nationalekonomi

Svenska forskare ger arvsskatt tummen ned

Arvsskatten såg till att staten fick en del av tillgångarna som avlidna personer lämnade efter sig, och när den avskaffades år 2004 hade den funnits i över hundra år. Skatten var dock omtvistad, då kritiker menade att den var lätt att komma runt och inte bidrog till att utjämna ekonomiska klyftor, vilket var en av grundtankarna med skatten. Nu får kritikerna medhåll av forskare från Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi , ESO, som summerar forskningsläget om arvsskatt i en ny rapport. Små skatteintäkter ett stort problem Ett huvudproblem som tas upp är hur svårt arvsskatten hade att...

Minskade inkomstskillnader senaste året

Sedan 2011 har den ekonomiska standarden ökat med 14 procent i Sverige, efter justering för inflationen. Men nu avmattas inkomstökningen, rapporterar SCB . Den har bara ökat med 0,8 procent det senaste året. Även inkomstskillnaderna har minskat på senare år. År 2018 års nivå är den lägsta sedan 2014, sett till Gini-koefficienten (även globalt verkar en liknade tendens synas ). Andelen fattiga, personer med ”låg ekonomisk standard”, har legat rätt konstant sedan 2008. Det handlar om ungefär 13–15 procent av befolkningen. Den stora ökningen av dem skedde under 00-talet då gruppen ökade från 9...

Partnervåld ökar med löneskillnader

Partnervåld är svårt att mäta, anmälningsbenägenheten varierar och mörkertalen är stora. Nationalekonomen Sanna Ericsson vid Lunds universitet har därför undersökt partnervåld via sjukhusregister. Siffrorna över kvinnor som söker sjukhusvård för misshandel kan ge ett relativt bra mått på det grövre partnervåldet. För att kunna fånga det våld som sker i hemmet har hon uteslutit misshandel på allmän plats i analysen. Hon finner att andelen kvinnor som sökt sjukhusvård för misshandel mer än fördubblats, sedan mellan åren 2000 och 2010. De kvinnor som misshandlas är främst lågutbildade och...

Ensamstående föräldrar allt fattigare

Den som lever ensam i Sverige lever allt oftare i fattigdom. Gruppen ensamstående har ökat sin fattigdomsrisk från 10 till 24 procent sedan slutet av 1980-talet. Att leva i risk för fattigdom innebär att man har en disponibel inkomst som ligger på mindre än 60 procent av medianinkomsten – det är med andra ord ett relativt mått. Men gruppen som lever som ensamstående föräldrar har en ännu högre risk för fattigdom – där har gruppen i fattigdomsrisk ökat från 7 till 28 procent under samma tid. För par med eller utan barn har bara marginella förändringar skett under samma tid, av den enkla...

BLOGG: Anne Boschini

Blir kvinnor lyckligare av deltidsarbete?

Denna fråga följer naturligt av ny nationalekonomisk forskning, som undersöker hur individers lycka relaterar till deras familje- och arbetssituation. Att mäta individuell lycka eller tillfredställelse i livet har psykologer ägnat sig åt länge och nationalekonomer har det senaste decenniet eller två börjat använda sig av dessa metoder för att direkt adressera den centrala frågan i...

Fängelsedom drabbar barnen

Forskare har undersökt 40 000 barn i Sverige i åldern 3–14 år som har haft minst en förälder i fängelse åren 1997–2004. Denna grupp har sedan jämförts med 130 000 barn som även de haft en dömd förälder, men där domen inte blev fängelse. Men hjälp av denna metod kunde forskarna jämföra barn i två ganska lika grupper – båda hade dömda föräldrar, och de hade begått liknade brott. Det visade sig att barnen till de fängelsedömda oftare blev kriminella, fick sämre betyg och oftare gick ut skolan utan gymnasiekompetens. När de var 25 år så var sannolikheten att ha ett jobb 37 procent lägre bland de...

Ekonomiska klyftor som slutat växa?

Man hör ofta påståenden om att de ekonomiska klyftorna i världen ökar. Men stämmer det verkligen? Nya data utmanar den sedvanliga bilden. Världsbanken rapporterade nyligen att klyftorna istället minskar, enligt de senaste siffrorna. Data från åren mellan 2008 och 2013 visar att den globala ojämlikheten minskade för första gången sedan den industriella revolutionen inleddes för över 200 år sedan. Världsbanken har uppmätt att den så kallade Gini-koefficienten (som mäter ojämlikhet) minskat från 67 till 62 under åren 2008–2013. Orsaken till denna förändring är bland annat en stadig ökning av...

