Annons

paleontologi

Forskare från bland annat Sverige och Australien har undersökt tio fjädrar som upptäckts i de förstenade avlagringarna av en sjö sydväst om Melbourne. Genom att jämföra med andra fossila fjädrar som hittats tillsammans med skelett kan forskarna känna igen dem som fågel- respektive dinosauriefjädrar. Djuren var små och anpassade till kyla. Med utgångspunkt från fjädrarnas storlek bedömer forskarna att fåglarna var jämförbara med dagens sparvar, och dinosaurierna med små hundar. Fynden breddar bilden av dinosaurierna. De flesta fynd av dinosaurier med fjädrar har hittats på norra halvklotet och...
Fossilt bajs visar att flygödlor för 150 miljoner år sedan hade samma diet som dagens flamingor. Forskare från Sverige och Polen har använt synkrotronljus för att få en detaljerad bild av innehållet i fossilt flygödlebajs, koproliter. Där hittade de rester av skalförsedda amöbor och andra mikroskopiska havslevande varelser. Precis som flamingon verkar alltså vissa typer av flygödlor ha fått sin mat genom att filtrera vatten och samla upp organismer som finns i vattnet och bottenslammet. Källa: Uppsala universitet och tidskriften PeerJ
Huggtänder finns både hos växtätare och köttätare. Men kindtänderna ger ledtrådar om själva kostvanorna. Växtätare har ofta platta skrovliga kindtänder som kan mala sönder växtdelar, medan köttätare har vassa, skärande kindtänder. Allätare har vanligtvis en kombination av dessa tänder. Forskare från Utah university i USA har utfört ingående tandanalyser av fossil efter utdöda arter av krokodildjur. Analyserna, som har publicerats i Current biology, visar att växtätande arter har varit förvånansvärt vanliga under de drygt 200 miljoner år som krokodildjuren har existerat. Faktum är att...
2010 hittade ryska arkeologer ett fossilt ben från en flickas lillfinger i grottan Denisova i Sibirien. Dna-analyser visade att flickan tillhört en egen grupp, skild från moderna människor och neandertalare. Det finns mycket få fynd av denisovamänniskor. Förutom lillfingerbenet har forskare bara hittat några tänder och ett käkben. Att utifrån detta rekonstruera hur den utdöda människogruppen såg ut har därför varit mycket svårt. Men med hjälp av en ny genetisk metod har en grupp israeliska och spanska forskare lyckats kartlägga denisovamänniskans anatomi. Resultatet presenteras i tidskriften...
1 | Hur skulle du själv beskriva den här boken? – Den är en tidslinje över vår utveckling och en berättelse om den planet som faktiskt är vårt hem. I första hand är det en konstbok – populärvetenskapen får man på köpet. 2 | Vad vet vi egentligen om de djur som funnits under alla de miljoner år som den här boken spänner över? – I många fall är det ganska mycket. Jag har gjort mitt yttersta för att det jag tar upp ska vara solitt. Det kan vara kittlande med nya rön, men jag förlitar mig i boken på det som har stötts och blötts inom paleontologin ganska länge. Det är etablerade fakta. I vissa...
Den första ledtråden kom 2007. Ett fotben påträffades under utgrävningar i Callao-grottan på den norra delen av Filippinernas största ö, Luzon. Fotbenet – som är 67 000 år gammalt – blev det äldsta direkta belägget för att en okänd medlem ur vårt eget släkte Homo tagit sig till Filippinerna. Nu rapporterar forskare från Frankrike, Filippinerna och Australien att de har hittat ytterligare ett dussin fossila lämningar. De är från minst tre individer. Bland fynden finns tänder, ben från händer och fötter samt delar av ett lårben. – Vi anser att det handlar om en ny art, säger Guillaume Daver,...