språkvetenskap

Överdrivet positivt om flerspråkighet

En rad uppmärksammade studier har tidigare visat att flerspråkiga individer skulle ha bättre exekutiva funktioner, som arbetsminne, impulskontroll och fokuseringsförmåga. Men enligt en ny metaanalys av 152 studier i tidskriften Psychological Bulletin , där forskarna bland annat har kompenserat för så kallad publikationsbias (att oönskade resultatet läggs åt sidan), syns inga sådana positiva effekter på exekutiva funktioner. Förra året kom liknande kritik mot studier som visat att flerspråkighet kan skjuta upp demenssymtom. En genomgång som publicerades i Journal of Alzheimer’s Disease visade...

Hur uppkom engelskans artiklar?

Svar av Merja Kytö , professor i engelska språket, Uppsala universitet Artiklarna the och a ( an ) återspeglar de djupgående förändringar som engelskan gick igenom från de fornengelska (år 700–1100) och medelengelska (år 1100–1500) perioderna till den nyengelska perioden (från år 1500). Fornengelskan saknade egentliga artiklar – i stället kunde det demonstrativa pronomenet sē användas i denna funktion. Till skillnad från dagens oböjliga the böjdes sē i numerus, genus och fyra kasus. Ett femte kasus, instrumentalis , förekom men användes sällan. Sē användes inte i alla de sammanhang där vi...

Låt barnen äta sig till bättre läsning

En kost rik på fettsyrorna omega-3 och omega-6, kan vara ett bra sätt att bygga upp sina läsmuskler, enligt en studie vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. Där har forskare i psykiatri och psykologi engagerat 154 barn, nio och tio år gamla, i en undersökning om hur maten påverkar läskunnigheten. I studien mättes bland annat läshastighet, ordförståelse och förmågan att läsa nonsensord. Barnen fick mumsa i sig kapslar med antingen omega-3 och omega-6 eller med placebo (palmolja), under tre månader. Sedan mättes läsförmågan igen. Redan efter dessa tre månader kunde man se att barnen...

Mannen som inte kunde tala

När den 30-årige Louis Victor Leborgne på 1850-talet blev intagen på det franska sjukhuset Bicêtre, hade han inte kunnat tala på tre månader. Till synes utan andra skador var den plötsliga förlusten av talet ett mysterium för läkarna. Så även för neurologen Paul Broca, specialist på språk och fascinerad av Leborgnes obotliga tillstånd. Broca kallade förlusten av talförmågan för aphémie – i dag är tillståndet mer känt som Brocas afasi. När Leborgne 1861 dog i sviterna av kallbrand, kunde man i obduktionen tydligt se stora skador på vänstra delen av hjärnans frontallob. Skador på samma område...

BLOGG: Hanna Enefalk

Da Vinci-koden på riktigt

Christiane Schaefer och Beáta Megyesi från Uppsala universitet har tillsammans med Kevin Knight (University of Southern California) lyckats dechiffrera ”Copiale Cipher” , ett mystiskt dokument från en av 1700-talets hemliga ordnar. Bra jobbat och ett fint bevis för nyttan av tvärvetenskaplig forskning! Mindre god vetenskap är det att vi än en gång får höra att ordensväsendet, och särskilt frimurarna, 1. har sina rötter bland medeltidens katedralbyggare och 2. representerar ”en tradition som stod fri från kung, kyrka och näringsliv” (citat ur artikel av Lars Boström , DN 2011-11-27).

Sjung när du väntar barn

24 gravida kvinnor deltog i studien. De var alla i den senare tredjedelen av graviditeten. Hälften av kvinnorna spelade Blinka lilla stjärna för sina foster fem dagar i veckan under resten av graviditeten. Bebisarnas hjärnor reagerade starkare både före förlossningen och efter fyra månader, jämfört med kontrollgruppen. Källa: PLoS ONE

Varför har vissa språk blivit så krångliga?