Barnfattigdom vanligast bland invandrade

Ungefär 44 000 barn i Sverige lever i familjer som år efter år är fattiga. Det kallas för varaktig låg inkomststandard, och betyder att man under flera års tid inte har råd med det allra viktigaste i vardagen. Denna grupp består till 75 procent av utrikes födda barn eller barn till förälder som är född utomlands. Oftast kommer barnen i denna grupp från Somalia, Irak eller Syrien. Många av dem, 41 procent, har även en ensamstående förälder. I regel är föräldrarna inte etablerade på arbetsmarknaden, rapporterar SCB . I det längre perspektivet var barnfattigdomen värst i modern tid under...

Ekonomiska klyftor som går i arv

Inkomstskillnaderna har ökat i stora delar av världen sedan 1980-talet. Fler och fler studier har sedan dess visat att det även finns ett samband mellan stora ekonomiska klyftor och liten social rörlighet, det vill säga möjligheten att göra en klassresa. Detta samband kan visas i form av ett diagram som brukar kallas för Gatsbykurvan , efter romanen från 1925 av Scott Fitzgerald. I länder eller områden med stora inkomstskillnader går alltså både rikedom och fattigdom i arv från generation till generation. Nu har nationalekonomer funnit detta samband även på lokal nivå i Sverige när man...

Den gröna teknikens baksida

De flesta är överens om att det krävs ökade satsningar på bland annat elbilar, solceller och vindkraftverk för att minska användningen av fossila bränslen och hejda klimatförändringen. Men tillverkningen av grön teknik förutsätter en kraftigt ökad tillgång på vissa metaller. Enligt Världsbanken kan det i vissa fall handla om en höjning av världsproduktionen med upp till 1 200 procent. Samtidigt ökar motståndet mot gruvdrift på flera håll i världen – förutom på de platser där befolkningen inte har råd att låta risken för miljöproblem överskugga chansen att få arbetstillfällen och lokalt stöd...

”Ett normlöst samhälle skulle vara ruskigt”

Jodå, han är fortfarande igång. I full fart. Vi möts på Institutet för Näringslivsforskning i Stockholm där han arbetar två dagar i veckan. De andra tre dagarna är han på Stockholms universitet. Blicken är klar, handslaget fast och leendet ligger inte långt borta när vi pratar. Vi träffas för ett samtal om normer och incitament. Och hans liv som forskare. – I den senaste uppsatsen som jag har varit med och skrivit tittar vi på hur just normer och incitament fungerar på arbetsmarknaden, säger han. Artikeln är publicerad i Journal of Political Economy som är en av den internationella...

Flyktingfrågan hotar dra isär EU

EU-medborgarna rankar immigrationen som den största utmaningen för EU, enligt Eurobarometern. På andra plats ligger terrorhotet. EU-medborgarna är dock överlag positiva till migration från andra EU-länder, men mer skeptiska till migration från länder utanför EU. Det framgår i kapitlet ”Flyktingkrisen och nationalstatens återkomst” i forskarantologin EU och nationalstatens återkomst. Europaperspektiv 2019 (Santérus förlag 2019). – Ambitionen, eller den påstådda ambitionen, är att EU ska ha en gemensam flyktingpolitik. Men tittar man på enskilda länderna så ser man att detta i praktiken inte...

Lönsamt att vara socialt kompetent

Social förmåga betalar sig allt bättre för män i arbetslivet, medan intelligens inte längre efterfrågas lika mycket. Män som är initiativrika och stresståliga får allt bättre betalt. Detta märks tydligast i privat sektor, där avkastningen på sådana sociala förmågor fördubblats mellan åren 1992 och 2013. Däremot har efterfrågan på intelligens minskat något sedan början av 2000-talet. Detta har forskare vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering kommit fram till genom att kombinera lönen för män i 40-årsåldern och deras mönstringsdata från 18-årsåldern. Under...

Fattiga kvinnor får allt sämre hälsa i Sverige

Samtidigt som medellivslängden ökar i Sverige, så ökar hälsoklyftorna mellan olika grupper i samhället. Det framgår av en forskningsrapport från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering. Bland kvinnor har ojämlikheten i hälsa ökat sedan 1990-talet, mätt som andel förtida döda (30–60-åringar). Risken att dö i förtid har minskat för kvinnor med hög inkomst, medan den tvärtom har ökat för kvinnor med de lägsta inkomsterna. För män är ojämlikheten visserligen större, men den är i stort sett oförändrad sedan 1990-talet. – Ju mer jämställt samhället blir, desto starkare...

Många studier faller isär när de upprepas

En grundbult inom vetenskaplig metodik är att en studie ska ge samma resultat om den upprepas med samma metod och likvärdigt källmaterial. Men på den punkten finns det anledning att vara orolig för nationalekonomisk forskning, skriver två professorer i Ekonomisk debatt . Inom vissa av nationalekonomins fält har det visat sig att majoriteten av de publicerade resultaten inte går att upprepa. – Detta har diskuterats inom flera discipliner rätt länge, och på senare år har frågan även nått samhällsvetenskaperna, säger Anna Dreber Almenberg , professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan i...