Annons

nationalekonomi

EU-medborgarna rankar immigrationen som den största utmaningen för EU, enligt Eurobarometern. På andra plats ligger terrorhotet. EU-medborgarna är dock överlag positiva till migration från andra EU-länder, men mer skeptiska till migration från länder utanför EU. Det framgår i kapitlet ”Flyktingkrisen och nationalstatens återkomst” i forskarantologin EU och nationalstatens återkomst. Europaperspektiv 2019 (Santérus förlag 2019). – Ambitionen, eller den påstådda ambitionen, är att EU ska ha en gemensam flyktingpolitik. Men tittar man på enskilda länderna så ser man att detta i praktiken inte...
Social förmåga betalar sig allt bättre för män i arbetslivet, medan intelligens inte längre efterfrågas lika mycket. Män som är initiativrika och stresståliga får allt bättre betalt. Detta märks tydligast i privat sektor, där avkastningen på sådana sociala förmågor fördubblats mellan åren 1992 och 2013. Däremot har efterfrågan på intelligens minskat något sedan början av 2000-talet. Detta har forskare vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering kommit fram till genom att kombinera lönen för män i 40-årsåldern och deras mönstringsdata från 18-årsåldern. Under...
Samtidigt som medellivslängden ökar i Sverige, så ökar hälsoklyftorna mellan olika grupper i samhället. Det framgår av en forskningsrapport från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering. Bland kvinnor har ojämlikheten i hälsa ökat sedan 1990-talet, mätt som andel förtida döda (30–60-åringar). Risken att dö i förtid har minskat för kvinnor med hög inkomst, medan den tvärtom har ökat för kvinnor med de lägsta inkomsterna. För män är ojämlikheten visserligen större, men den är i stort sett oförändrad sedan 1990-talet. – Ju mer jämställt samhället blir, desto starkare...
En grundbult inom vetenskaplig metodik är att en studie ska ge samma resultat om den upprepas med samma metod och likvärdigt källmaterial. Men på den punkten finns det anledning att vara orolig för nationalekonomisk forskning, skriver två professorer i Ekonomisk debatt . Inom vissa av nationalekonomins fält har det visat sig att majoriteten av de publicerade resultaten inte går att upprepa. – Detta har diskuterats inom flera discipliner rätt länge, och på senare år har frågan även nått samhällsvetenskaperna, säger Anna Dreber Almenberg , professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan i...
I början av 1930-talet infördes allmän och fri spädbarnsvård under barnets första levnadsår på vissa platser i Sverige. Det skedde i sju av 400 provinsialläkardistrikt, där det öppnades hälsocenter som leddes av en läkare. Målet var att ge vård på lika villkor för alla mödrar i distriktet. Man informerade aktivt om insatsen i exempelvis lokaltidningar och i kyrkor. Verksamheten bestod av hälsoundersökningar av mödrar och barn, information om spädbarnsvård samt hembesök. Denna historiska insats kan ses som ett naturligt experiment, som forskare nu har analyserat genom att jämföra med andra,...
Inkomstskillnaderna i Sverige har växt till de största på flera decennier, rapporterade SCB nyligen. Den så kallade Gini-koefficienten, som mäter inkomstfördelning, är nu 0,32. På 1970-talet var den cirka 0,2. – Trenden är mycket tydlig och uppåtgående. Man har mätt Gini systematiskt i Sverige sedan 1970-talet, och detta är den högsta noteringen sedan dess, säger Jesper Roine , som forskar i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm och är expert på just inkomstfördelning och ekonomiska klyftor. – Den senaste uppgången drivs huvudsakligen av ökade kapitalvinster bland dem med allra...