Annons

paleontologi

Den sista gemensamma förfadern till alla människoartade apor, det vill säga människoapor och gibbonapor, levde för 15–20 miljoner år sedan. Forskare och paleontologer har tidigare trott att de var stora till växten, baserat på fynd gjorda i Afrika av släktet proconsul , som länge ansetts vara så nära en gemensam förfader man kan komma. Men nu ändras bilden, efter en upptäckt av benfragment och ett kranium utanför Barcelona i Spanien. De nya fynden tyder på att den sista gemensamma förfadern var mindre lik en människoapa och mer gibbonlik. Dock är den nyupptäckta arten inte den gemensamma...
Med 380 000 kända arter är skalbaggarna den mest artrika djurgruppen på vår jord. Amerikanska forskare har nu kartlagt skalbaggarnas evolutionära historia under 280 miljoner år. Studierna visar att skalbaggarna har haft en utdöendetakt som är avsevärt lägre än hos många andra djurgrupper från samma tidsperiod. Inom den största underordningen av skalbaggar, allätarbaggarna ( Polyphaga ), så har utdöendetakten på familjenivå varit noll. Det innebär alltså att samtliga uppkomna familjer har överlevt fram till idag. Allätarbaggarna har, som namnet antyder, en bred diet. Det gör dem...
Käken innehåller en hörntand och alla fem kindtänder. Den hittades vid en utgrävning i Ledi-Geraru, ett område i nordöstra Etiopien. – Det här är en av de största upptäckterna inom paleoantropologin under de senaste 10-15 åren, säger Lars Werdelin, professor i paleozoologi vid Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm. Fossilet är mellan 2,75 och 2,8 miljoner år gammalt, enligt en rapport i veckans nummer av tidskriften Science . Därmed är käken ungefär 400 000 år äldre än tidigare kända fossil från släktet Homo , som även vi moderna människor tillhör. Forskarna bakom upptäckten placerar...
Vid meteoritnedslaget för 66 miljoner år sedan (enligt de senaste beräkningarna) dog omkring 75 procent av alla arter på jorden ut. Utdöendet var lika omfattande över hela jordklotet. Alla grupper av organismer påverkades, men somliga mer än andra. Utdöendemönstret är komplicerat. De mest kända offren för utdöendet var naturligtvis marklevande dinosaurier, medan flygande dinosaurier (det vill säga fåglar) överlevde. Små djur klarade sig bättre än stora. Näringskedjor beroende av gröna (fotosyntetiserande) växter var hårt drabbade, medan näringskedjor i bland annat flodsystem klarade sig...
Ett nytt bärnstensfynd innehåller ett småax från gräs som är ungefär 100 miljoner år gammalt. Det är det äldsta fossilet efter gräs som har hittats. Det fossilerade axet är täckt av en mögelsvamp som är väldigt lik mjöldrygan, Claviceps purpurea , som angriper kommersiellt viktiga grässorter i dag – exempelvis råg. Mjöldrygan är giftig för både boskap och människor och kan orsaka hallucinationer, eftersom den innehåller ett ämne som liknar drogen LSD. Det nya bärnstensfyndet visar att mögelangrepp som mjöldryga även drabbade de allra första gräsarterna. På den tiden betades växterna av...
Den nya arten, som har döpts till Dreadnoughtus schrani , hittades av ett internationellt forskarteam vid en utgrävning i Argentina. Det rör sig om en sauropod, det vill säga en gigantisk växtätare med lång hals. D. schrani är den mest välbevarade sauropoden som har upptäckts: 116 av 256 skelettben hittades. Tidigare har Futalognkosaurus dukei betraktats som den mest välbevarade arten, trots att endast 39 skelettben har hittats. Rekonstruktion av Dreadnoughtus schranis skelett och siluett. De vitmarkerade benen har hittats vid utgrävningarna. Bild: Lacovara et al Eftersom skelettet efter D...