Annons

nationalekonomi

Samtidigt som medellivslängden ökar i Sverige, så ökar hälsoklyftorna mellan olika grupper i samhället. Det framgår av en forskningsrapport från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering. Bland kvinnor har ojämlikheten i hälsa ökat sedan 1990-talet, mätt som andel förtida döda (30–60-åringar). Risken att dö i förtid har minskat för kvinnor med hög inkomst, medan den tvärtom har ökat för kvinnor med de lägsta inkomsterna. För män är ojämlikheten visserligen större, men den är i stort sett oförändrad sedan 1990-talet. – Ju mer jämställt samhället blir, desto starkare...
En grundbult inom vetenskaplig metodik är att en studie ska ge samma resultat om den upprepas med samma metod och likvärdigt källmaterial. Men på den punkten finns det anledning att vara orolig för nationalekonomisk forskning, skriver två professorer i Ekonomisk debatt . Inom vissa av nationalekonomins fält har det visat sig att majoriteten av de publicerade resultaten inte går att upprepa. – Detta har diskuterats inom flera discipliner rätt länge, och på senare år har frågan även nått samhällsvetenskaperna, säger Anna Dreber Almenberg , professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan i...
I början av 1930-talet infördes allmän och fri spädbarnsvård under barnets första levnadsår på vissa platser i Sverige. Det skedde i sju av 400 provinsialläkardistrikt, där det öppnades hälsocenter som leddes av en läkare. Målet var att ge vård på lika villkor för alla mödrar i distriktet. Man informerade aktivt om insatsen i exempelvis lokaltidningar och i kyrkor. Verksamheten bestod av hälsoundersökningar av mödrar och barn, information om spädbarnsvård samt hembesök. Denna historiska insats kan ses som ett naturligt experiment, som forskare nu har analyserat genom att jämföra med andra,...
Inkomstskillnaderna i Sverige har växt till de största på flera decennier, rapporterade SCB nyligen. Den så kallade Gini-koefficienten, som mäter inkomstfördelning, är nu 0,32. På 1970-talet var den cirka 0,2. – Trenden är mycket tydlig och uppåtgående. Man har mätt Gini systematiskt i Sverige sedan 1970-talet, och detta är den högsta noteringen sedan dess, säger Jesper Roine , som forskar i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm och är expert på just inkomstfördelning och ekonomiska klyftor. – Den senaste uppgången drivs huvudsakligen av ökade kapitalvinster bland dem med allra...
Bland de 10 procent som tjänar allra mest i Sverige har andelen kvinnor mer än fördubblats sedan 1970-talet. Och inom den procent som tjänar allra mest – de cirka 70 000 personer som tjänar mer än 100000 i månaden – har andelen trefaldigats, från 6 till 18 procent. Detta framgår av en ny forskningsrapport från SNS. – Även internationellt så ser vi samma trend, men i denna utveckling släpar faktiskt Sverige efter allt mer, säger Jesper Roine , som är forskare i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, och som är medförfattare till studien . Det finns forskare som har talat om den...
Svensk nationalekonomi är spännande. Allt fler ekonomer tar sig an nya frågor med gedigna statistiska metoder. Skolan, jämställdhet och lönefrågor är bara några områden som numera intresserar ekonomer. Denna bok är skriven av 21 nationalekonomer, en ekonomhistoriker och en filosof – och den är mer spännande än titeln antyder. Forskarna försöker besvara 18 frågor utifrån ny nationalekonomisk forskning, och flera av dem är såväl fascinerande som viktiga. Varför tjänar kvinnor mindre än män? När vill vi hjälpa andra? Röstar väljarna med plånboken? Vilken effekt har migration på individer och...