angriper främmande eller muterade kroppsegna celler – cancerceller. T-cellernas arbete regleras noga med hjälp av en uppsättning molekyler, varav vissa aktiverar medan andra bromsar verksamheten. Årets nobelpristagare i medicin var först med att identifiera några av bromsmolekylerna, samt med att utveckla metoder för att hindra deras arbete. När det sker hamnar immunförsvaret i turboläge och angriper cancercellerna extra kraftfullt. Tekniken, som kallas Immune checkpoint inhibition , används för cancerbehandling i idag och räddar liv som inte tidigare...
Den franske 1600-talsfilosofen och matematikern René Descartes kom sällan ur sängen före klockan elva på förmiddagen. Under hela sitt liv var han en inbiten sjusovare. Nutida forskare har gett honom diagnosen förskjuten sömnfas, även känd som delayed sleep phase disorder (DSPD). I vissa fall beror förskjutningen på en mutation i cellernas biologiska klocka. Den nyheten kom i våras från en forskargrupp ledd av genetikern Michael Young vid Rockefeller university i New York, USA. – För dem som har mutationen är det som att ständigt kämpa med jetlag. Varje dag rör sig världen bort från deras inre...
Hur fungerar cellernas inre klocka? För upptäckten av mekanismerna som gör att växter och djur kan anpassa sig till dag och natt tilldelas Jeffrey C. Hall, Michael Rosbash och Michael W. Young Nobelpriset i medicin eller fysiologi 2017. Att en mutation kan störa cellernas inre klocka har vi skrivit om tidigare i år. Mer om den Nobelprisbelönade upptäckten blir det i Forskning & Framsteg 10/2017, som kommer ut i slutet av november.