Annons

pedagogik

– Vissa strukturer i samhället kring kön, klass och etnicitet avspeglar sig även i kulturskolan, säger Cecilia Jeppsson, forskare i utbildningsvetenskap, som själv har en bakgrund som musiklärare inom kulturskolan . Hon har tidigare visat att den typiska kulturskoleeleven är en svenskfödd flicka med välutbildade föräldrar , publicerad i Research Studies in Music Education . Nu följer hon upp med en avhandling vid Högskolan för scen och musik vid Göteborgs universitet om hur kulturskolans lärare och chefer ser på verksamhetens utveckling och möjlighet till rekrytering av nya elevgrupper...
– Upplevelserna hade existentiella dimensioner, säger Margaretha Häggström , lektor inom pedagogiskt arbete vid Göteborgs universitet. Margaretha Häggström har bland annat studerat två skolklasser på låg- och mellanstadiet när de haft undervisning i ett skogsområde nära skolan. När eleverna fick utrymme att utforska skogen, väcktes inte bara deras intresse för naturen utan även deras engagemang för miljön, visar avhandlingen. – Eleverna valde att städa i skogen, göra skyltar mot nedskräpning och till och med att demonstrera för att rädda naturen, säger Margaretha Häggström. Var det något i...
Förstelärarreformen skulle göra läraryrket attraktivt och höja elevers resultat på sikt. Den omdebatterade reformen infördes 2013, och innebar att ett antal lärare hos varje skolhuvudman skulle utses till förstelärare. Uppdraget innebar i korthet ett större ansvar för att utveckla undervisningen och ett lönelyft på 5000 kronor i månaden. Nu visar den första forskningsstudien på reformens effekter att den, utöver en större lönespridning, också lett till lägre läraromsättning på skolor där den införts. Lärare som får ett försteläraruppdrag byter inte bara arbetsplats i en lägre utsträckning,...
Jonas Jäder har studerat läroböcker i matematik på gymnasienivå och konstaterar i sin avhandling från Umeå universitet att uppgifterna som kräver problemlösning är få. – De kommer dessutom ofta i slutet av olika kapitel. Och det är inte säkert att alla elever kommer så långt i boken. Situationen ser liknande ut i de tolv länder han har studerat läromedel från, bland annat Sverige. Trots att det ställs höga krav på elevers problemlösningsförmåga i styrdokument och läroplaner, innehåller läroböckerna för få uppgifter som utvecklar förmågan, förklarar Jonas Jäder som har doktorerat vid Umeå...
Om barn i 5–6-årsåldern leker språklekar i 15–20 minuter varje dag, kommer de att bli duktigare på läsförståelse som tonåringar, visar Ann-Christina Kjeldsen, doktor i logopedi vid Åbo Akademi i sin avhandling . Hon har studerat barns språkutveckling och läsförmåga under sammanlagt tio års tid, och följt barngrupper från 6-årsåldern hela vägen upp genom grundskolan. – Det räcker inte att bara plocka en språklek här och där. Det är systematiken i den så kallade Bornholmsmodellen som är det avgörande, säger Ann-Christina Kjeldsen. Det finns få internationella studier som följt upp en så kallad...
En egen dator eller surfplatta som tilldelas av skolan medför inte högre – eller lägre – resultat på de nationella proven i engelska, matematik eller svenska på högstadiet. Satsningen spelar heller ingen roll för sannolikheten att på sikt gå vidare till ett nationellt program på gymnasiet. Det framgår av en studie som genomförts av forskare vid Uppsala universitet. Den bygger på ett stort antal högstadieskolor i 26 svenska kommuner under åren 2008–2016. Satsningen, som brukar kallas ”en elev, en dator” (eller 1:1), är rätt vanlig. Tanken är att IT-satsningen ska förbättra inlärningen...