nationalekonomi

Barnfattigdom vanligast bland invandrade

Ungefär 44 000 barn i Sverige lever i familjer som år efter år är fattiga. Det kallas för varaktig låg inkomststandard, och betyder att man under flera års tid inte har råd med det allra viktigaste i vardagen. Denna grupp består till 75 procent av utrikes födda barn eller barn till förälder som är född utomlands. Oftast kommer barnen i denna grupp från Somalia, Irak eller Syrien. Många av dem, 41 procent, har även en ensamstående förälder. I regel är föräldrarna inte etablerade på arbetsmarknaden, rapporterar SCB . I det längre perspektivet var barnfattigdomen värst i modern tid under...

Ekonomiska klyftor som går i arv

Inkomstskillnaderna har ökat i stora delar av världen sedan 1980-talet. Fler och fler studier har sedan dess visat att det även finns ett samband mellan stora ekonomiska klyftor och liten social rörlighet. Detta samband kan även visas i form av ett diagram som brukar kallas för Gatsbykurvan , efter romanen från 1925 av Scott Fitzgerald. I länder eller områden med stora inkomstskillnader går alltså både rikedom och fattigdom i arv från generation till generation. Nu har nationalekonomer funnit detta samband även på lokal nivå i Sverige när man jämfört 125 arbetsmarknadsregioner i Sverige...

Den gröna teknikens baksida

De flesta är överens om att det krävs ökade satsningar på bland annat elbilar, solceller och vindkraftverk för att minska användningen av fossila bränslen och hejda klimatförändringen. Men tillverkningen av grön teknik förutsätter en kraftigt ökad tillgång på vissa metaller. Enligt Världsbanken kan det i vissa fall handla om en höjning av världsproduktionen med upp till 1 200 procent. Samtidigt ökar motståndet mot gruvdrift på flera håll i världen – förutom på de platser där befolkningen inte har råd att låta risken för miljöproblem överskugga chansen att få arbetstillfällen och lokalt stöd...

”Ett normlöst samhälle skulle vara ruskigt”

Jodå, han är fortfarande igång. I full fart. Vi möts på Institutet för Näringslivsforskning i Stockholm där han arbetar två dagar i veckan. De andra tre dagarna är han på Stockholms universitet. Blicken är klar, handslaget fast och leendet ligger inte långt borta när vi pratar. Vi träffas för ett samtal om normer och incitament. Och hans liv som forskare. – I den senaste uppsatsen som jag har varit med och skrivit tittar vi på hur just normer och incitament fungerar på arbetsmarknaden, säger han. Artikeln är publicerad i Journal of Political Economy som är en av den internationella...

BLOGG: Anne Boschini

Blir kvinnor lyckligare av deltidsarbete?

Denna fråga följer naturligt av ny nationalekonomisk forskning, som undersöker hur individers lycka relaterar till deras familje- och arbetssituation. Att mäta individuell lycka eller tillfredställelse i livet har psykologer ägnat sig åt länge och nationalekonomer har det senaste decenniet eller två börjat använda sig av dessa metoder för att direkt adressera den centrala frågan i...

Flyktingfrågan hotar dra isär EU

EU-medborgarna rankar immigrationen som den största utmaningen för EU, enligt Eurobarometern. På andra plats ligger terrorhotet. EU-medborgarna är dock överlag positiva till migration från andra EU-länder, men mer skeptiska till migration från länder utanför EU. Det framgår i kapitlet ”Flyktingkrisen och nationalstatens återkomst” i forskarantologin EU och nationalstatens återkomst. Europaperspektiv 2019 (Santérus förlag 2019). – Ambitionen, eller den påstådda ambitionen, är att EU ska ha en gemensam flyktingpolitik. Men tittar man på enskilda länderna så ser man att detta i praktiken inte...

Lönsamt att vara socialt kompetent

Social förmåga betalar sig allt bättre för män i arbetslivet, medan intelligens inte längre efterfrågas lika mycket. Män som är initiativrika och stresståliga får allt bättre betalt. Detta märks tydligast i privat sektor, där avkastningen på sådana sociala förmågor fördubblats mellan åren 1992 och 2013. Däremot har efterfrågan på intelligens minskat något sedan början av 2000-talet. Detta har forskare vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering kommit fram till genom att kombinera lönen för män i 40-årsåldern och deras mönstringsdata från 18-årsåldern. Under...

Fattiga kvinnor får allt sämre hälsa i Sverige

Samtidigt som medellivslängden ökar i Sverige, så ökar hälsoklyftorna mellan olika grupper i samhället. Det framgår av en forskningsrapport från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering. Bland kvinnor har ojämlikheten i hälsa ökat sedan 1990-talet, mätt som andel förtida döda (30–60-åringar). Risken att dö i förtid har minskat för kvinnor med hög inkomst, medan den tvärtom har ökat för kvinnor med de lägsta inkomsterna. För män är ojämlikheten visserligen större, men den är i stort sett oförändrad sedan 1990-talet. – Ju mer jämställt samhället blir, desto starkare...