Svar: Till att börja med så strävar förstås språket som sådant inte mot någonting. Däremot kan vi hitta tendenser i hur språk förändras, och förklaringarna finns rimligtvis i hur vi människor lär oss språk och hur vi använder dem. Men det finns flera olika sådana tendenser, och ibland kommer de i konflikt med varandra. Man brukar till exempel ofta säga att behovet av att uttrycka sig tydligt, så att budskapet går hem, står i motsättning till människors bekvämlighet, som kommer dem att inte anstränga sig mer än absolut nödvändigt. Tendenserna är inte heller lika starka i alla sammanhang...

Försvinner dyslexin på engelska?

Svar: Det kan tyckas rimligt att dyslexin borde märkas på båda språken. En förklaring till att så inte alltid är fallet är att dyslexi kan förklaras på olika nivåer, som alla samspelar med miljön: 1) en biologisk nivå (genetiska och neurologiska faktorer), 2) en kognitiv nivå (olika delförmågor med betydelse för läsning och skrivning) samt 3) en beteendenivå eller ”manifest nivå” (det som kan observeras, själva läs- och skrivaktiviteten). Enkelt uttryckt kan man säga att de biologiska och kognitiva nivåerna förklarar dyslexin. Dessa nivåer kan signalera dyslexi även om den manifesta nivån...

Mångkulturalism

”Förekomst av många olika kulturer och kulturyttringar i (positiv) samverkan”, står det i Nationalencyklopedin om ordet mångkulturalism. Men numera upprättas allt oftare en skillnad mellan orden mångkulturalism och mångkultur, där det förra betecknar en ideologi och det senare ett samhällstillstånd. – Ja, mångkulturalism är ett rätt dubbeltydigt begrepp som ofta leder till missförstånd, säger Andreas Johansson Heinö, statsvetare vid Göteborgs universitet, som forskar om mångfaldsfrågor. Mångkultur har funnits och finns än i dag i många samhällen, medan mångkulturalismen föddes på 1980- och 90...

Art

Det råder stor osäkerhet om hur många arter det finns på vår jord. Beräkningarna varierar från 3 till 100 miljoner. Den enorma variationen som organismerna uppvisar gör det omöjligt att skapa ett generellt artbegrepp. När Carl von Linné namngav arter använde han vad som i dag kallas det morfologiska artbegreppet. Det är baserat på organismernas utseende, vilket kan medföra problem på grund av den naturliga variation som förekommer inom en art. I början 1900-talet infördes det biologiska artbegreppet, som innebär att individer som kan få fertil avkomma tillsammans tillhör samma art. Men den...

Kognition

Inom klassisk psykologi talas det om en tredelning mellan kognition, emotion och volition. Eller med andra ord: att tänka, känna och vilja. Kognition antas då innefatta tänkandets olika aspekter, som perception, minne, inlärning, begreppsbildning och problemlösning. Handlar kognition alltså om vårt medvetande? – Nej, inte bara. En av de stora frågorna handlar om den omedvetna kognitionen, säger Peter Gärdenfors, professor i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet. Problemlösning kan till exempel ske omedvetet. Likaså när du formulerar en språklig sats, då hinner du inte tänka ut i förväg...

Trauma

Trauma betyder sår på grekiska, påpekar Hans Peter Söndergaard. Han är docent i psykiatri vid Karolinska institutet och överläkare vid Kris- och traumacentrum.

Ekosystemtjänster

Sveriges biodlare producerar honung till ett värde av minst 100 miljoner kronor per år. Honungsbina pollinerar även många grödor och odlingar. Den tjänsten är gratis, men dess värde är ändå flera gånger högre än vad honungen inbringar. Man kan ta äpplen som ett exempel: om honungsbina försvann skulle äppelskörden bara bli en fjärdedel av vad den är nu. Utan pollinering blir det nämligen inga äpplen. Binas pollinering är ett exempel på en ekosystemtjänst. Det vill säga, en naturlig process i ett ekosystem som bidrar till vår existens och vårt välbefinnande. Några andra exempel är...

Diskurs

Begreppet diskurs landade på 1990-talet. Fast frågan är om det behövs.

Han förklarar världens orättvisor

Vilket av följande två länder är rikast? Det ena har långa vintrar och en kort sommar, vilket betyder att grödor bara kan odlas en gång om året.