nationalekonomi

Social förmåga allt mer lönsam

Män som är initiativrika och stresståliga får allt bättre betalt. Detta märks tydligast i privat sektor, där avkastningen på sådana sociala förmågor fördubblats mellan åren 1992 och 2013. Däremot har efterfrågan på intelligens minskat något sedan början av 2000-talet. Detta har forskare vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering kommit fram till genom att kombinera mönstringsdata från 18-åriga män med deras löner när de är i 40-årsåldern. Under mönstringen görs ett test i kognitiva förmågor som liknar ett typiskt IQ-test. Dessutom bedöms sociala förmågor, som bland...

Fattiga kvinnor får allt sämre hälsa i Sverige

Samtidigt som medellivslängden ökar i Sverige, så ökar hälsoklyftorna mellan olika grupper i samhället. Det framgår av en forskningsrapport från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering. Bland kvinnor har ojämlikheten i hälsa ökat sedan 1990-talet, mätt som andel förtida döda (30–60-åringar). Risken att dö i förtid har minskat för kvinnor med hög inkomst, medan den tvärtom har ökat för kvinnor med de lägsta inkomsterna. För män är ojämlikheten visserligen större, men den är i stort sett oförändrad sedan 1990-talet. – Ju mer jämställt samhället blir, desto starkare...

Många studier faller isär när de upprepas

En grundbult inom vetenskaplig metodik är att en studie ska ge samma resultat om den upprepas med samma metod och likvärdigt källmaterial. Men på den punkten finns det anledning att vara orolig för nationalekonomisk forskning, skriver två professorer i Ekonomisk debatt . Inom vissa av nationalekonomins fält har det visat sig att majoriteten av de publicerade resultaten inte går att upprepa. – Detta har diskuterats inom flera discipliner rätt länge, och på senare år har frågan även nått samhällsvetenskaperna, säger Anna Dreber Almenberg , professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan i...

Spädbarnsvård gav högre lön

I början av 1930-talet infördes allmän och fri spädbarnsvård under barnets första levnadsår på vissa platser i Sverige. Det skedde i sju av 400 provinsialläkardistrikt, där det öppnades hälsocenter som leddes av en läkare. Målet var att ge vård på lika villkor för alla mödrar i distriktet. Man informerade aktivt om insatsen i exempelvis lokaltidningar och i kyrkor. Verksamheten bestod av hälsoundersökningar av mödrar och barn, information om spädbarnsvård samt hembesök. Denna historiska insats kan ses som ett naturligt experiment, som forskare nu har analyserat genom att jämföra med andra,...

BLOGG: Anne Boschini

Blir kvinnor lyckligare av deltidsarbete?

Denna fråga följer naturligt av ny nationalekonomisk forskning, som undersöker hur individers lycka relaterar till deras familje- och arbetssituation. Att mäta individuell lycka eller tillfredställelse i livet har psykologer ägnat sig åt länge och nationalekonomer har det senaste decenniet eller två börjat använda sig av dessa metoder för att direkt adressera den centrala frågan i...

Därför växer klyftorna i Sverige

Inkomstskillnaderna i Sverige har växt till de största på flera decennier, rapporterade SCB nyligen. Den så kallade Gini-koefficienten, som mäter inkomstfördelning, är nu 0,32. På 1970-talet var den cirka 0,2. – Trenden är mycket tydlig och uppåtgående. Man har mätt Gini systematiskt i Sverige sedan 1970-talet, och detta är den högsta noteringen sedan dess, säger Jesper Roine , som forskar i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm och är expert på just inkomstfördelning och ekonomiska klyftor. – Den senaste uppgången drivs huvudsakligen av ökade kapitalvinster bland dem med allra...

Allt fler kvinnor på toppen

Bland de 10 procent som tjänar allra mest i Sverige har andelen kvinnor mer än fördubblats sedan 1970-talet. Och inom den procent som tjänar allra mest – de cirka 70 000 personer som tjänar mer än 100000 i månaden – har andelen trefaldigats, från 6 till 18 procent. Detta framgår av en ny forskningsrapport från SNS. – Även internationellt så ser vi samma trend, men i denna utveckling släpar faktiskt Sverige efter allt mer, säger Jesper Roine , som är forskare i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, och som är medförfattare till studien . Det finns forskare som har talat om den...

Gedigna svar på aktuella frågor

Svensk nationalekonomi är spännande. Allt fler ekonomer tar sig an nya frågor med gedigna statistiska metoder. Skolan, jämställdhet och lönefrågor är bara några områden som numera intresserar ekonomer. Denna bok är skriven av 21 nationalekonomer, en ekonomhistoriker och en filosof – och den är mer spännande än titeln antyder. Forskarna försöker besvara 18 frågor utifrån ny nationalekonomisk forskning, och flera av dem är såväl fascinerande som viktiga. Varför tjänar kvinnor mindre än män? När vill vi hjälpa andra? Röstar väljarna med plånboken? Vilken effekt har migration på individer och...