Många studier faller isär när de upprepas

En grundbult inom vetenskaplig metodik är att en studie ska ge samma resultat om den upprepas med samma metod och likvärdigt källmaterial. Men på den punkten finns det anledning att vara orolig för nationalekonomisk forskning, skriver två professorer i Ekonomisk debatt . Inom vissa av nationalekonomins fält har det visat sig att majoriteten av de publicerade resultaten inte går att upprepa. – Detta har diskuterats inom flera discipliner rätt länge, och på senare år har frågan även nått samhällsvetenskaperna, säger Anna Dreber Almenberg , professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan i...

Spädbarnsvård gav högre lön

I början av 1930-talet infördes allmän och fri spädbarnsvård under barnets första levnadsår på vissa platser i Sverige. Det skedde i sju av 400 provinsialläkardistrikt, där det öppnades hälsocenter som leddes av en läkare. Målet var att ge vård på lika villkor för alla mödrar i distriktet. Man informerade aktivt om insatsen i exempelvis lokaltidningar och i kyrkor. Verksamheten bestod av hälsoundersökningar av mödrar och barn, information om spädbarnsvård samt hembesök. Denna historiska insats kan ses som ett naturligt experiment, som forskare nu har analyserat genom att jämföra med andra,...

Därför växer klyftorna i Sverige

Inkomstskillnaderna i Sverige har växt till de största på flera decennier, rapporterade SCB nyligen. Den så kallade Gini-koefficienten, som mäter inkomstfördelning, är nu 0,32. På 1970-talet var den cirka 0,2. – Trenden är mycket tydlig och uppåtgående. Man har mätt Gini systematiskt i Sverige sedan 1970-talet, och detta är den högsta noteringen sedan dess, säger Jesper Roine , som forskar i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm och är expert på just inkomstfördelning och ekonomiska klyftor. – Den senaste uppgången drivs huvudsakligen av ökade kapitalvinster bland dem med allra...

Allt fler kvinnor på toppen

Bland de 10 procent som tjänar allra mest i Sverige har andelen kvinnor mer än fördubblats sedan 1970-talet. Och inom den procent som tjänar allra mest – de cirka 70 000 personer som tjänar mer än 100000 i månaden – har andelen trefaldigats, från 6 till 18 procent. Detta framgår av en ny forskningsrapport från SNS. – Även internationellt så ser vi samma trend, men i denna utveckling släpar faktiskt Sverige efter allt mer, säger Jesper Roine , som är forskare i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, och som är medförfattare till studien . Det finns forskare som har talat om den...

Gedigna svar på aktuella frågor

Svensk nationalekonomi är spännande. Allt fler ekonomer tar sig an nya frågor med gedigna statistiska metoder. Skolan, jämställdhet och lönefrågor är bara några områden som numera intresserar ekonomer. Denna bok är skriven av 21 nationalekonomer, en ekonomhistoriker och en filosof – och den är mer spännande än titeln antyder. Forskarna försöker besvara 18 frågor utifrån ny nationalekonomisk forskning, och flera av dem är såväl fascinerande som viktiga. Varför tjänar kvinnor mindre än män? När vill vi hjälpa andra? Röstar väljarna med plånboken? Vilken effekt har migration på individer och...

Att bädda för önskat beslut

Nudging är ett sätt att förändra människors beteende genom att man designar själva beslutssituationen. Inga beslutsalternativ tas bort, inte heller förändrar man de ekonomiska incitamenten – i stället förlitar man sig på insikter från beteendevetenskap när man bestämmer hur beslutet, de olika valmöjligheterna eller de möjliga konsekvenserna av beslutet presenteras. En nudge kommer aldrig att fungera på någon som inte vill ändra sitt beteende, men för den som vill ändra sitt beteende kan en nudge ge effekt, exempelvis genom att synliggöra ett specifikt val eller subtilt påminna om varför ett...

Listan: Så mycket satsar Europas länder på sitt försvar

Land Andel i procent av BNP 1. Grekland 2,7 2. Storbritannien 2,1 3. Estland 1,9 4. Frankrike 1,8 5. Polen 1,6 6. Norge 1,5 7. Bulgarien 1,4 8. Cypern 1,4 9. Kroatien 1,3 10. Finland 1,3 11. Litauen 1,3 12. Italien 1,2 13. Danmark 1,1 14. Nederländerna 1,1 15. Portugal 1,1 16. Slovakien 1,1 17. Sverige 1,1 18. Lettland 1,0 19. Rumänien 1,0 20. Spanien 1,0 21. Tyskland 1,0 22. Schweiz 0,9 23. Tjeckien 0,9 24. Belgien 0,8 25. Malta 0,8 26. Slovenien 0,8 27. Österrike 0,6 28. Ungern 0,5 29. Irland 0,4 30. Luxemburg 0,3 31. Island 0,0 Under 2015 lade EU-länderna 200 miljarder euro på försvaret. I...