Att bädda för önskat beslut

Nudging är ett sätt att förändra människors beteende genom att man designar själva beslutssituationen. Inga beslutsalternativ tas bort, inte heller förändrar man de ekonomiska incitamenten – i stället förlitar man sig på insikter från beteendevetenskap när man bestämmer hur beslutet, de olika valmöjligheterna eller de möjliga konsekvenserna av beslutet presenteras. En nudge kommer aldrig att fungera på någon som inte vill ändra sitt beteende, men för den som vill ändra sitt beteende kan en nudge ge effekt, exempelvis genom att synliggöra ett specifikt val eller subtilt påminna om varför ett...

Listan: Så mycket satsar Europas länder på sitt försvar

Land Andel i procent av BNP 1. Grekland 2,7 2. Storbritannien 2,1 3. Estland 1,9 4. Frankrike 1,8 5. Polen 1,6 6. Norge 1,5 7. Bulgarien 1,4 8. Cypern 1,4 9. Kroatien 1,3 10. Finland 1,3 11. Litauen 1,3 12. Italien 1,2 13. Danmark 1,1 14. Nederländerna 1,1 15. Portugal 1,1 16. Slovakien 1,1 17. Sverige 1,1 18. Lettland 1,0 19. Rumänien 1,0 20. Spanien 1,0 21. Tyskland 1,0 22. Schweiz 0,9 23. Tjeckien 0,9 24. Belgien 0,8 25. Malta 0,8 26. Slovenien 0,8 27. Österrike 0,6 28. Ungern 0,5 29. Irland 0,4 30. Luxemburg 0,3 31. Island 0,0 Under 2015 lade EU-länderna 200 miljarder euro på försvaret. I...

Vad gör homosexuella män lyckliga?

Lyckoforskning är ett snabbt växande forskningsfält om vad som gör människor nöjda med livet. – Men ofta fokuserar lyckoforskning på nationella genomsnitt, inte på minoriteter, säger Therese Nilsson , som är forskare i nationalekonomi vid Institutet för Näringslivsforskning och medförfattare till studien. Så vi ville se om det fanns grupper som faller ut från genomsnittet, till exempel sexuella minoriteter . Hon och hennes kolleger har därför jämfört homosexuella män i nästan 130 länder i världen i databasen Gay happiness index , och testat data mot en mängd faktorer som kan tänkas påverka...

Höstbarnens revansch

Inom idrotten har de som är födda tidigt på året oftast en fördel. Men nya forskningsresultat nyanserar bilden. Fotbollsspelare som är födda på hösten är överrepresenterade som vinnare av Guldbollen , ett pris som delas ut till Sveriges bästa spelare. Det handlar främst om spelare som är födda i augusti, oktober och november. Spelare som är födda i december är i stället starkt underrepresenterade. – Detta skiljer sig från till exempel ungdomsfotbollen och ungdomslandslaget, där vi vet att de som är födda tidigt på året har en fördel. Men när det gäller de verkliga superstjärnorna så ser vi...

Män överskattar hur snabbt de springer

Nationalekonomen Mitesh Kataria har jämfört sluttider i långdistanslopp med löparnas egna uppskattningar av sin sluttid inför tävlingen. I studien ingick 10 grupper som sprang Stockholm maraton, Stockholm halvmaraton, Göteborgsvarvet (halvmaraton) eller Lidingöloppet (30 km) år 2015 eller 2016. De flesta löpare trodde att de skulle springa något snabbare än de egentligen gjorde, och mest optimistiska var männen. I genomsnitt missbedömde män sin sluttid med 2,59 minuter för halvmaraton, 6,49 minuter för Lidingöloppet och 4,15 minuter för maraton. För kvinnor var motsvarande siffror 1,81, 3,78...

Hög värme ger sämre skolresultat

I Costa Rica presterar eleverna sämst vid de skolor som ligger i de varmaste och fuktigaste delarna av landet. Det kan finnas många faktorer som förklarar detta samband, men Laura Villalobos-Fiatt , forskare på Handelshögskolan i Göteborg, har försökt isolera värmeeffekten. Hon har visat att skolnärvaron minskar för varje grad som temperaturen stiger över 26 grader Celsius. Minskad närvaro har i sin tur ett starkt samband med sämre skolprestationer. Studien bygger bland annat på meteorologiska observationer timme för timme i olika delar av landet. Resultaten visar även att pojkar påverkas mer...

Mer pengar gör att vi väljer mer fritid

Vi ägnar allt mindre av vår tid åt lönearbete. Trenden är tydlig så långt tillbaka i tiden som det finns tillförlitliga data. – På lång sikt går antalet arbetade timmar ner, för när man blir rikare så väljer man att jobba mindre, säger Per Krusell, professor i nationalekonomi vid Institutet för internationell ekonomi, Stockholms universitet. Enligt den studie som han har gjort tillsammans med sin kollega Timo Bopparts, minskar arbetsutbudet i västvärlden med 0,2 procent för varje procent som produktiviteten ökar. De förutspår därför att antalet arbetade timmar kommer att sjunka även i...